Bundesratens president (Bundesratspräsident) – roll, val och turordning
Lär dig om Bundesratspräsidenten: roll, årligt val, turordning mellan ministerpresidenter och hur befolkningsbaserad rotation säkrar jämlik representation i tyska Bundesrat.
Presidenten i det tyska Bundesrat (tyska: Bundesratspräsident) är det tyska Bundesratets ordförande eller talare.
Ämbetet roterar årligen mellan ministerpresidenterna i de federala delstaterna. Den nya Bundesratspräsidenten väljs i oktober och tillträder den 1 november. År 1950 kom delstaternas ministrar och presidenter överens om att välja Bundesratspräsidenten i turordning, så att varje delstat fick en chans att leda Bundesrat och för att visa att Bundesrat representerar hela Tyskland, snarare än det mest framgångsrika politiska partiet.
Turordningen är baserad på statens befolkning.
Roll och huvudsakliga uppgifter
Bundesratspräsidentens uppgifter är både ceremoniella och formellt viktiga för Bundesrats arbete. De viktigaste funktionerna är:
- Leda plenarsammanträden: presidenten öppnar och avslutar sessioner, bestämmer talarordning och ser till att mötesordningen följs.
- Företräda Bundesrat utåt: presidenten representerar Bundesrat i kontakter med andra statsorgan, delstaterna och internationellt vid officiella evenemang.
- Formella funktioner i lagstiftningsprocessen: presidenten ansvarar för vissa administrativa och formella åtgärder i samband med Bundesrats beslut och protokoll.
- Ställföreträdande roll för förbundspresidenten: enligt Tysklands grundlag (Grundgesetz) träder Bundesratspräsidenten in för Förbundspresidenten om denne är förhindrad att fullgöra sina uppgifter eller om ämbetet blir vakant, tills ett nytt förbundspresidentval ägt rum.
Val, mandat och praktiska detaljer
- Valet sker årligen i oktober och mandatet börjar 1 november och löper ett år.
- Bundesratspräsidenten är samtidigt ministerpresident i sin delstat och fortsätter vanligtvis i det ämbetet under sin tid som president. Om personen slutar som ministerpresident måste Bundesrat välja en ny president.
- Det finns ett presidium med viceordförande som kan träda in om presidenten är förhindrad.
- Turordningen mellan delstaterna fastställdes 1950 och är baserad på delstaternas befolkningsstorlek; ordningen har justerats vid behov, till exempel i samband med Tysklands återförening.
Betydelse
Funktionen har både praktisk betydelse för den löpande ledningen av Bundesrat och symbolisk betydelse genom att visa förbundsstaternas delaktighet i den federala maktstrukturen. Genom den årliga rotationen säkerställs att alla delstater får möjlighet att leda Bundesrat och att ordförandeskapet inte permanent koncentreras till ett enskilt parti eller enskild region.
Lista
| Från | Till | Namn | Parti | |
| 1949 | 1950 | Karl Arnold | Kristdemokratiska unionen (CDU) | |
| 1950 | 1951 | Hans Ehard | Bayern | |
| 1951 | 1952 | Hinrich Wilhelm Kopf | Niedersachsen | |
| 1952 | 1953 | Reinhold Maier | ||
| 1953 | 1954 | Georg August Zinn | SPD | |
| 1954 | 1955 | Peter Altmeier | CDU | |
| 1955 | 1956 | Kai-Uwe von Hassel | CDU | |
| 1956 | 1957 | Kurt Sieveking | Hamburg | CDU |
| 1957 | 1958 | SPD | ||
| 1958 | 1959 | Wilhelm Kaisen | Bremen | SPD |
| 1959 | 1960 | Franz Josef Röder | CDU | |
| 1960 | 1961 | Franz Meyers | CDU | |
| 1961 | 1962 | Hans Ehard | Bayern | CSU |
| 1962 | 1963 | CDU | ||
| 1963 | 1964 | Georg Diederichs | Niedersachsen | SPD |
| 1964 | 1965 | Georg August Zinn | SPD | |
| 1965 | 1966 | Peter Altmeier | CDU | |
| 1966 | 1967 | Helmut Lemke | CDU | |
| 1967 | 1968 | Klaus Schütz | SPD | |
| 1968 | 1969 | Herbert Weichmann | Hamburg | SPD |
| 1969 | 1970 | Franz Josef Röder | CDU | |
| 1970 | 1971 | Hans Koschnick | Bremen | SPD |
| 1971 | 1972 | Heinz Kühn | SPD | |
| 1972 | 1973 | Alfons Goppel | Bayern | CSU |
| 1973 | 1974 | Hans Filbinger | CDU | |
| 1974 | 1975 | Alfred Kubel | Niedersachsen | SPD |
| 1975 | 1976 | Albert Osswald | SPD | |
| 1976 | 1977 | Bernhard Vogel | CDU | |
| 1977 | 1978 | Gerhard Stoltenberg | CDU | |
| 1978 | 1979 | Dietrich Stobbe | SPD | |
| 1979 | 1980 | Hans-Ulrich Klose | Hamburg | SPD |
| 1980 | 1981 | Werner Zeyer | CDU | |
| 1981 | 1982 | Hans Koschnick | Bremen | SPD |
| 1982 | 1983 | SPD | ||
| 1983 | 1984 | Bayern | CSU | |
| 1984 | 1985 | Lothar Späth | CDU | |
| 1985 | 1986 | Ernst Albrecht | Niedersachsen | CDU |
| 1986 | 1987 | Holger Börner | SPD | |
| 1987 | 1987 | Walter Wallmann | CDU | |
| 1987 | 1988 | Bernhard Vogel | CDU | |
| 1988 | 1989 | Björn Engholm | SPD | |
| 1989 | 1990 | Walter Momper | SPD | |
| 1990 | 1991 | Henning Voscherau | Hamburg | SPD |
| 1991 | 1992 | Alfred Gomolka | Mecklenburg-Vorpommern | CDU |
| 1992 | 1992 | Berndt sida | Mecklenburg-Vorpommern | CDU |
| 1992 | 1993 | SPD | ||
| 1993 | 1994 | Klaus Wedemeier | Bremen | SPD |
| 1994 | 1995 | SPD | ||
| 1995 | 1996 | Bayern | CSU | |
| 1996 | 1997 | Erwin Teufel | CDU | |
| 1997 | 1998 | Gerhard Schröder | Niedersachsen | SPD |
| 1998 | 1999 | Hans Eichel | SPD | |
| 1999 | 1999 | Roland Koch | CDU | |
| 1999 | 2000 | Kurt Biedenkopf | CDU | |
| 2000 | 2001 | Kurt Beck | SPD | |
| 2001 | 2002 | SPD | ||
| 2002 | 2003 | Wolfgang Böhmer | Sachsen-Anhalt | CDU |
| 2003 | 2004 | Dieter Althaus | CDU | |
| 2004 | 2005 | Matthias Platzeck | SPD | |
| 2005 | 2006 | Peter Harry Carstensen | CDU | |
| 2006 | 2007 | Harald Ringstorff | Mecklenburg-Vorpommern | SPD |
| 2007 | 2008 | Hamburg | CDU | |
| 2008 | 2009 | Peter Müller | CDU | |
| 2009 | 2010 | Jens Böhrnsen | Bremen | SPD |
| 2010 | 2011 | Hannelore Kraft | SPD | |
| 2011 | 2012 | Horst Seehofer | Bayern | CSU |
| 2012 | 2013 | Winfried Kretschmann | Allians '90/De gröna | |
| 2013 | 2014 | Stephan Weil | Niedersachsen | SPD |
| 2014 | 2015 | Volker Bouffier | CDU | |
| 2015 | 2016 | Stanislaw Tillich | CDU | |
| 2016 | 2017 | Malu Dreyer | SPD | |
| 2017 | 2018 | Michael Müller | SPD |
Relaterade sidor
Sök