Brun trädorm (Boiga irregularis) – invasiv orm som decimerat fåglar på Guam

Den bruna trädormen (Boiga irregularis) är en trädlevande kolubrid orm som lever i delar av Australiens kust, Papua Nya Guinea och öar i nordvästra Melanesien.

Ormen är känd för att vara en invasiv art som har dödat fågelpopulationen på Guam.

Utseende och biologi

Bruna trädormen är slank och kan bli relativt lång. Vuxna individer är ofta mellan 1 och 2 meter, och det finns rapporter om exemplar som närmar sig 2,5 meter. Färgteckningen är vanligtvis brun till rostbrun med mörkare fläckar eller band och ett något avsmalnande huvud. Ögonen är stora med vertikala pupiller, vilket passar ett nattaktivt, trädlevande rovdjur.

Arten är en så kallad bakgiftig orm (opisthoglyphous) — den har baktänder och ett mildare gift som underlättar fångsten av byten. Giftet är effektivt på små fåglar, ödlor och däggdjur men ger i regel endast lindriga, lokala symtom hos människor.

Utbredning och habitat

Naturligt förekommer arten i delar av nordöstra Australien, Papua Nya Guinea och flera öar i nordvästra Melanesien. Den föredrar skogslandskap, mangrove och buskmarker och är duktig på att klättra i träd och buskar. Som nattaktiv orm söker den föda i trädkronor och i närheten av boplatser.

Beteende och föda

Bruna trädormen är främst nattaktiv och jagar fåglar, ägg, ödlor, fladdermöss och små däggdjur. Den kan svinga sig mellan grenar och ta sig in i fågelbon för att äta ungar och ägg. Artnas goda klättringsförmåga och breda födoutrymme gör den särskilt effektiv som predator i trädbevuxna miljöer.

Fortplantning sker genom äggläggning, och honor kan lägga flera ägg per kull — vanligtvis omkring 4–12 ägg beroende på individens storlek och tillgång på föda. Ungarna är självständiga vid kläckningen och blir könsmogna efter ett par år.

Effekter på Guam

Efter att Boiga irregularis infördes på Guam (troligen via frakt och transporter efter andra världskriget) spred den sig snabbt och nådde mycket höga tätheter. Denna introduktion har haft förödande effekter på öns fågelfauna: flera endemiska och inhemska skogslevande fågelarter har utrotats lokalt eller reducerats till mycket små populationer. Förlusten av fåglar har i sin tur lett till ekologiska förändringar, bland annat påverkan på fröspridning, pollinering och artsammansättningen i skogen.

Kontrollåtgärder och förebyggande

Bekämpning av bruna trädormen på Guam är utmanande men har involverat flera metoder:

• Fällor och nattlig fångst med hjälp av specialutbildade hundar.
• Fysiska barriärer och skydd runt fågelkolonier och viktiga naturskyddsområden.
• Giftbesprutning i kontrollerade insatser — exempelvis försök med förgiftade beten (i vissa fall paracetamol-innehållande möss) har visat sig kunna minska populationer lokalt.
• Utbildning, karantän och rutiner för frakt för att förhindra vidare spridning till andra öar.

Trots insatser kvarstår stora problem eftersom arten är nattaktiv, trädlevande och reproducerar tillräckligt snabbt för att återuppbygga populationer om kontrollåtgärder inte upprätthålls långsiktigt.

Betydelse för människor

För de flesta människor innebär arten en låg risk: bett ger oftast endast lokala reaktioner. Men arten utgör ett stort hot mot biologisk mångfald och har även ekonomiska och kulturella konsekvenser för samhällen som drabbats av artens effekter på fågellivet. På platser där arten inte finns sedan tidigare är det viktigt att agera snabbt vid upptäckt för att förhindra etablering.

Vad kan göras

• Rapportera fynd av bruna trädormar till lokala myndigheter eller naturvårdsorganisationer.
• Undvik att flytta gods eller material från drabbade områden utan korrekt inspektion och karantän.
• Stöd insatser för återintroduktion och skydd av inhemska fågelarter där sådana program finns.

Bruna trädormen är ett tydligt exempel på hur en invasiv art kan förändra ett helt ekosystem. Framgångsrik hantering kräver långsiktiga, samordnade insatser som kombinerar kontroll, forskningsstöd och förebyggande åtgärder.

Venom

Den bruna trädormen är en nattlig orm som kan vara mycket aggressiv när den konfronteras. Tänderna är räfflade snarare än ihåliga tänder, giftet är svårt att placera i ett bett på en människa, på så sätt ges det bara i små mängder. Giftet verkar vara svagt neurotoxiskt och möjligen cytotoxiskt. Vuxna påverkas inte i någon större utsträckning, barn är dock i större fara.

 

 
Brun trädorm på en staketstolpe  

Sök med bokstav