Sixtus V (Felice Peretti di Montalto) – Romersk-katolsk påve 1585–1590

Påven Sixtus V (latin: Sixtus Quintus; 13 december 1521–27 augusti 1590), född Felice Peretti di Montalto, var en italiensk präst i den romersk-katolska kyrkan och den 228:e påven från 1585 till 1590.

Tidiga år och uppväxt

Felice Peretti föddes i en enklare familj i Marche-regionen. Han gick tidigt i kloster och tillhörde franciskanorden, där han fick sin utbildning i teologi och kanonisk rätt. Genom lärdom och administrativ skicklighet steg han i kyrkans hierarki och hade före påvedömet flera ämbeten inom den kyrkliga förvaltningen.

Valet till påve och snabb styrning

Sixtus V valdes till påve 1585 och blev snabbt känd för sin beslutsamhet och auktoritära stil. Han ville återupprätta ordning, stärka statens finanser och genomföra motreformationens krav på disciplin inom kyrkan. Han var verksam i en tid som präglades av religiösa konflikter i Europa och såg till att Rom skulle framstå som en stark och välordnad centralmakt för den katolska tron.

Stora reformer och administrativa förändringar

En av Sixtus V:s mest bestående gärningar var omorganisationen av den romerska kurian. Genom bullan Immensa Aeterni Dei (1588) fastställdes en indelning i permanenta kongregationer med klart avgränsade ansvarsområden — en struktur som utgjorde grunden för den moderna romerska kurian.

• Centralisering: Han stärkte pavens makt genom att centralisera administrationen och effektivisera beslutsvägarna.
• Finans och ordning: Sixtus skärpte skatteindrivning och statsförvaltning för att få bukt med statsskulden i Påvestaten.
• Domstolar och säkerhet: Han förde en hård politik mot banditism och laglöshet, vilket innebar hårda straff och snabba rättegångar — åtgärder som gjorde honom kontroversiell.

Stadsbyggnad och offentliga arbeten

Sixtus V satsade kraftigt på praktiska förbättringar i Rom. Några av de mest kända projekten var:

• anläggningen av Acquedotto Felice, ett nytt akvedukt som återförde vatten till delar av Rom och stod klart i mitten av 1580‑talet,
• flyttningen och reställningen av det antika obelisken på Petersplatsen, en teknisk bedrift utförd av ingenjören Domenico Fontana 1586,
• byggande och förbättring av vägar, torg och offentliga byggnader som synligt förändrade stadsbilden.

Kyrklig politik och motreformation

Sixtus V var en energisk försvarare av motreformationens idéer. Han stödde den romerska inkvisitionen och drivna åtgärder mot kätteri och alla former av religiös avvikelse. Han tillsatte många kardinaler och tjänstemän som delade hans syn på kyrkans disciplin och lärosäkerhet.

Kontroverser och kritik

Trots sina reformer kritiserades Sixtus V ofta för sin hårda behandling av opposition samt för användandet av stränga och ibland summariska straff. Han anklagades också för nepotism — bland annat utnämndes släktingar till framträdande positioner — även om hans administrativa reformer bidrog till ökad effektivitet i statens och kyrkans förvaltning.

Död och arv

Sixtus V avled den 27 augusti 1590. Hans relativt korta pontifikat lämnade ett tydligt spår i både det fysiska Rom och i kyrkans administration. Den reformerade kurian och de stora offentliga arbetena bidrog till att forma den moderna bilden av Rom som centralort för den katolska kyrkan, samtidigt som hans auktoritära styre och hårda metoder gav upphov till fortsatt debatt bland samtida och efterföljande historiker.

Sök med bokstav