Licio Gelli (italienskt uttal: [ˈlitʃo ˈdʒɛlli]; 21 april 1919-15 december 2015) var en italiensk finansman, politiker och författare. Han var känd för sin roll i skandalen kring Banco Ambrosiano. Han avslöjades 1981 som vördnadsvärd mästare i den hemliga logen Propaganda Due (P2).

 

Tidigt liv och bakgrund

Gelli föddes den 21 april 1919. Han framträdde tidigt i italienska politiska och ekonomiska kretsar och byggde under flera decennier upp ett omfattande kontaktnät inom näringsliv, politik och administration. Förutom sin verksamhet som finansman skrev han även böcker och gav intervjuer som gjorde honom till en omskriven och ofta kontroversiell offentlig figur.

Propaganda Due (P2)

Gelli är främst känd som ledare för den hemliga frimurarlogen Propaganda Due (P2). 1981 avslöjades en medlemslista med hundratals namn från politik, militär, näringsliv, polis och medier. Listans publicering utlöste en politisk kris i Italien eftersom P2 anklagades för att ha fungerat som en parallell maktstruktur med mål att påverka och undergräva demokratiska institutioner.

P2 beskrevs ofta som en "stat inom staten" och anklagelserna som riktades mot logen handlade om försök till politisk manipulation, infiltration av viktiga institutioner och planering av odemokratiska åtgärder. Efter avslöjandet följde omfattande utredningar och skarp kritik mot både logens verksamhet och mot dem som fanns på listan.

Banco Ambrosiano och internationella skandaler

Gelli kopplades till den stora finansskandalen kring Banco Ambrosiano, en av Italiens största banker som kollapsade i början av 1980-talet. Banken hade omfattande affärer via utlandsregistrerade bolag och starka ekonomiska band till Vatikanens bank (Istituto per le Opere di Religione, IOR). När Banco Ambrosiano föll samman uppdagades stora förluster och misstänkt penningströmmar som ledde till internationella utredningar.

Bankens styrelseordförande, Roberto Calvi, hittades död i London 1982 under omständigheter som väckte misstankar om mord och kopplingar till såväl maffia som hemliga nätverk. Calvis död och bankens kollaps fördjupade misstankarna om att P2 och andra aktörer hade spelat en dold roll i finansiella manipulationer.

Rättsliga följder och senare år

Efter P2-avslöjandet utsattes Gelli för flera rättsliga förfaranden. Han anklagades i olika sammanhang för brott som rörde konspiration, ekonomiska oegentligheter och försök att påverka statliga institutioner. Rättegångar och undersökningar pågick under lång tid; vissa åtalsfrågor ledde till domar, andra preskriberades eller slutade med frikännanden. Gelli tog delvis avstånd från anklagelserna och förblev en starkt polariserande figur i Italien.

I sina senare år fortsatte han att skriva och uttala sig i media. Han författade bland annat memoarer och reflektioner över sin roll i de händelser som gjort honom berömd och ökänd.

Avtryck och arv

Licio Gellis liv och verksamhet lämnar ett komplext arv. För kritiker symboliserar han ett villkorat maktnätverk som försökte kringgå demokratiska processer; för vissa anhängare var han en strateg och nätverkare som verkade i skymundan. Oavsett tolkning bidrog P2-skandalen och Banco Ambrosiano-fallet till att synliggöra svagheter i italienska institutioner och ledde till långvariga politiska och rättsliga följder.

Gelli avled den 15 december 2015, 96 år gammal. Hans död markerade slutet på en av 1900-talets mest kontroversiella italienska aktörers livssaga, men många frågor och teorier kring P2 och bankskandalen fortsätter att diskuteras av historiker, journalister och rättsväsendet.