Centaurus A (NGC 5128) – aktiv radiogalax med supermassivt svart hål

Centaurus A (NGC 5128) – närliggande aktiv radiogalax med supermassivt svart hål, miljonljusårslånga jets och starka röntgen- och radioemissioner. Perfekt mål för amatörastronomer.

Centaurus A eller NGC 5128 är en framträdande galax i stjärnbilden Centaurus. Den upptäcktes 1826 av den skotske astronomen James Dunlop i hans hem i New South Wales i Australien.

Utseende och klassificering

NGC 5128 klassificeras ofta som antingen en lentikulär galax (S0) eller en elliptisk galax. Dess karaktäristiska mörka dammband tvärs över skivans mitt ger galaxen ett ovanligt och igenkännbart utseende. Den skarpa dammstrukturen och andra morfologiska drag är tydliga tecken på att Centaurus A har genomgått en sammanslagning med en mindre spiralgalax, vilket också förklarar dess blandning av stjärnbildningsområden och en äldre stjärnpopulation.

Avstånd och synlighet

NGC 5128 befinner sig på ett avstånd som anges till ungefär 10–16 miljoner ljusår från oss; många moderna uppskattningar ligger nära ~12 miljoner ljusår (≈3,7 megaparsek). Centaurus A är en av de närmaste och mest framträdande radiogalaxerna, och på grund av sitt relativa ljusstyrka är den ett populärt mål för amatörastronomer. Galaxen syns bäst från låga nordliga latituder och från södra halvklotet.

Merger och stjärnbildning

Observationer i infrarött med Spitzer Space Telescope och i andra våglängder har bekräftat att Centaurus A håller på att kollidera med och assimilera en mindre spiralgalax. Denna kollision har utlöst intensiv stjärnbildning i dammbältet, ett beteende som är vanligt i galaxer med stjärnutbrott. Kollisionen har därför både format galaxens utseende och bidragit till nya generationer av stjärnor genom ökad stjärnbildning.

Aktivt centrum och jet

I galaxens kärna finns ett kraftfullt supermassivt svart hål. Dess beräknade massa är ungefär 55 miljoner solmassor, vilket gör det till en tydlig aktiv galaktisk kärna (AGN). Det centrala svarta hålet genererar en relativistisk jet som sänder ut strålning i både röntgen- och radiovåglängder. Studier med radiointerferometrar över tid visar att de inre delarna av strålen rör sig med hastigheter uppemot ungefär hälften av ljusets hastighet. Längre ute i jetstrukturen uppstår röntgenstrålning där den relativistiska strålen kolliderar med omgivande gas och accelererar partiklar till mycket höga energier.

Radiolober och påverkan på omgivningen

Centaurus A är en stark radiokälla med enorma radiolober som sträcker sig långt utanför själva stjärnpoolen — totalt över en miljon ljusår i utsträckning i de största uppskattningarna. Dessa lobar bildas när jetstrålarna interagerar med intergalaktisk materia och frisätter enorma energimängder. Genom att studera lobarnas struktur och spektrala egenskaper får astronomer information om partikelaccelerationsprocesser, magnetfält och galaxens evolutionshistoria.

Observationer och vetenskaplig betydelse

• Centaurus A är en av de närmaste radiogalaxerna och fungerar därför som ett viktigt laboratorieobjekt för att förstå AGN, jetfysik och galaxkollisioner.
• Flera våglängdsområden — från radio och infrarött till optiskt och röntgen — har utnyttjats för att kartlägga både gamla och unga stjärnor, gas- och damminnehåll samt jetens struktur.
• Förekomsten av både ett kraftigt radioutbrott och ett omfattande dammbälte gör NGC 5128 till ett utmärkt exempel på hur sammanslagningar kan påverka en galax, driva stjärnbildning och mata ett centralt svart hål.

Sammanfattningsvis är Centaurus A / NGC 5128 en nyckelgalax för studier av aktiva galaxkärnor, jetdynamik och effekterna av galaxfusioner. Dess närhet gör den särskilt lättillgänglig för både professionella observatörer och engagerade amatörer.

Frågor och svar

F: Vad är Centaurus A?

F: Vem upptäckte den?

F: Vilken typ av galax är det?

Fråga: Hur långt bort från jorden ligger den?

F: Har Centaurus A några speciella egenskaper?

F: Är Centaurus A synlig från alla platser på jorden?

Sök med bokstav