Ernest Frederick "Fritz" Hollings (1 januari 1922 - 6 april 2019) var en amerikansk politiker. Hollings tjänstgjorde som demokratisk USA-senator från South Carolina från 1966 till 2005, samt som 106:e guvernör i South Carolina (1959-1963) och 77:e viceguvernör (1955-1959). Han tjänstgjorde 38 år och 55 dagar i senaten, vilket gör honom till den åttonde senatorn med längst tjänstgöringstid i historien.

Efter John Glenns död i december 2016 blev Hollings den äldsta levande före detta senatorn i USA.

Tidigt liv och politisk uppgång

Hollings föddes 1922 och växte upp i delstaten South Carolina. Han inledde sin politiska bana i delstatens regeringskansli och steg successivt i graderna genom att väljas till viceguvernör och därefter till guvernör. Som guvernör ansvarade han bland annat för frågor kring delstatens ekonomi, infrastruktur och näringslivsutveckling.

Senatkarriären

Under sina nästan fyra decennier i senaten var Hollings en framträdande och ofta synlig företrädare för South Carolinas intressen i Washington. Han tjänstgjorde i flera centrala utskott och hade ledande roller i frågor som rörde handel, transport, vetenskap och näringsliv. Hollings arbetade aktivt för att främja delstatens ekonomi, bland annat genom stöd till turism, kustnära utveckling och tillverkning.

Politisk profil och prioriteringar

Hollings betraktades som en pragmatisk demokrat som ofta betonade ekonomiska frågor, statliga investeringar och stöd till lokala industrier. Han var känd för att kunna nå över partigränserna i vissa sakfrågor och för sitt engagemang i frågor som rörde handelspolitik, konsumentskydd och teknikutveckling. Samtidigt väckte han ibland debatt genom sina skarpa uttalanden och sin stil i politiken.

Avslutning av karriären och arv

Hollings lämnade senaten efter valet 2004 då han förlorade sin plats i kongressen. Hans långa tjänstgöring lämnar ett bestående avtryck i South Carolinas politiska historia; han är ihågkommen för sin förmåga att lyfta delstatens frågor på den nationella arenan och för sin långa erfarenhet i federala beslutsposter. Efter pensioneringen fortsatte han att vara en röst i politiska och offentliga sammanhang fram till sin bortgång 2019.