Dogm – definition, exempel och betydelse inom religion och ideologi

Dogm — tydlig definition, konkreta exempel och betydelse inom religion och ideologi. Förstå neutrala och kritiska perspektiv samt historiska konsekvenser.

En dogm är något som inte får bestridas eller ifrågasättas. Oftast handlar det om en religions grundläggande övertygelser och doktriner. Vad en majoritet av anhängarna av en ideologi eller någon form av organisation tror på kan också vara en dogm.

I religionssammanhang har begreppet en neutral betydelse. Utanför religionen betyder begreppet för de flesta människor något negativt, eftersom det bara accepterar en viss synvinkel. Om någon ifrågasätter en religiös dogm kan han eller hon anklagas för kätteri.

I kristendomen är Jesu uppståndelse en grundläggande dogm.

Etymologi och användning

Ordet kommer från grekiskans dogma som betyder ”beslut”, ”påbud” eller ”åsikt”. I svenskan används det både i strikt religiös mening och i mer allmän betydelse för varje fastlåst, uttalat eller underförstått antagande som inte får ifrågasättas.

Hur bildas och fastslås dogmer?

Dogmer fastställs ofta av en auktoritet inom en tradition eller organisation. Inom många religioner sker detta genom kyrkomöten, koncilier, formella trosbekännelser eller ledande institutioners uttalanden. I politiska rörelser eller ideologier kan dogmer uppstå genom partiprogram, ledarkult eller långvariga tolkningar som får status av ”självklar sanning”.

Skillnaden mellan dogm och doktrin

Begreppen används ibland omväxlande, men man kan skilja dem så här:

• Doktrin är en lärosats eller undervisning—en teoretisk eller praktisk riktlinje inom en tro eller ideologi.
• Dogm är en doktrin som gjorts bindande och inte får ifrågasättas av de troende eller medlemmarna.

Dogmatism och kritik

Att vara dogmatisk betyder att man håller fast vid sin ståndpunkt utan att pröva argument eller nya fakta. Dogmatism kritiseras ofta eftersom den kan hämma förändring, öppen diskussion och kunskapsutveckling. Inom samhälle och politik används ordet ibland nedsättande om ideologier som inte tillåter avvikande uppfattningar.

Konsekvenser av dogmer

Dogmer kan ge gruppen stabilitet, identitet och sammanhållning. Samtidigt kan de leda till socialt tryck, utestängning av avvikande åsikter och i extrema fall förföljelse av dem som ifrågasätter kärnlärosatser. Historiskt har konflikter om dogmer lett till splittringar, reformrörelser eller nya riktningar inom religion och idéströmningar.

Exempel (utöver Jesu uppståndelse)

• Inom kristendomen: treenighetsläran, arvsynden eller vissa trosbekännelser som definierats av kyrkomöten.
• Inom andra religioner: auktoritativa uttalanden om skrifters tolkning eller lära kan fungera som dogmer.
• I ideologiska rörelser: grundläggande antaganden som inte får ifrågasättas av partimedlemmar eller följare.

Hur förhålla sig till dogmer

Vid möten med dogmatiska uppfattningar kan det vara konstruktivt att:

• Skilja mellan respekt för människor och prövning av idéer.
• Använda öppna frågor och sakliga argument vid diskussion.
• Känna igen när en fråga är av tros- eller identitetskaraktär och därmed svår att påverka med rent rationella argument.

Sammanfattningsvis är en dogm en fastslagen och i praktiken ofta obestridlig lärosats. Den kan vara en viktig del av religiös eller ideologisk identitet, men också ett hinder för debatt och förändring om den blir alltför rigid.

Frågor och svar

F: Vad är en dogm?

F: Kan en dogm relateras till ideologier eller organisationer?

F: Vad betyder begreppet dogm i samband med religion?

F: Varför uppfattar de flesta människor termen dogm negativt utanför religionen?

F: Vad kan hända om någon ifrågasätter en religiös dogm?

F: Vad är ett exempel på en grundläggande dogm inom kristendomen?

F: Kan religiösa dogmer bestridas eller ifrågasättas?

Sök med bokstav