John Flamsteed (1646–1719) – engelsk astronom och förste kungliga astronomen
John Flamsteed (1646–1719) — Englands förste kunglige astronom, banbrytande stjärnobservatör som katalogiserade tidiga Uranus-observationer och beräknade viktiga solförmörkelser.
John Flamsteed FRS (19 augusti 1646 – 31 december 1719) var en engelsk astronom. Han utsågs 1675 till den förste kungliga astronomen och fick i uppdrag att grunda och leda Kungliga observatoriet i Greenwich för att förbättra sjönavigationen genom noggranna stjärnpositioner.
Liv och karriär
Flamsteed blev känd för sin noggrannhet och sitt långsiktiga arbete med positionsbestämningar av stjärnor och planeter. Redan som ung beräknade han solförmörkelserna 1666 och 1668, och dessa tidiga beräkningar visade på hans matematiska skicklighet och intresse för precis observation.
Observationer och upptäckter
Under sitt långa observatoriumsarbete gjorde Flamsteed många noggranna mätningar av stjärnornas positioner med de då moderna instrumenten. Han var också ansvarig för flera av de första registrerade observationerna av planeten Uranus, som han misstagit för en stjärna och katalogiserat som "34 Tauri". Den första av dessa observationer skedde i december 1690 och är fortfarande den tidigaste kända observationen av Uranus av en astronom. Hans uppmätningar bidrog även till bättre bestämning av planeternas och kometernas banor.
Stjärnkatalog och atlas
Flamsteeds huvudverk var en mycket omfattande stjärnkatalog, samlad under årtionden av observationer vid Greenwich. Denna katalog publicerades postumt och innehöll tusentals noggrant bestämda stjärnpositioner. I samband med katalogen infördes också det numreringssystem som idag kallas Flamsteed-beteckningar, där stjärnor i varje stjärnbild numreras i stigande ordning efter rektascension — beteckningar som fortfarande används i astronomin.
Tvist om publicering
Flamsteed var mycket mån om kvaliteten på sina data och motsatte sig många av de tidiga redigeringar som gjordes av andra. Efter konflikter med samtida vetenskapsmän uppstod en uppmärksammad tvist om publiceringen av hans observationsmaterial. En ofullständig och obehörig utgåva av hans observationer gavs ut under hans livstid, vilket ledde till att Flamsteed försökte förhindra spridning av den. Han gjorde stora ansträngningar för att slutligen få sin egen fullständiga och kontrollerade publikation realiserad; de fullständiga verken över hans observationer och stjernekartor publicerades postumt av hans efterlevande och medhjälpare.
Arv och betydelse
John Flamsteeds arbete lade grunden för modern positionsastronomi och förbättrade navigationsmöjligheterna till sjöss genom att ge pålitliga stjärnpositioner. Hans noggranna observationsmetoder och stora stjärnkatalog har haft långvarig betydelse; Flamsteed-numreringen av stjärnor används fortfarande i astronomiska kataloger och observationer. Han dog i Greenwich 1719 och betraktas som en centralgestalt i utvecklingen av observatorier och praktisk astronomi i England under 1600‑ och 1700‑talen.
Stjärnkatalog och atlas
Flamsteed är också känd för sina konflikter med Isaac Newton, som då var ordförande för Royal Society. Flamsteed vägrade att publicera arbeten som beställts av kungen, så 1712 publicerade Newton och Edmond Halley en preliminär version av Flamsteeds Historia Coelestis Britannica. De gjorde det utan att ange författaren.
Några år senare lyckades Flamsteed köpa många exemplar av boken och brände dem offentligt framför Royal Observatory. De numeriska stjärnbeteckningarna i boken används dock fortfarande och är kända som Flamsteedbeteckningar.
År 1725 publicerades Flamsteeds egen version av Historia Coelestis Britannica postumt, redigerad av hans hustru Margaret. Den innehöll Flamsteeds observationer och innehöll en katalog över 2 935 stjärnor med mycket större noggrannhet än något tidigare arbete. Detta ansågs vara det första betydande bidraget från Greenwichobservatoriet. År 1729 publicerade hans hustru sin Atlas Coelestis, assisterad av Joseph Crosthwait och Abraham Sharp, som ansvarade för den tekniska sidan.
Sök