Rasdiskrimineringskonventionen
Konventionen om avskaffande av alla former av rasdiskriminering är ett internationellt fördrag (avtal mellan länder) mot rasism och rassegregation som en del av den internationella lagstiftningen om mänskliga rättigheter. FN antog konventionen den 21 december 1965 som ett svar på Sydafrikas dåvarande apartheidpolitik. Den trädde i kraft den 4 januari 1969. I april 2019 hade 88 länder gått med på att följa konventionens regler och 190 länder har i princip godkänt dem.
Konventionen definierar vad rasdiskriminering är, så att alla länder i fördraget kan komma överens om hur diskriminering ska definieras. I artikel 1 (den första överenskommelsen i fördraget) anges att rasdiskriminering är: "varje åtskillnad, uteslutning, begränsning eller preferens som grundar sig på ras, hudfärg, härstamning eller nationellt eller etniskt ursprung och som har till syfte eller effekt att upphäva eller försämra erkännandet, åtnjutandet eller utövandet, på lika villkor, av de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna på det politiska, ekonomiska, sociala och kulturella området eller på något annat område av det offentliga livet".
Enligt artikel 4 i konventionen är det förbjudet att uppmuntra alla typer av rasism, inklusive hatretorik och diskriminering. Om ett land godkänner konventionen måste det göra hatprat och deltagande i hatgrupper olagligt. För att se till att länderna följer denna regel infördes också artikel 14 i konventionen, som innebär att klagomål om diskriminering kan prövas av en kommitté. Artikel 14 ger en person, eller en grupp människor, från vilket land som helst som har utsatts för diskriminering på grund av sin ras, rätt att lämna in ett klagomål till en kommitté inom FN. Dessa klagomål kan påverka lagstiftningen i de länder där de personer som klagar har sitt hemland.
Kommittén för avskaffande av rasdiskriminering
Kommittén för avskaffande av rasdiskriminering är ett organ bestående av människorättsexperter som övervakar genomförandet av konventionen. Arton oberoende människorättsexperter är medlemmar. De väljs för fyra år, där hälften av ledamöterna väljs vartannat år. De länder som anslutit sig till fördraget väljer medlemmarna genom hemliga omröstningar. Varje nation har rätt att nominera någon från sin nation att ställa upp i valet till kommittén.
De länder som har anslutit sig till fördraget måste lämna regelbundna rapporter till kommittén om vilka lagstiftningsåtgärder [juridiska], rättsliga [domstolsbaserade], politiska och andra åtgärder de har vidtagit för att ge konventionen verkan. Den första rapporten ska lämnas in inom ett år efter det att konventionen började tillämpas i ett land. Därefter ska rapporterna lämnas in vartannat år eller när kommittén begär det. Kommittén läser noggrant varje rapport och diskuterar sina farhågor och rekommendationer till nationen i form av "avslutande kommentarer".
Kommittén sammanträder vanligtvis i mars och augusti varje år i Genève.
Relaterade sidor
Frågor och svar
F: Vad är konventionen om avskaffande av alla former av rasdiskriminering?
S: Konventionen om avskaffande av alla former av rasdiskriminering är ett internationellt fördrag som arbetar för att förhindra rasism och rassegregation. Den antogs av FN 1965 som ett svar på Sydafrikas dåvarande apartheidpolitik.
F: Hur många länder har gått med på att följa denna konvention?
S: I april 2019 har 88 länder gått med på att följa reglerna i denna konvention och 190 länder är principiellt överens.
F: Vad står det i artikel 1 om rasdiskriminering?
S: I artikel 1 definieras rasdiskriminering som varje åtskillnad, uteslutning, begränsning eller preferens på grund av ras, hudfärg, härkomst eller nationellt eller etniskt ursprung som har till syfte eller effekt att upphäva eller försämra erkännandet, åtnjutandet eller utövandet på lika villkor av mänskliga rättigheter och grundläggande friheter på det politiska, ekonomiska, sociala, kulturella eller något annat område av det offentliga livet.
F: Vad förbjuder artikel 4?
S: Artikel 4 förbjuder uppmuntran av alla typer av rasism, inklusive hatretorik och diskriminering. Om ett land godkänner denna konvention måste det göra hatprat och deltagande i hatgrupper olagligt.
F: Hur kan klagomålen behandlas av en kommitté?
S: Artikel 14 ger människor från alla länder som har utsatts för diskriminering på grund av sin ras rätt att lämna in ett klagomål till en kommitté vid Förenta nationerna. Dessa klagomål kan påverka lagstiftningen i de länder som klagar.
F: När trädde denna konvention i kraft?
S: Denna konvention trädde i kraft den 4 januari 1969.
