Kardinaltal (även kallade kardinalnummer eller ibland grundtal) är ord eller siffror som anger antal eller mängd — det vill säga ett del av talet som används för att räkna. Exempelord är noll, ett, två, tre osv. Kardinaltal svarar på frågan "hur många?" och skiljer sig från ordinaltal (som anger ordning: första, andra, tredje).

Exempel och skrivsätt

Vanliga svenska exempel på kardinaltal i ordform: noll, ett, två, tre, tio, tjugo, trettio, hundra, tusen. Större tal bildas ofta genom sammansättning, till exempel trehundrafyrtiotvå. I engelskan finns olika skriv- och uttalsvarianter — exempelvis skiljer sig brittisk engelska och Samväldet från amerikansk engelska i hur man säger och skriver tal som "three hundred and forty-two" kontra "three hundred forty-two".

  • Talord: ord som ett, fem, tjugo.
  • Siffror/nummer: symboler som 0, 1, 2, 10, 100 — används ofta i matematiska sammanhang eller när utrymmet är begränsat.
  • Sammansatta tal: i svenska skrivs många sammansatta tal utan bindestreck, t.ex. tjugoett, femhundrasjuttiosex.

Användningsområden

Kardinaltal används i många sammanhang:

  • Räkning och kvantifiering: "Det finns fem äpplen."
  • Matematik och statistik: tal i beräkningar, med decimaler och negativa tal.
  • Datum och tid: ibland används kardinaltal ("den 5 april") istället för ordnade former ("femte april").
  • Adress- och nummerbeteckningar: telefonnummer, lägenhetsnummer, kapitelnummer skrivs ofta med siffror.

Grammatiska aspekter

I svenskan påverkar kardinaltal ofta substantivet de beskriver (till exempel bestämd/obestämd form och antal): "en bil" (observera att ordet en är både artikel och formen för talet ett) men i uttryck som "ett hus", "två hus" förändras inte substantivet i singular/plural på samma sätt. Många tal är grammatiskt oböjliga (de förändras inte efter genus), men vissa uttryck kan kombineras med andra ordformer (t.ex. "många", "flera", "några").

Kardinaltal i matematik och mängdlära

Inom matematiken används ordet kardinaltal även för att beskriva kardinaliteten (antalet element) i en mängd. Här skiljer man mellan ändliga kardinaltal (t.ex. 0, 1, 2, ...) och oändliga kardinaltal (som ofta betecknas med alef-symboler, t.ex. ℵ0 för mängden av naturliga tal). Begreppet är då mer abstrakt än i vardagligt räknande.

Särskilda fall och noteringar

  • Noll: noll betraktas som ett kardinaltal och används för att ange avsaknad av element.
  • Negativa tal och tal med decimaler: Dessa är matematiska tal men fungerar inte som "antal" i vanlig mening (man kan t.ex. inte ha −3 äpplen i konkret räknande utan tolkning).
  • Skillnad mot ordinaltal: Kardinaltal anger mängd; ordinaltal anger plats eller ordningsföljd. Se även ordinaltal.

Snabbreferens — vanliga svenska kardinaltal

  • 0 — noll
  • 1 — ett
  • 2 — två
  • 3 — tre
  • 10 — tio
  • 20 — tjugo
  • 100 — hundra
  • 1000 — tusen

Sammanfattningsvis är kardinaltal grundläggande för att uttrycka antal och mängd, både i vardagligt språk och i olika vetenskapliga fält. De relaterar nära till, men skiljer sig från, ordinaltal och i matematik behandlas även kardinalitet av mängder som en egen, mer formell kategori.