Nederländskt motstånd

Definition

Förutom väpnat motstånd utförde nederländarna andra former av motstånd mot den nazityska ockupationen. Dessa var viktiga alternativ för dem som motsatte sig nazisterna men valde att inte använda vapen. Icke-våldsamt motstånd innefattade spionage, att gömma sig och hjälpa flyktingar, att inte följa nazisternas regler, att delta i offentliga protester, att publicera olagliga tidningar och att sabotera (förstöra) företag som hjälpte till med krigsarbetet. Tusentals personer greps av nazisterna och sattes i fängelse i månader, torterades, skickades till koncentrationsläger eller dödades.

Den nederländska februaristrejken 1941, som protesterade mot deportationen av judar från Nederländerna, var den enda strejken av detta slag i det naziockuperade Europa.

Efter kriget skapade och delade Nederländerna ut en medalj för tapperhet som kallas motståndskorset. Av de 95 personer som fick den hade 93 dödats.

Förspel

Innan tyskarna invaderade var Nederländerna neutralt. Nederländerna hade inte deltagit i något krig med någon europeisk nation sedan 1830. Under första världskriget invaderades inte Nederländerna av Tyskland. Den tyska före detta kejsaren flydde till och med till Nederländerna 1918. På grund av detta var den tyska invasionen under andra världskriget en stor chock. Nederländerna beordrade sin armé att göra sig redo i september 1939.

Även om Nederländerna fortfarande var neutralt och inte hade engagerat sig i någon sida under andra världskriget, attackerades landets stora handelsflotta av tyskarna efter andra världskrigets början. Nazisterna sänkte det nederländska passagerarfartyget SS Simon Bolivar i november 1939 och dödade 84 personer. Detta chockade Nederländerna. Detta var inte det enda nederländska fartyget som förstördes.

Tysk invasion

Den 10 maj 1940 började tyska trupper anfalla Nederländerna. Tyskarna invaderade med cirka 750 000 man. Detta var tre gånger större än den nederländska armén. Tyskarna invaderade med 1 100 flygplan (den nederländska armén hade 125) och sex pansartåg. De förstörde 80 % av de nederländska militärflygplanen genom bombningar, även om tyskarna förlorade över 500 flygplan i attacken.

Nazisterna försökte sig på historiens första storskaliga fallskärmsattack, som misslyckades. Holländarna återtog kontrollen över de tre flygfält som tyskarna hade erövrat. Den nederländska armén ägde bara en stridsvagn (en Renault ft-17 men vi använde den inte eftersom den var skräp och den sjönk bokstavligen bort var den än kom med sin toppfart på 8 km/h ) (vi hade 145 andra stridsvagnar på väg men de kom inte i tid (servicen var 1 av 10 (skulle inte rekommendera)).

De viktigaste områdena för militärt motstånd fanns i:

• Grebbelinie nära Amsterdam
• Kornwerderzand, som hade befästa bunkrar
• Rotterdam, broarna försvarade av nederländska marinsoldater

Efter fyra dagar hade tyskarna invaderat 70 procent av landet. Adolf Hitler beordrade att Rotterdam skulle förstöras. Nazisternas bombningar gjorde omkring 85 000 nederländska civila hemlösa. Holländarna kapitulerade.

Omkring 2 000 nederländska soldater dog i kampen mot den nazistiska invasionen. Det gjorde också minst 800 civila som dog i Rotterdam.

Den ursprungliga tyska politiken

Nazisternas mål var att göra holländarna till nazister. Landets vidsträckta områden gjorde det svårt att dölja olaglig verksamhet - till skillnad från till exempel maquiserna i Frankrike, som hade många gömställen.

Den första tyska arresteringen av judar i februari 1941 ledde till den första generalstrejken mot tyskarna.

Nederländska socialdemokrater, katoliker och kommunister startade motståndsrörelsen. Om tyskarna upptäckte att människor var inblandade i motståndsrörelsen satte de dem först i fängelse. Men om en person var medlem i en väpnad eller militär grupp kunde nazisterna skicka dem till koncentrationsläger. Efter mitten av 1944 beordrade Hitler sina soldater att skjuta alla motståndsmän. Nazisterna utförde också hämndattacker mot civila, där de dödade oskyldiga civila efter att motståndsaktiviteter hade ägt rum.

Nazisterna deporterade de nederländska judarna till koncentrations- och utrotningsläger. De började bygga befästningar längs kusten och anlade 30 flygfält. De tvingade vuxna män mellan 18 och 45 år att arbeta i tyska fabriker eller på offentliga arbetsprojekt. År 1944 skickades de flesta tåg till Tyskland och 550 000 nederländare skickades till Tyskland som arbetare. Motståndet blev bättre organiserat och mer kraftfullt. Motståndet dödade högt uppsatta nederländska tjänstemän, till exempel general Seyffardt.

I Nederländerna lyckades tyskarna döda många judar.

Aktiviteter

Den 25 februari 1941 uppmanade Nederländernas kommunistparti till en generalstrejk, "februaristrejken". Tyska trupper reagerade genom att skjuta på obeväpnade folkmassor och ta många fångar. Strejken var dock viktig eftersom motståndet mot den nazistiska ockupationen blev starkare efteråt.

Det nederländska motståndet var oftast hemligt. Motståndet i Nederländerna omfattade sabotage (som att klippa telefonlinjer, dela ut anti-tyska flygblad eller riva ner affischer). Vissa små grupper samlade in underrättelser och publicerade underjordiska tidningar som De Waarheid, Trouw, Vrij Nederland och Het Parool. De saboterade också telefonlinjer.

En annan viktig motståndsaktivitet var att gömma judiska familjer som Anne Franks, motståndsmän, män och allierade flygbesättningar. Motståndsrörelsen gömde över 300 000 personer från nazisterna.

Plakett för att hedra de nederländska motståndsmän som avrättades av tyskarna i koncentrationslägret Sachsenhausen.

Relaterade sidor

• Corrie ten Boom, kristen motståndsorganisatör
• Antifascism

Mer läsning

• Bentley, Stewart. Den nederländska motståndsrörelsen och OSS (2012)
• Bentley, Stewart. Orange Blood, Silver Wings: Den osagda historien om det nederländska motståndet under Market-Garden (2007).
• Fiske, Mel och Christina Radich. Vår mors krig: En biografi om ett barn från det nederländska motståndsrörelsen (2007)
• van der Horst, Liesbeth. Det nederländska motståndsrörelsemuseet (2000)
• Schaepman, Antoinette. Moln: Episod av nederländsk krigsvägran 1940-45 (1982).
• Sellin, Thorsten, red. "The Netherlands during German Occupation", Annals of the American Academy of Political and Social Science Vol. 245, May, 1946 s. i-180 i JSTOR
• Warmbrunn, Werner. Holländarna under tysk ockupation 1940-1945 (Stanford University Press, 1963).
• Dewulf, Jeroen. Motståndets anda: Dutch Clandestine Literature under the Nazi Occuaption (Rocher NY: Camden House, 2010).