| | Detta avsnitt har inga . Du kan hjälpa Wikipedia genom att hitta bra källor och lägga till dem. (december 2012) |
Europeisk rasism
I slutet av 1700-talet började européerna använda termen arisk för att referera till de ursprungliga förhistoriska proto-indoeuropéerna och deras ättlingar fram till i dag (dvs. de indoeuropeiska folken - de kaukasier som talar de indoeuropeiska språken). Man antog också vid den tiden att arierna var ett kulturellt överlägset folk. I slutet av 1800-talet började en del européer använda namnet ariskan endast för de nordiska folken i Europa (en gren av de indoeuropeiska folken), som en "ren", "ädel" och rasistiskt "överlägsen" ras som de hävdade härstammade från de ursprungliga ariska stammarna. Teorin om att arierna först kom från Europa blev särskilt populär i Tyskland och i mindre utsträckning i Österrike och Ungern.
Det fanns många fördomar baserade på denna uppfattning om världen, eftersom både européer och orientaler ansåg sig vara överlägsna de andra hudfärgerna, vilket ledde till afrikanskt slaveri, apartheid, Jim Crow-lagarna, nazism och japansk imperialism.
I Europa är den största delen av rasismen riktad mot romer, även kallade zigenare. Antiziganism är vanligt i Europa.
Rasism och kolonialism
När européerna kom till Amerika dödade de tusentals indianer och när de europeiska bosättarna kom till Australien började de döda ett stort antal aboriginer.
I samband med att deras imperier föddes drabbades många andra inhemska stammar i Kanada, Nya Zeeland, Kina, Pakistan, Bangladesh och Indien.
Japan hade också liknande uppfattningar om kineser och koreaner i sina kolonier.
Anglo-fransk rasism
Rasismen i Storbritannien, Irland och Frankrike handlade oftast om att begränsa rättigheterna för judar, romer och minoriteter som de franska baskerna.
När kolonierna blev självständiga efter 1950-talet flyttade många till Storbritannien och Frankrike, men diskriminerades. Vissa brittiska kaféer och hotell tog inte emot karibiska gäster och fransmännen fick araberna att känna sig ovälkomna även i vissa franska städer. Sedan 1960-talet har indiska, pakistanska och bangladeshiska personer flyttat till Storbritannien och utsatts för kränkningar och "Paki-bashed". Den 11 september 2001 har ökat fransmännens och britternas rädsla för islam och araber i allmänhet. Polska och brasilianska arbetskraftsinvandrare diskrimineras också på vissa platser. Rasistiska partier som British National Party och National Front i Storbritannien utnyttjar denna rädsla för att få röster.
Rasism i nazismen
Påstådda vetenskapliga rön om rasskillnader användes av Nazityskland för att rättfärdiga den rasistiska politiken med begreppet "Großdeutschland" (Stor-Tyskland) och den nordiska rasidén. Nazisternas inställning till judarna var antisemitisk och de gav dem felaktigt skulden för Tysklands nederlag i första världskriget och den stora depressionen. Nazisterna och vissa av deras antisemitiska allierade, som Ungern, begick folkmord på judarna under förintelsen under andra världskriget.
Både nazisterna och Rumäniens järngarde förföljde också romerna, som ansågs tillhöra den påstådda underlägsna "indiska" rasen. Under andra världskriget inledde nazisterna ett systematiskt försök till folkmord på romerna, som kallas Porajmos. Nazisterna dödade också medvetet tusentals slaver, lesbiska, kommunister, liberaler och homosexuella.
Rasism i Italien
Fascisten Benito Mussolini hävdade i ett tal från 1919 för att fördöma Sovjetryssland att judiska bankirer i London och New York var bundna av rasens kedjor till Moskva, och hävdade att 80 procent av de sovjetiska ledarna var judar.
Många italienska fascister hade antislavistiska åsikter, särskilt mot de jugoslaviska grannländerna, som de såg som konkurrenter till Italien, som hade gjort anspråk på den jugoslaviska regionen Dalmatien.
Mussolini sa att Italien skulle få sin vilja igenom och var beredd att använda våld för att lösa tvister. Ett tidigt exempel var Italiens bombning av den grekiska ön Korfu 1923. Strax därefter lyckades han inrätta en marionettregim i Albanien och krossade ett uppror i Libyen, som hade varit en italiensk koloni sedan 1912.
Italien, liksom Tyskland, Österrike och Ungern, betraktade alla slaver och romer som dumma, rasistiskt underlägsna på grund av socialdarwinismens effekter och ovärdiga till sina grundläggande rättigheter. Antiarabisk diskriminering användes också i delar av Libyen.
Rasism i Rumänien
Järngardet var en antisemitisk fascistisk rörelse och ett politiskt parti i Rumänien 1927-1941. De föraktade och fördömde både judar och romer.
Rasism i Amerika
Amerikansk rasism har varit en viktig fråga i landet redan innan det grundades. Historiskt sett har ras i USA dominerats av det vita bosättarsamhället, men ras som begrepp fick betydelse i förhållande till andra grupper. Generellt sett har rasistiska attityder i landet varit mest betungande för indianer, afroamerikaner och vissa "utländskt verkande" åtgärder mot bland annat mexikanska invandrare. Kineser, japaner och irländare hade problem i Amerika under 1800-talet, men de svarta föll offer för Jim Crow-lagarna som en gång i tiden skilde vissa delar av Amerika mellan svarta och vita. Dessa lagar uppstod först i slutet av 1800-talet och varade fram till mitten av 1960-talet och lagen om rösträtt från 1965.
Miljoner afrikaner dödades när de hölls som fångar eller slavar av européer och araber. Vissa kallar detta för "den svarta förintelsen".
USA:s rättssystem har anklagats för rasism. 40 procent av fängelsebefolkningen är svarta. 12 % av den allmänna befolkningen är svart. New York-polisens stopp-och-frisk-program har anklagats för rasprofilering.
Boken To Kill A Mockingbird är en välkänd amerikansk roman som till stor del handlar om rasism under Jim Crow-eran, som beskrivits tidigare.
På 2000-talet har vissa grupper av icke-vita människor uppfattningen att alla vita människor har fördelar över dem på grund av deras hudfärg, utan hänsyn till familjebakgrund, personlig historia eller nuvarande situation.
Rasism i Storbritannien
I Storbritannien är de två mest populära nationalistiska politiska partierna British National Party (BNP) och UK Independence Party (UKIP). Det finns också en grupp som kallas English Defense League (EDL). De anses vara rasistiska av många människor. De är emot obegränsad invandring och kolonisering av muslimer. Även om muslimer kan vara av vilken ras som helst är de vanligtvis sydasiatiska. I en undersökning från 2013 sade 27 procent av 1 000 britter mellan 18 och 24 år att de inte litade på muslimer. I Storbritannien är de flesta människor vita. 7 % är asiater och 3 % är svarta. 4,83 % av den brittiska befolkningen är muslimer.
Apartheid
De sydafrikanska "apartheidslagarna" var ett system som användes för att förneka icke-vita människor många rättigheter. De började tillämpas 1948. Lagarna gjorde det möjligt för den vita minoriteten att hålla den svarta majoriteten borta från vissa områden. Svarta människor var tvungna att ha särskilda papper (pass) eller tillstånd för att få bo och arbeta i vissa områden. Vita motsatte sig blandäktenskap med icke-vita och färgade människor diskriminerades också, men inte lika mycket som de icke-vita. Lagen om förbud mot blandade äktenskap (Prohibition of Mixed Marriages Act) från 1949 förbjöd äktenskap mellan personer av olika raser och lagen om sedlighet (Immorality Act) från 1950 gjorde sexuella förbindelser med en person av en annan ras till ett brott. De svarta drabbades hårt och förbjöds till och med att rösta vid ett tillfälle. Nelson Mandela blev Sydafrikas första svarta president 1994. Mandela gjorde slut på apartheid. För närvarande diskriminerar raskvotslagar de vita i Sydafrika. Sydafrikas svarta president Zuma sjunger offentligt "Kill The Boer", vilket betyder "Döda den vita [bonden]". Genocidewatch.org rapporterar att de vita sydafrikanerna står inför ett folkmord.
Föreningen för stöd till den kejserliga regeln i Japan
Föreningen för stöd till det kejserliga styret (Taisei Yokusankai) var en koalition av fascistiska och nationalistiska politiska rörelser i Japan, såsom Fraktionen för den kejserliga vägen (Kōdōha) och Österns samhälle (Tōhōkai). Den bildades under ledning av Japans premiärminister Fumimaro Konoe Innan IRAA skapades hade Konoe redan effektivt nationaliserat strategiska industrier, nyhetsmedier och fackföreningar som förberedelse för ett totalt krig mot Kina. Japan behövde mer mark, mineraler och kolonier, så de annekterade Korea, Manchuriet och delar av Kina. Japanerna betraktade kineser, koreaner och européer som en underlägsen ras som borde krossas och exploateras.
När Konoes efterträdare Hideki Tōjō tog över IRAA försökte han etablera sig som Japans absoluta ledare, eller shogun, under Japans kejsare.
Vissa japaner tror fortfarande att de inte begick så många massakrer som västvärlden och Kina hävdar att de gjorde.
Socialdarwinism
Under andra hälften av 1800-talet fanns det olika idéer om hur arter förändras med tiden. Charles Dawin gjorde evolutionstanken populär och talade om naturligt urval. Herbert Spencer talade om den starkastes överlevnad. Social darwinism är idén att det som gäller för arter även gäller för mänskliga samhällen:
Mellan 1870-talet och slutet av andra världskriget användes dessa begrepp ibland för att rättfärdiga rasistiska ideologier.