Massa är ett mått på hur mycket materia ett föremål innehåller och på dess motstånd mot acceleration — det vill säga föremålets tröghet. Ett berg har till exempel mycket mer massa än en sten. Massa ska inte förväxlas med det besläktade men annorlunda begreppet vikt. En stor massa som jorden drar till sig en liten massa som en människa med tillräcklig kraft för att hindra människan från att flyta iväg; detta fenomen kallas ofta "massans dragningskraft" eller enklare gravitation, en attraherande kraft som verkar mellan all materia.

Tröghet och Newtons andra lag

Begreppet tröghet uttrycks matematiskt i Newtons andra lag: F = m · a, där F är den resulterande kraften som verkar på ett föremål, m är dess massa och a är dess acceleration. Ju större massa ett föremål har, desto större kraft krävs för att ge det samma acceleration.

Gravitationell massa och Newtons gravitationslag

Massan spelar också roll i gravitationssammanhang. Newtons lag för gravitation mellan två massor m1 och m2 på avståndet r ges av

F = G · (m1 · m2) / r²,

där G är gravitationskonstanten (ungefär 6,674·10−11 N·m²/kg²). Massan som ingår här kallas gravitationell massa.

Experiment visar att tröghetsmassan (den i F = m·a) och gravitationell massa är lika till mycket hög noggrannhet — detta ligger till grund för den svaga ekvivalensprincipen i allmänna relativitetsteorin.

Skillnaden mellan massa och vikt

  • Massa är ett mått på mängden materia och påverkas inte av var föremålet befinner sig. Massa mäts i kilogram (kg).
  • Vikt är den gravitationella kraften som verkar på ett föremål: W = m · g, där g är tyngdaccelerationen (≈ 9,82 m/s² vid jordytan). Vikt mäts i newton (N) och varierar med plats (t.ex. är du lättare på månen trots oförändrad massa).

Enheter och mätning

SI-enheten för massa är kilogram (kg). Sedan 2019 är kilogrammet definierat genom en fixering av Plancks konstant, vilket gör definitionen baserad på fundamentala konstanter snarare än ett fysiskt prototypskåp.

Massor kan mätas på olika sätt: en våg med balans jämför massor direkt, medan en fjädervåg eller en vanlig våg ofta mäter vikt (kraft) och indirekt beräknar massa genom att anta ett värde på g.

Relativitet och mass‑energiekvivalens

I klassisk mekanik betraktas massa som oföränderlig, men i speciell och allmän relativitet spelar energi och massa ihop genom formeln E = m c². Detta innebär att energi har ekvivalent massa och att massan i vissa kärnreaktioner kan omvandlas till energi. Begreppet "relativistisk massa" används mindre idag; man föredrar att tala om oförändrad ("vilomassa" eller restmassa) och om energiinnehåll separat.

Vanliga missuppfattningar

  • Att vikt och massa är samma sak — de är nära besläktade men skiljer sig: vikt är en kraft, massa är ett mått på materia.
  • Att massa alltid bevaras exakt — i makroskala och kemiska reaktioner uppträder ofta masskonservering, men i kärnreaktioner och vid energiutbyte gäller mass‑energiekvivalensen.

Sammanfattningsvis är massa en grundläggande egenskap hos materia som bestämmer både tröghet och hur föremål påverkas av gravitation. Begreppet är centralt i mekanik, gravitationsteori och modern fysik.