Lunévilles slott (Château de Lunéville) – hertigarnas residens och museum

Upptäck Château de Lunéville — hertigarnas eleganta residens i Lorraine, känt som "Versailles i Lorraine". Besök museet, pågående restaureringar, rik historia och konst.

Författare: Leandro Alegsa

 Château de Lunéville var tidigare kungligt residens för de styrande hertigarna av Lorraine och har länge kallats "Versailles i Lorraine" på grund av sin eleganta barock- och klassicistiska stil. Det liknas ofta vid det mycket större och mer storslagna slottet Versailles, men är ett eget betydande kulturarv i regionen. Slottet är inte längre ett kungligt residens utan fungerar idag som museum och kulturcentrum. Restaurering av byggnaden, interiörerna och dekorationerna pågår löpande för att bevara och återställa salonger, takmålningar och detaljerade boiserier. I engelskspråkiga sammanhang förekommer ibland namnet Lunéville Palace.

Historia

Château de Lunéville har sina rötter i flera ombyggnader och förstoringsarbeten som gjordes under 1600‑ och 1700‑talen för hertigarna av Lorraine. Slottet blev särskilt framträdande under 1700‑talet då det fungerade som hovresidens och centrum för det lorenska hovet. En av de mest kända invånarna var Stanisław Leszczyński, före detta kung av Polen, som var hertig av Lorraine mellan 1737 och 1766. Hans hov bidrog till att ge Lunéville ett starkt kulturellt anseende, med konstnärer, dekoratörer och hantverkare verksamma vid slottet.

Arkitektur och interiörer

Slottet kombinerar barockens storslagenhet med enklare klassicistiska influenser. Interiörerna är rika på stuckaturer, målningar, speglar och utsmyckade träpaneler (boiserier). Många rum uppvisar den typ av representation och dagligt hovliv som pågick under 1700‑talet, med salons, representationssalar och privata kammare.

Trädgårdar och park

Runt slottet finns historiska parker och formella trädgårdar anlagda i fransk barockstil, med parterrer, promenadalléer och vattenanläggningar. Parkens utformning avspeglar den estetiska ordningen från epoken och fungerar idag som grönområde för besökare, evenemang och guidade promenader.

Museum och samlingar

Som museum visar Château de Lunéville föremål som belyser slottets historia, hovliv och konstnärliga utsmyckningar. Samlingarna kan omfatta möbler, målningar, porträtt och lokalt hantverk — bland annat keramik och fajans från Lunévilles berömda porslins- och fajansindustri. Museet ordnar också tillfälliga utställningar, pedagogiska program och kulturarrangemang.

Restaurering och bevarande

Räddning och restaurering av Château de Lunéville är ett kontinuerligt arbete som involverar statliga och lokala myndigheter, konservatorer och specialister. Arbetet fokuserar både på byggnadstekniska förstärkningar och på återställande av dekorationer, målningar och inredningsdetaljer för att slottet ska kunna användas för utställningar och publika evenemang utan att dess historiska värden går förlorade.

Kulturell betydelse

Château de Lunéville är inte bara ett monument över regionens furstliga historia utan också en symbol för Lorraines kulturella identitet. Slottet har påverkat lokal konst- och hantverkstradition och bidrar till turistnäringen i området genom guidade visningar, festivaler och konsertarrangemang.

Praktisk information för besökare

  • Slottet erbjuder ofta guidade turer som ger inblick i både arkitektur och hovliv. Kontrollera aktuella öppettider och eventuella bokningskrav inför besöket.
  • Tillfälliga utställningar och kulturevenemang gör varje besök unikt — se museets egna informationskanaler för program och biljetter.
  • Parken är öppen för promenader och picknick under säsong, och används regelbundet för utomhusevenemang.

Château de Lunéville är således ett viktigt exempel på hur regional historia, konst och bevarande samverkar — ett ställe där man kan uppleva spår av Lorraines furstehov och samtidigt ta del av samtida kulturverksamhet.

1700-talspaiting i Château de Lunéville i Lorraine.  Zoom
1700-talspaiting i Château de Lunéville i Lorraine.  

Historia

En byggnad hade funnits på platsen sedan medeltiden, men ingenting hade gjorts för att förbättra eller uppdatera byggnaden på grund av hertigdömet Lothringens dåliga ekonomi.

Hertig Leopold I av Lothringen var gift med Elisabeth Charlotte d'Orléans, som själv var en brorsdotter till Ludvig XIV av Frankrike, som vid tiden för deras giftermål 1698 började bygga ut Versailles slott. Hertigfamiljen av Lorraine hade tidigare använt själva hertigpalatset i Nancy som huvudstad för hertigdömet. Den nya hertigen och hertiginnan hade en ständigt växande familj och Leopold tog på sig att beställa ytterligare ett palats som speglade hans rang som suverän hertig.

Efter Leopold av Lothringens död 1729 ärvdes hertigdömet av hans son Frans Stefan som så småningom gifte sig med kejsarinnan Maria Theresia och tillbringade större delen av sin tid i Österrike med sin stora familj.

Efter ett krig mellan Frankrike, Polen och Österrike slöts en fred i oktober 1735, som bekräftades i Wienfördraget i november 1738. Enligt avtalet fick Stanisław Leszczyński, svärfar till kung Ludvig XV och den förlorande anspråkaren på den polska tronen, Lothringen, medan Frans, som kompensation för sin förlust, blev arvtagare till storhertigdömet Toscana, som han skulle ärva 1737. Medan den före detta polske kungen bodde i byggnaden kallades den för Château Stanislas. Stanisław Leszczyński dog faktiskt i slottet 1766, liksom hans hustru Catherine Opalińska 1747. Efter att de polska kungligheterna lämnade slottet ignorerades det i stort sett tills det blev ett franskt historiskt monument 1901. Det håller för närvarande på att restaureras.

 

Galleri

·        

·        

·        

·        

·        

·        

Slottets trädgårdar.

·        

·        

·        

 


Sök
AlegsaOnline.com - 2020 / 2025 - License CC3