Kollagen – definition, funktioner och förekomst i kroppen

Kollagen är en grupp naturligt förekommande proteiner. I naturen finns det uteslutande hos djur, särskilt i köttet och bindväven hos däggdjur.

Det är den viktigaste beståndsdelen i bindväv och är det vanligaste proteinet hos däggdjur. Det utgör cirka 25-35 % av hela kroppens proteininnehåll.

Kollagen, i form av långsträckta fibriller, finns främst i fibervävnader som senor, ligament och hud, men även i hornhinnan, brosk, ben, blodkärl, tarmen och ryggmärgsskivor.

Kollagen utgör 1 till 2 % av muskelvävnaden och står för 6 % av vikten i starka, seniga muskler.

Gelatin, som används i livsmedel och industri, är kollagen som har hydrolyserats irreversibelt.

Vad är kollagen och hur är det uppbyggt?

Kollagen är ett fibrillärt protein vars grundstruktur består av tre polypeptidkedjor (α-kedjor) som tillsammans bildar en trippelhelix. Aminosyran glycin återfinns var tredje position, och prolin och hydroxyprolin bidrar till stabiliteten i helixen. Denna organiserade struktur ger hög draghållfasthet och stabilitet i vävnader.

Typer av kollagen

Det finns minst 28 olika typer av kollagen, men de vanligaste är:

Typ I – mest förekommande; finns i hud, senor, ben och dentin.
Typ II – huvudsaklig komponent i hyalint brosk.
Typ III – finns i blodkärl, hud och inre organ; ofta tillsammans med typ I.
Typ IV – bygger upp basalmembran (t.ex. i njure och hud).
Typ V – deltar i bildandet av cellmembran och fibriller, förekommer i placenta och håret.

Funktioner i kroppen

Ger mekaniskt stöd och struktur åt vävnader (hud, senor, ligament, ben).
Bestämmer mekaniska egenskaper som elasticitet och styrka.
Deltar i sårläkning och vävnadsremodellering.
Bidrar till integriteten i blodkärl och organ via basalmembran.

Syntes och nedbrytning

Kollagen syntetiseras av celler som fibroblaster (i bindväv), kondrocyter (i brosk) och osteoblaster (i ben). Processen innefattar bildning av lösligt procollagen, post‑translationella modifieringar (hydroxylering av prolin/lysin), glykosylering och utsöndring följt av klyvning till tropokollagen och självmontering till fibriller. Hydroxyleringen kräver vitamin C; brist leder till nedsatt kollagensyntes och sjukdomen skörbjugg.

Nedbrytning sker med enzymer som matrixmetalloproteinaser (MMP:er). Balanserad syntes och nedbrytning är viktig för frisk vävnad; obalans kan bidra till sjukdomar eller ålderstecken i huden.

Åldrande och sjukdomar relaterade till kollagen

Med åren minskar kollagenproduktionen och strukturen försämras; detta bidrar till rynkor, minskad hudelasticitet och ökad fragilitet i vävnader. Exempel på sjukdomar med kollagena avvikelser:

Skörbjugg – vitamin C-brist leder till defekt kollagenhydroxylering.
Ehlers–Danlos‑syndrom – grupp ärftliga bindvävssjukdomar som påverkar kollagen och ger överrörliga leder och skör hud.
Osteogenesis imperfecta – defekt kollagen typ I ger sköra ben.

Kost, tillskott och praktisk användning

Källor till kollagen i kosten är animaliska produkter med bindväv, såsom kött med senor, hud, benbuljong och fiskhud. Gelatin är den delvis denaturerade formen som används i mat och läkemedel.

Hydrolyserat kollagen eller kollagenpeptider (kollagen som brutits ner till kortare peptider) säljs som kosttillskott. Forskningsresultat visar vissa positiva effekter på hudens fukt och elasticitet samt på ledsmärta vid artros, men effekterna kan vara måttliga och studierna varierar i kvalitet. Vanliga doser i studier ligger ofta mellan 2,5 och 15 gram per dag. Generellt anses kolllagentillskott säkra för majoriteten, men de kan vara av animaliskt ursprung och bör undvikas eller väljas med omsorg av personer med specifika kostpreferenser eller allergier.

Medicinsk användning av kollagen omfattar hudfyllnadsmedel, sårläkande produkter, kirurgiska suturer och som del i biomaterial för vävnadsregenerering.

Gelatin och hydrolys

Som nämnts ovan är gelatin kollagen som har hydrolyserats irreversibelt. Gelatin löser sig i varmt vatten och bildar en gel vid avkylning, vilket är anledningen till dess omfattande användning i livsmedel (t.ex. gelé, marsmallows) och i farmaceutiska produkter (kapslar, tabletter).

Sammanfattning

Kollagen är ett avgörande byggprotein i djurens kroppar, särskilt hos däggdjur. Det finns i många olika typer och utför grundläggande mekaniska och strukturella funktioner i bindväv, hud, ben och brosk. Syntesen kräver viktiga näringsfaktorer som vitamin C, och störningar i kollagen kan ge upphov till flera kliniska tillstånd. Kollagen och dess nedbrutna former används både i kosten, som tillskott, och inom medicin och industri.

Kollagen med trippelspiral (vänster) och mikroskopisk struktur (höger).

Frågor och svar

F: Vad är kollagen?

S: Kollagen är en grupp naturligt förekommande proteiner som endast finns hos djur, särskilt i kött och bindväv hos däggdjur.

F: Vad är kollagens huvudsakliga funktion?

S: Kollagens huvudfunktion är att ge strukturellt stöd till kroppens bindväv.

F: Var finns kollagen främst i kroppen?

S: Kollagen finns främst i fibrösa vävnader som senor, ligament och hud, och förekommer också rikligt i hornhinnan, brosk, ben, blodkärl, tarmen och ryggmärgsskivor.

F: Hur stor del av hela kroppens proteininnehåll utgör kollagenet?

S: Kollagen utgör ungefär 25-35 % av hela kroppens proteininnehåll.

F: Vad är gelatin och hur tillverkas det?

S: Gelatin är kollagen som har hydrolyserats på ett irreversibelt sätt, vilket innebär att det har brutits ner i mindre bitar. Det används ofta inom livsmedelsindustrin.

F: Finns kollagen i muskelvävnad?

Svar: Ja, kollagen utgör 1 till 2 % av muskelvävnaden och står för 6 % av vikten i starka, seniga muskler.

F: Finns kollagen i andra källor än djur?

Svar: Nej, kollagen finns uteslutande hos djur.