Alpha Persei Cluster (även känd som Melotte 20 eller Collinder 39) är en öppen stjärnhop i stjärnbilden Perseus. Den ligger synlig nära stjärnan Mirfak (Alpha Persei) och bildar tillsammans med omgivande unga stjärnor en tydlig, vidsträckt samling på himlen.

Med blotta ögat syns flera ljusa, blå stjärnor av spektraltyp B inom området. Den mest ljusstarka medlemmen är den vit‑gula överjätten Mirfak (Alpha Persei), som har spektraltyp ungefär F5 Ib och ett synligt ljus av ungefär magnitud 1,8 (alltså i den 2:a storleksordningen). Bland de iögonfallande medlemmarna finns också Delta, Sigma, Psi samt stjärnor betecknade 29, 30, 34 och 48 Persei. Hopen innehåller totalt några hundra sannolika medlemsstjärnor, där de flesta är unga, heta B‑stjärnor medan röda jättar är få.

Parallaxmätningar från Hipparcos och inpassning av det infraröda färg-magnituddiagrammets huvudsekvens ger ett avstånd på ungefär ~172 parsec (≈560 ljusår). Eftersom de oberoende metoderna överensstämmer används klustret ofta som ett viktigt steg i den observerbara avståndskalibreringen.

Ålder, utbredning och fysik

Åldern för Alpha Persei‑klustret beräknas till ungefär 50–70 miljoner år, vilket gör det tydligt yngre än t.ex. Plejaderna. Hopen är utsträckt över flera grader på himlen och hör till en större ung association i Perseus (ibland hänvisad till som Per OB3 eller Alpha Persei‑associationen). Dess ålder och rena huvudsekvens gör klustret särskilt användbart för studier av stjärnutveckling vid unga åldrar, för kalibrering av huvudsekvensavslaget (turn‑off) och för bestämning av litium‑depletion hos unga stjärnor.

Observationstips och vetenskaplig betydelse

Alpha Persei‑klustret är ett lättillgängligt mål för observatörer på norra halvklotet, bäst synligt under höst och vinter. Med blotta ögat framträder de ljusaste medlemmarna som en liten, lös grupp runt Mirfak; med kikare eller vidvinkel‑okular framträder många fler medlemmar över ett brett fält. Infraröda och röntgenobservationer används för att identifiera yngre, förgrunds‑ och bakgrundsstjärnor samt aktiva pre‑main sequence‑objekt i området.

Vetenskapligt är klustret viktigt för den kosmiska avståndsstegen eftersom matchningen mellan parallaxer och fotometriska avstånd ger en robust referens för huvudsakliga kalibreringar. Studier av Alpha Persei bidrar också till förståelsen av massfördelning, stjärndynamik i öppna hopar och tidiga stadier i stjärnornas utveckling.