Brosk – uppbyggnad, funktion och vanliga sjukdomar

Lär dig om broskets uppbyggnad, funktion och vanliga sjukdomar som artros — orsaker, symtom och behandlingar för bättre ledhälsa.

Brosk är en flexibel bindväv som finns i många delar av kroppen. Det kan böjas lite, men tål att sträckas. Brosk består av celler, så kallade chondrocyter, inbäddade i en rik extracellulär matris av kollagen (främst typ II), proteoglykaner (till exempel aggrekan) och vatten. Denna uppbyggnad ger brosket både stadga och elasticitet: proteoglykanerna binder vatten och ger tryckmotstånd, medan kollagenfibrerna ger draghållfasthet.

Typer av brosk

• Hyalint brosk – vanligaste typen, finns i leder, revbensfogar och som modell för benbildning under fosterutvecklingen.
• Elastiskt brosk – innehåller fler elastiska fibrer och är mer böjbart; finns i örat och delar av struphuvudet.
• Fiberbrosk (fibröst brosk) – rik på kollagen typ I och tåligt mot tryck och drag; finns i mellankotskivor (diskar) och vissa senfästen.

Dess huvudsakliga funktion är att förbinda ben med varandra. Den finns också i lederna, bröstkorgen, örat, näsan, halsen och mellan ryggbenen. En annan funktion hos brosket är att skapa en plats på vilken benen kan bildas när de först utvecklas (genom endochondral förbening i tillväxtplattorna). Det hjälper också till att skydda de ställen där benen arbetar mot varandra: lederna. Hos vissa fiskar som hajar (Chondrichthyes) utgör brosket hela skelettet.

Närings- och nervförsörjning

Till skillnad från andra bindvävnader innehåller brosk inga blodkärl. Cellerna försörjs genom diffusion från omgivande vävnad eller ledvätska. Eftersom näringstillförseln sker långsamt är brosk begränsat i tjocklek; längsta diffusionsträckan bestämmer cellernas överlevnad. Många brosktyper omges av ett bindvävsskikt, periokondrium, som bidrar med näring och tillväxtfaktorer – men ledens hyalina brosk (artikulärt brosk) saknar periokondrium och påverkas därför särskilt svårt vid skada.

Jämfört med andra bindvävar växer och repareras brosk långsammare. Brosk innehåller inte heller några nerver, vilket gör den hårda vävnaden smärtfri om den skadas. Om brosket går sönder resulterar det dock ofta i skador på senor och muskler, vilket förvisso orsakar smärta; dessutom leder skadat brosk ofta till inflammatoriska reaktioner i omkringliggande vävnad som ger smärta och svullnad.

Vanliga sjukdomar och skador i brosk

Det finns många sjukdomar som orsakas av defekter i brosket. En av de vanligaste är artros, där brosket slits så tunt att benet gnider mot benet. Andra tillstånd och orsaker inkluderar:

• Trauma – skador som får delar av brosk att lossna (exempelvis osteochondritis dissecans).
• Inflammatoriska sjukdomar – till exempel reumatoid artrit där immunsystemet indirekt skadar brosket genom inflammation i leden.
• Medfödda störningar – chondrodysplasier och andra tillstånd som påverkar broskets utveckling och tillväxt.
• Infektioner och tumörer – sällsynta men kan drabba brosk och omgivande vävnad (t.ex. chondrosarkom).

Brosket fungerar som en barriär som hindrar lymfocyter från att komma in eller immunoglobuliner från att spridas. Detta gör det möjligt för kirurger att transplantera brosk från en person till en annan utan rädsla för avstötning av vävnad. Det är emellertid viktigt att poängtera att även om brosk är relativt immunopriviligerat så kan omgivande vävnad och cellterapier väcka immunsvar, och fullständig immunologisk tolerans är inte garanterad i alla situationer.

Behandling och återuppbyggnad

Behandling av broskskador och sjukdomar kan vara konservativ eller kirurgisk beroende på omfattning och lokalisation:

• Konservativ behandling: fysioterapi, viktnedgång, smärtstillande och antiinflammatoriska läkemedel, injektioner med hyaluronsyra eller kortison i leder.
• Kirurgiska tekniker: mikrofrakturering (stimulerar bildning av bindvävsliknande brosk), osteokondrala autograft- och allografttransplantat, samt autolog chondrocytimplantation (odling och återinsättning av patientens egna broskceller).
• Ledprotesoperationer: vid uttalad artros där broskskadan är omfattande ersätts leden ofta med en protes.
• Regenerativ medicin och forskning: stamcellsbehandlingar, biomaterial och vävnadsengineering för att skapa nytt brosk växer snabbt men är ofta fortfarande under utvärdering i kliniska studier.

Prognosen varierar: mindre skador kan läka eller kompenseras, medan omfattande broskförlust ofta leder till kroniska besvär och i många fall behov av kirurgiska ingrepp. Tidig upptäckt, rätt behandling och anpassad rehabilitering förbättrar ofta resultatet.

Frågor och svar

F: Vad är brosk?

F: Var finns brosk i kroppen?

F: Vilka andra funktioner har brosket?

F: Innehåller brosk blodkärl eller nerver?

F: Hur påverkar detta dess tillväxt- och reparationshastighet jämfört med andra bindvävar?

F: Vilka sjukdomar kan orsakas av defekter i brosket?

F: Vilka fördelar har kirurger när de transplanterar brosk från en person till en annan?

Sök med bokstav