Korkek
Korkek (Quercus suber) är en medelstor, vintergrön ek. Den växer i sydvästra Europa och nordvästra Afrika.
Den kan bli upp till 20 meter hög, men i sin naturliga miljö är den vanligtvis inte så hög. Bladen är 4-7 cm långa, mörkgröna på ovansidan och blekare på undersidan, och bladkanterna är ofta nedåtböjda. Ekollonen är 2-3 cm långa.
Trädet har en tjock, korkig bark. Med tiden kan barken bli mycket tjock och den skördas vart 10-12:e år som kork. Skörden av kork skadar inte trädet och ett nytt lager kork växer igen, vilket gör det till en förnybar resurs. Trädet odlas i stor utsträckning i Spanien, Portugal, Algeriet, Marocko, Frankrike, Italien och Tunisien. Korkekskogarna täcker cirka 2,5 miljoner hektar i dessa länder. Portugal står för 50 % av världens korkskörd. Korkekar får inte avverkas lagligt i Portugal, förutom vid skogsförvaltning av gamla, improduktiva träd.
Korkekar lever ungefär 150-250 år. Jungfrukork är den första korken som skärs av från i allmänhet 25-åriga träd. Det krävs ytterligare 10-12 år för den andra skörden, och ett träd kan skördas ett dussintal gånger under sin livstid. Korkskörden sker helt utan maskiner.
Den europeiska korkindustrin producerar 340 000 ton kork per år till ett värde av 1,5 miljarder euro. 30 000 personer arbetar i den. Vinkorken står för 15 % av korkanvändningen i vikt men 66 % av intäkterna.
Korkekar planteras ibland som enskilda träd. På så sätt ger de en liten inkomst till sina ägare. Trädet odlas också ibland som prydnadsträd. Hybrider med kalkonek (Quercus cerris) förekommer regelbundet, både i naturen i sydvästra Europa och i odling; hybriden är känd som Lucombe ek Quercus × hispanica.
En del kork produceras också i östra Asien från den besläktade kinesiska korkek (Quercus variabilis).
Närbild av den karakteristiska korkiga barken.
Predation av frön
I många olika trädslag anses fröpredation vara ett problem för trädens fortsatta tillväxt och reproduktion, i det här fallet är det kaniner som påverkar korkekarna. Under utvecklingen av en växtart anses fröet/ekornet vara det viktigaste men också det mest sårbara stadiet i utvecklingen. Korkekarna möter många utmaningar under fröstadiet.
- Predation från andra arter
- Sjukdomar och patogener
- Begränsade resurser
Fröna finns ofta i form av ekollon som faller ner på marken i närheten av trädets bas. Dessa ekollon blir början till nya träd som utvecklas med tiden. Många olika arter använder dock dessa ekollon som en källa till föda. När kaniner lever i samma område som korkekarna påverkas inte fröförnyelsen negativt.
Ett ekollon som har partiella skador klassificeras som att det endast har skador på de icke vitala delarna av förökningsämnet. När embryot på ekollonet skadas påverkas därför fröets utveckling negativt. Den påverkade utvecklingen orsakar en skillnad i skott- och rotbiomassa eftersom kotyledonen går förlorad. Kotyledonen är en nödvändighet för växter och blir i detta fall växtens blad. I andra fall hjälper den forskare att avgöra vilken typ av blommande växt den senare kommer att utvecklas till. Kotyledonen är också en viktig energikälla för fröets och växtens utveckling.
Interaktion med samhället
Det finns två vanliga typer av jord som används i vetenskapliga studier: näringsrik jord och näringsfattig jord. Fröernas predation är inte lika viktig som jordens näringsnivå. Olika växter har med tiden anpassat sig till att växa under dessa olika förhållanden. Korkekens ekollon har bättre föryngring och utveckling i näringsrik jord. De mindre ekollonen med kotyledon som växer i näringsrik jord utvecklas.
Frågor och svar
F: Vilken typ av träd är korkek?
S: Korkek (Quercus suber) är en medelstor, vintergrön ek.
F: Var växer korkek?
S: Korkek växer i sydvästra Europa och nordvästra Afrika.
F: Hur hög kan korkeken bli?
S: Korkeken kan bli upp till 20 meter, men i sin naturliga miljö är den vanligtvis inte så hög.
F: Hur långa är bladen på en korkek?
S: Korkekens blad är 4-7 cm långa.
F: Hur ofta skördas barken från en korkek?
S: Barken från ett korkträd skördas vart 10-12:e år som kork.
F: Hur stor yta täcker korkekskogarna? S: Korkekskogarna täcker cirka 2,5 miljoner hektar i länder som Spanien, Portugal, Algeriet, Marocko, Frankrike, Italien och Tunisien.
F: Hur länge lever korkekar? S: Korkekar lever vanligtvis i 150-250 år.
