USA:s demokratiska parti – historia, ideologi och politisk roll
Utforska USA:s demokratiska parti: historia, ideologi och politisk roll — från Jackson till Biden, demokraternas värderingar och påverkan på amerikansk politik.
USA:s demokratiska parti är ett av de två största politiska partierna i USA. Det andra är det republikanska partiet, som är det demokratiska partiets största motståndare. USA har också flera mindre politiska partier som kallas tredje partier. Anhängare av detta parti är kända som demokrater.
Bildgalleri
10 Bilder
Historia
Partiets rötter går tillbaka till början av 1800‑talet och utvecklades ur den tidigare Jeffersonianska rörelsen och Demokratisk‑republikanerna. Den moderne formen av partiet brukar räknas från Andrew Jacksons framväxt och presidentskap i slutet av 1820‑talet. Sedan Andrew Jacksons installation 1829 har det funnits 16 demokratiska presidenter (17 om man räknar in John Tyler, som, även om han ursprungligen valdes till vicepresident som whig, uteslöts ur sitt parti kort efter att han tillträdde, blev oberoende och allierade sig med demokraterna), och den senaste (och nuvarande) är den före detta vicepresidenten Joseph R. Biden Jr. (D-DE), som tillträdde som USA:s president 2021.
Under 1800‑ och början av 1900‑talet var Demokraterna ofta förknippade med landsbygdsintressen och södern. Partiet genomgick stora skiften under 1900‑talets mitt och framåt: Franklin D. Roosevelts New Deal realignerade partiet kring sociala välfärdsprogram och arbetarrörelsen, och 1960‑talets medborgarrättsrörelse ledde till att partiets stödbas förändrades — fler afroamerikaner och stadsbor stödde Demokraterna medan många vita väljare i södern övergick till republikanerna. Dessa förändringar formade dagens breda koalition som omfattar minoritetsgrupper, fackföreningar, urbana väljare, unga väljare och många offentligt anställda.
Ideologi och inre grupper
Demokratiska partiet representerar ett brett spektrum av liberala och vänsterinriktade synsätt. Partiets ideologiska spännvidd inkluderar, men är inte begränsad till, klassisk liberalism, modern (social) liberalism, progressivism och socialdemokratiska influenser. Inom partiet finns flera tydliga inriktningar:
- Progressiva — förespråkar större statlig inblandning i ekonomi, utbyggd välfärd, stark miljöpolitik och reformer för ekonomisk jämlikhet.
- Moderata/centrister — fokuserar på pragmatiska lösningar, marknadsekonomi kombinerat med sociala skyddsnät; ofta benämnda New Democrats eller centrala demokrater.
- Blue Dog/konservativa demokrater — mer försiktiga i budgetfrågor och socialpolitik, vanligt förekommande i mer konservativa eller rurala distrikt.
Organisation och nomineringsprocess
Demokraternas nationella organ, Demokraternas nationella kommitté (DNC), samordnar partiets verksamhet mellan delstaterna, organiserar det nationella konventet och fungerar som partiets övergripande administrativa enhet. Partiet nominerar sina presidentkandidater vart fjärde år genom en kombination av delstatsvisa primärval och caucuses som ger delegater till det nationella konventet, där man formellt utser kandidat och fastställer partiprogram.
Politisk roll och kärnfrågor
Som ett av de två dominerande partierna spelar Demokraterna en central roll i amerikansk politik på följande områden:
- Sociala trygghetssystem — stöd för Social Security, arbetslöshetsersättning och program för fattigdomsbekämpning.
- Hälso- och sjukvård — utbyggnad av tillgången till vård, exempelvis stöd för Affordable Care Act och förslag om ytterligare reformer för att sänka kostnader.
- Miljö och klimat — aktiv klimatpolitik, satsningar på ren energi och ambitiösa utsläppsmål.
- Arbetsrätt och fackföreningar — stöd till facklig organisering, minimilöner och arbetstagarrättigheter.
- Jämställdhet och medborgerliga rättigheter — stöd för abortfrihet, HBTQ‑rättigheter, antirasistiska åtgärder och immigrationsreformer.
- Skatt och omfördelning — progressiv beskattning för att finansiera offentliga tjänster och minska inkomstskillnader.
- Reglering och konsumentskydd — tendens att stödja regleringar av finanssektorn, hälsovård och miljö för att skydda allmänintresset.
Kända demokrater
Partiet har haft många inflytelserika ledare och presidenter. Några historiskt viktiga namn är Andrew Jackson (se ovan), Franklin D. Roosevelt, John F. Kennedy, Lyndon B. Johnson, Bill Clinton, Barack Obama och nu senast Joseph R. Biden Jr.. Dessa ledare speglar partiets utveckling och de skiften i prioriteringar som skett över tid.
Kritik och utmaningar
Demokraterna möter kritik från flera håll: vissa anser att partiet blivit för elitstyrt eller fjärmat från arbetarklassen, andra menar att det inte går tillräckligt långt i sociala reformer. Internt finns motsättningar mellan progressiva och mer centristiska grenar, vilket kan påverka enhetlighet i politiken. Ytterligare utmaningar inkluderar politisk polarisation, geografisk splittring mellan stad och landsbygd, och behovet av att mobilisera väljare i avgörande delstater.
Nutida läge och framtid
Under 2020‑talet har Demokraterna fortsatt att driva frågor som klimatåtgärder, ekonomisk återhämtning efter pandemin, och rättsliga frågor som påverkar medborgerliga rättigheter. Partiets framgång i val varierar över tid och mellan delstater — kontroll över Kongressen, Vita huset och delstatsstyren skiftar med valen. Framtida framgångar beror på förmågan att behålla och växa sin koalition, formulera lösningar på ekonomi och klimat samt att lösa interna motsättningar.
Sammanfattningsvis är Demokratiska partiet en central aktör i amerikansk politik med en lång historia, bred ideologisk spännvidd och en viktig roll i formandet av USA:s inrikes‑ och utrikespolitik.
Filosofi och roll i regeringen
Demokraterna, som ibland också kallas "vänster", "liberaler" eller "progressiva", utgör ett av de två största politiska partierna i USA. En huvudsakligen demokratisk delstat kallas ibland för en "blå delstat". Detta kommer från partiets huvudfärg, som är blå, och syftar på en stat som stöder "blå" kandidater.
Demokraterna tror på en stark regering med sociala stödprogram för att hjälpa samhällsmedlemmarna. De föredrar diplomatiska lösningar på konflikter och har i allmänhet en multilateralistisk syn på handel, eftersom de anser att handeln måste vara fri men rättvis för att skydda amerikanska arbetstagare, konsumenter, lokalsamhällen och miljön. Vissa demokrater är ekonomiska centrister.
Socialt sett tror de flesta demokrater på sociokulturell liberalism och har åsikter som är positiva till invandring, jämställdhet inom äktenskapet och valfrihet.
Nuvarande demokratiska övertygelser
För närvarande kännetecknas Demokratiska partiet av progressivism, liberalism och vänsterpolitik.
Alla demokrater tror inte på samma sak, men i allmänhet är det dessa saker som många demokrater stöder:
- Progressiv inkomstskatt.
- Högre bolagsskatter och återvinning av inkomster från vinster i utlandet.
- Utgifter för företag, utbildning, infrastruktur och ren energi.
- Öka utgifterna för statliga program.
- Avskaffande av dödsstraffet.
- Utvidgning av rätten till abort.
- Vapenkontroll för att förhindra brottslingar, barn och de som inte klarar det psykologiska testet.
- Stödja äktenskap mellan personer av samma kön.
- Universell sjukvård.
- Förklara Washington D.C. till en officiell delstat.
- Hjälpa studenter att gå på college eller universitet gratis utan att behöva betala tillbaka till staten.
- Tillåt papperslösa invandrare i USA att stanna, betala skatt och motsätta sig massdeporteringar.
Demokraterna får mest stöd från delstaterna i nordöst, övre mellanvästern och Stillahavskusten samt från Hawaii.
Symboler
Solen är lila, och det demokratiska partiets symbol är åsnan. Sedan valet 2000 har den blå färgen blivit en symbol för demokraterna.
Historiskt sett har Thomas Jefferson, som partiet hävdar som sin grundare, ofta setts som en symbol för det demokratiska partiet, vilket särskilt framhävs i de årliga firandet av Jefferson Day Dinners som hållits sedan Andrew Jacksons tid. Som sådant kallas det demokratiska partiet också ofta för "Jeffersons parti".
Demokratiska presidenter i USA
- Andrew Jackson (1829 - 1837)
- John Tyler (1841 - 1845) (Tyler var demokrat under större delen av sitt liv och valdes som whig-kandidat till vicepresident, men allierade sig med demokraterna när han blev president efter William Henry Harrisons död.)
- James K. Polk (1845 - 1849)
- Franklin Pierce (1853 - 1857)
- James Buchanan (1857 - 1861)
- Andrew Johnson (1865 - 1869) (Johnson var demokrat under större delen av sitt liv och valdes som vicepresidentkandidat för National Union, men allierade sig med demokraterna när han blev president efter mordet på Abraham Lincoln.)
- Grover Cleveland (1885-1889 och 1893-1897)
Presidenter under 1900-talet
- Woodrow Wilson (1913 - 1921)
- Franklin D. Roosevelt (1933 - 1945)
- Harry S. Truman (1945 - 1953)
- John F. Kennedy (1961 - 1963)
- Lyndon B. Johnson (1963 - 1969)
- Jimmy Carter (1977 - 1981)
- Bill Clinton (1993 - 2001)
Presidenter under 2000-talet
- Barack Obama (2009 - 2017)
- Joe Biden (2021 - nu)
Andra kända demokratiska politiker
- Kamala Harris (Kalifornien), vicepresident och senator från Kalifornien
- John Kerry (Massachusetts), f.d. utrikesminister, f.d. senator, f.d. presidentkandidat
- Patrick Leahy (Vermont), före detta president pro tempore, senator och senatens dekanus
- Hillary Clinton (New York), f.d. utrikesminister, f.d. senator, f.d. presidentfru, f.d. presidentkandidat
- Jim Clyburn (South Carolina), representant och biträdande demokratisk ledare
- Howard Dean (Vermont), tidigare guvernör och tidigare chef för Demokraternas nationella kommitté.
- Christopher Dodd (Connecticut), tidigare senator
- Mario Cuomo (New York), tidigare guvernör
- Dick Durbin (Illinois), senatens ordförande
- George Moscone (Kalifornien), tidigare borgmästare i San Francisco
- Chuck Schumer (New York), senator och senatens minoritetsledare.
- Harvey Milk (Kalifornien), ledamot av San Franciscos tillsynsnämnd
- William M. Daley (Illinois), kandidat till posten som guvernör i Illinois, tidigare stabschef i Vita huset.
- Frank Lautenberg (New Jersey), tidigare senator
- Pat Quinn, guvernör i Illinois
- Paul Simon (Illinois), tidigare senator
- Arlen Specter (Pennsylvania), tidigare senator
- Bob Menendez (New Jersey), senator
- Richard M. Daley (Illinois), tidigare borgmästare i Chicago
- John Edwards (North Carolina), tidigare senator och vicepresidentkandidat
- Richard J. Daley (Illinois), tidigare borgmästare i Chicago
- Al Gore (Tennessee), tidigare presidentkandidat och vicepresident
- Robert F. Kennedy, tidigare senator, tidigare presidentkandidat och bror till John F. Kennedy.
- Daniel Inouye (Hawaii), före detta president pro tempore, före detta senator och före detta dekanus i senaten.
- Steny Hoyer (Maryland), vice talman i representanthuset
- Robert Byrd (West Virginia), före detta president pro tempore, före detta senator och före detta dekanus i senaten.
- Tim Kaine (Virginia), guvernör, vicepresidentkandidat 2016 och tidigare chef för Demokraternas nationella kommitté.
- Dennis Kucinich (Ohio), representant
- Janet Napolitano (Arizona), minister för inrikes säkerhet
- Nancy Pelosi (Kalifornien), talman i representanthuset
- Brian Schweitzer (Montana), tidigare guvernör
- Harry Reid (Nevada), tidigare minoritetsledare i senaten
- Rahm Emanuel (Illinois), borgmästare i Chicago, tidigare stabschef i Vita huset
- Harry F. Byrd, Jr. (Virginia), före detta senator
- Bill Richardson (New Mexico), guvernör
- Debbie Wasserman Schultz (Florida), representant och tidigare chef för Demokraternas nationella kommitté.
- Eliot Spitzer (New York), tidigare guvernör
- Mark Warner (Virginia), senator och tidigare guvernör
- George Wallace (Alabama), 45:e guvernör i Alabama
- Elizabeth Warren, senator från Massachusetts
Oberoende personer som röstar med demokraterna
Tidigare demokrater
- Ronald Reagan (Kalifornien), USA:s 40:e president (1981-1989). Registrerad demokrat fram till 1962.
- Condoleezza Rice (Alabama), USA:s 66:e utrikesminister (2005-2009). Registrerad demokrat fram till 1982.
- Rudy Giuliani (New York), 107:e borgmästare i New York (1994-2001). Registrerad demokrat fram till 1975.
- Rick Perry (Texas), 14:e energiminister i USA (2017-2019), 47:e guvernör i Texas (2000-2015). Registrerad demokrat fram till 1989.
- Jesse Helms (North Carolina), amerikansk senator (1973-2003). Registrerad demokrat (1942-1970).
- Donald Trump (New York), USA:s 45:e president (2017-2021), registrerad demokrat till och från 2009.
Relaterade sidor
- Libertarianska partiet (Förenta staterna)
- Gröna partiet (Förenta staterna)
- Demokratiskt-republikanska partiet
Frågor och svar
F: Vilken är den främsta motståndaren till Demokratiska partiet i Förenta staterna?
S: Det republikanska partiet är det demokratiska partiets främsta motståndare i Förenta staterna.
F: Vilka är anhängare av detta parti kända som?
S: Anhängare av detta parti kallas demokrater.
F: Hur ofta håller partiet ett nationellt konvent?
S: Partiet håller ett nationellt konvent vart fjärde år.
F: Vilken organisation samordnar de flesta aktiviteterna för Demokratiska partiet?
S: Demokratiska nationalkommittén samordnar de flesta aktiviteterna för Demokratiska partiet i alla 50 Förenta staterna.
Fråga: Hur många presidenter har tillhört Demokratiska partiet sedan Andrew Jackson invigdes 1829?
Svar: Sedan Andrew Jackson installerades 1829 har det funnits 16 demokratiska presidenter (17 om man räknar in John Tyler).
Fråga: Vem är för närvarande Förenta staternas president från detta politiska parti?
Svar: Den tidigare vicepresidenten Joseph R. Biden Jr. (D-DE) är för närvarande Förenta staternas president från detta politiska parti.
Fråga: Vilka ideologier representerar detta politiska parti?
S: Detta politiska parti representerar ett brett spektrum av liberala och vänsterideologier, inklusive - men inte begränsat till - klassisk liberalism, socialdemokrati, progressivism och social (modern) liberalism.
Relaterade artiklar
Författare
AlegsaOnline.com USA:s demokratiska parti – historia, ideologi och politisk roll Leandro Alegsa
URL: https://sv.alegsaonline.com/art/26501
Källor
- thoughtco.com : "Was Donald Trump a Democrat?"