Nederländska republiken 1581–1795 — Republiken de sju förenade provinserna

Upptäck Nederländska republiken 1581–1795: politisk omvälvning, sjöfarts- och handelsmakt samt kulturens och konstnärlighetens gyllene era i de sju förenade provinserna.

Den nederländska republiken — officiellt känd som Republiken de sju förenade Nederländerna, Republiken Förenade Nederländerna eller Republiken de sju förenade provinserna — var en stat i norra Europa och ett löst förbund av provinser som existerade från 1581 till 1795. Republiken föddes ur uppror mot den spanske kungen under det som kallas det åttioåriga kriget. Den försvann när franska revolutionsarméer etablerade Bataviska republiken 1795; senare följde Förenade kungariket Nederländerna och så småningom det moderna Nederländerna (nu en del av Konungariket Nederländerna). Alternativa historiska namn är Förenade provinser, Federerade belgiska provinser och Belgiska federationen.

Territorium och provinser

Republiken bestod ursprungligen av sju provinser: Holland, Zeeland, Utrecht, Gelderland, Overijssel, Friesland och Groningen (de så kallade "sju förenade provinserna"). Varje provins hade stor självständighet och sina egna institutioner. Namnet "Belgiska" i några äldre benämningar kommer från det latinska Belgica och syftar inte på dagens Belgien som nation.

Politik och styrelseskick

Republiken var i praktiken en konfederation styrd genom en gemensam församling, Staterna-Generalen, där provinsernas representanter fattade beslut i utrikes- och krigspolitik. Varje provins behöll stor intern suveränitet. Även om systemet formellt var icke-monarkiskt fick posten som stadshövding ofta starkt inflytande — särskilt när den innehades av personer från huset Nassau-Orange. Stadshövdingarnas makt kunde bli så dominerande att deras familj ofta uppfattades som en de facto arvsdynasti, även om ämbetet formellt utsågs av provinserna.

Ett annat viktigt ämbete var den store pensionären (grand pensionary) i Holland, som ofta fungerade som regeringens ledande minister i fredstid. En av de mest kända var Johan de Witt under 1600-talets mitten.

Ekonomi och handel

Under 1600‑talet upplevde republiken sin ekonomiska och kulturella topp — den så kallade nederländska guldåldern. Republiken var en ledande handelsmakt med världsomspännande handelskompanier som Vereenigde Oostindische Compagnie (VOC) och Westindische Compagnie (WIC). Amsterdam blev ett viktigt finansiellt centrum: aktiebörs, kreditmarknad och avancerade försäkrings- och rederiverksamheter utvecklades. Nederländarna byggde ett globalt handelsnät, kolonier och handelsstationer i Asien, Afrika och Amerika.

Kultur och vetenskap

Republiken var också ett centrum för konst, vetenskap och tryckfrihet. Konstnärer som Rembrandt och Vermeer och vetenskapsmän som Christiaan Huygens och Antonie van Leeuwenhoek var verksamma under denna tid. Religionsfrihet praktiserades i relativt hög grad jämfört med andra europeiska länder, vilket lockade flyktingar, tolkar och intellektuella — bland dem många judiska och protestantiska grupper.

Krig och internationella relationer

Republiken formades i krig mot Spanien och dess självständighet erkändes slutligen i freden i Münster 1648 (del av Westfaliska freden). Under 1600‑ och 1700‑talen förde republiken flera konflikter med stormakter i Europa: tre sjökrig mot England (de anglo‑nederländska krigen), konflikter med Frankrike (bl.a. under Ludvig XIV:s expansion) och militära uppgörelser i norra Tyskland och runt Östersjön. Republiken spelade också en roll i de europeiska balansmaktsallianserna och i den internationella handeln.

Nedgång och slutet på republiken

Under 1700‑talet förlorade republiken gradvis sin ledande ställning. Ekonomisk konkurrens från England och Frankrike, interna politiska strider mellan förmögna handelsintressen och provinsernas lokalism försvagade centralmakten. Upprepade militära nederlag och politisk splittring banade väg för utländskt inflytande. År 1795 tvingades de sista republikanerna ge vika för franska revolutionsarméer och sympatier för revolutionära idéer, varefter Bataviska republiken grundades som en franskvänlig centraliserad stat.

Betydelse

Republiken de sju förenade provinserna hade stor betydelse för europeisk historia: som en pionjär inom handel, finans och sjöfart, som centrum för konst och vetenskap under 1600‑talet och som exempel på ett icke‑kungligt styrelseskick i en tid då monarkier dominerade kontinenten. Många institutioner och idéer från denna period bidrog till utvecklingen av det moderna Nederländerna.

Frågor och svar

F: Vad var den nederländska republiken?

F: Vilka var några av de alternativa namnen på Nederländska republiken?

F: När existerade den nederländska republiken?

F: Vad kom efter den nederländska republiken?

F: Vilken regeringsform hade den nederländska republiken?

F: Hur var den nederländska republiken organiserad?

F: Var var den nederländska republiken belägen?

Sök med bokstav