Apolloprogrammet

Apollo Program insignia

Apolloprogrammet (eller Project Apollo) var ett projekt som genomfördes av Förenta staternas National Aeronautics and Space Administration (NASA). Målet var att skicka en människa för att utforska månen och ta hem honom till jorden på ett säkert sätt. Det startades av USA:s president John F. Kennedy 1961. Han sade:

Nu är det dags att ta större steg - det är dags för ett nytt stort amerikanskt företag - det är dags för denna nation att ta en klart ledande roll i rymdforskning, som på många sätt kan vara nyckeln till vår framtid på jorden.

...Jag anser att denna nation bör engagera sig för att uppnå målet, innan detta årtionde är slut, att landa en människa på månen och återföra honom säkert till jorden. Inget enskilt rymdprojekt under denna period kommer att vara mer imponerande för mänskligheten eller viktigare för den långsiktiga utforskningen av rymden, och inget kommer att vara så svårt eller dyrt att genomföra. Fullständig text

En av anledningarna till att programmet startade var att Sovjetunionen var det första landet som skickade ut en person i rymden. Eftersom detta skedde under det kalla kriget var det många i USA som ansåg att USA måste ligga före Sovjetunionen när det gällde utforskning av rymden.

Apollo-rymdfarkosten bestod av en kommando- och servicemodul och en månmodul. Kommandomodulen var en rymdkapsel. Månmodulen var en landare. Dessa rymdfarkoster dockades på vägen till månen. Mercury- och Gemini-rymdfarkosterna var mycket små och trånga, men Apollokapseln var mycket större. Astronauterna kunde röra sig och behövde inte sitta kvar i sina säten. Månlandaren var också stor på insidan. Den enda del av Apollo-rymdfarkosten som kom tillbaka till jorden var kapseln, månlandaren skulle krascha på månen.

Apolloprogrammet avslutades 1975. Därefter började NASA arbeta med rymdfärjeprogrammet, den internationella rymdstationen och många obemannade rymdforskningsprojekt.

Det gjordes en film om de problem som inträffade på Apollo 13-uppdraget.

Uppdrag

I september 1967 kom Owen Maynard från Manned Spacecraft Center i Houston, Texas, med en serie Apollo-uppdrag som skulle leda till att en person skulle landa på månen. Det fanns sju typer av uppdrag, där varje uppdrag testade en specifik uppsättning delar och uppgifter. Varje steg måste slutföras framgångsrikt innan nästa uppdragstyp kunde påbörjas. Dessa var följande:

A - Utveckling av obemannade Saturn V- och kommando- och servicemoduler (CSM) (Apollo 4, Apollo 6).
B - Utveckling av den obemannade månkapseln (LM) (Apollo 5).
C - Utvärdering av bemannad CSM i låg omloppsbana runt jorden (Apollo 7).
D - Utveckling av CSM och LM i låg omloppsbana runt jorden (ursprungligen planerad för Apollo 8; flögs som Apollo 9).
E - Bemannad CSM- och LM-verksamhet, ett övningsuppdrag på månen i en medelhög omloppsbana runt jorden med en höjdpunkt på 7400 km (4600 mi), men flög aldrig.
F - Bemannade CSM- och LM-operationer i månomloppsbana, en "generalrepetition" inför den första landningen (Apollo 10).
G - Första bemannade månlandningen (Apollo 11)

Den första bemannade månlandningsmodulen, LM-3, var inte klar för Apollo 8:s uppskjutning i december 1968. Uppdraget flögs som ett uppdrag i månomloppsbana och använde endast CSM. Uppdraget E ställdes in.

Den första landningen skulle följas av mer avancerade månuppdrag:

H - precisionslandningar med upp till två dagars vistelse på månen, med två månvandringar (Apollo 12, Apollo 13 (planerad), Apollo 14).
I - långvariga undersökningar av månbanan med CSM med hjälp av en vetenskaplig instrumentmodul monterad i en tom servicemodul. Dessa lades till i J-uppdragen.
J - Längre vistelser på tre dagar med hjälp av en förlängd LM, med tre LEVA:er och en Lunar Roving Vehicle (Apollo 15, Apollo 16, Apollo 17). Apollo 18-20 skulle ha varit J-uppdrag. Apollo 15 var ursprungligen ett H-uppdrag men ändrades till J när programmet avbröts.

Apollo-flygningar

Apollo-flygningarna flögs ut i rymden med Saturn I- och V-raketerna.

Uppskruvad

AS-101 sköts upp den 28 maj 1964. Flygningen var avsedd att testa kommandomodulen.
AS-102 sköts upp den 18 september 1964. Flygningen var avsedd att testa kommandomodulen.
AS-103 sköts upp den 16 februari 1965. Flygningen var avsedd att testa kommandomodulen. Den medförde också en Pegasus-satellit.
AS-104 sköts upp den 25 maj 1965. Flygningen var avsedd att testa kommandomodulen. Den medförde också en Pegasus-satellit.
AS-105 sköts upp den 30 juli 1965. Flygningen var avsedd att testa kommandomodulen. Den medförde också en Pegasus-satellit.
AS-201 sköts upp den 26 februari 1966. Flygningen var avsedd att testa kommandomodulen.
AS-202 sjösattes den 25 augusti 1966. Flygningen var avsedd att testa kommandomodulen.
Apollo 4 sköts upp den 9 november 1967. Flygningen var avsedd att testa kommandomodulen.
Apollo 5 sköts upp den 22 januari 1968. Flygningen var avsedd att testa månlandningsmodulen.
Apollo 6 sköts upp den 4 april 1968. Flygningen var den sista flygningen för att kontrollera alla system.

Bemannad

Apollo 1 fattade eld under en flygträning den 27 januari 1967 och tre astronauter, Edward White, Gus Grissom och Roger Chaffee, omkom.
Apollo 7 sköts upp den 11 oktober 1968. Detta var den första flygningen med en besättning bestående av Wally Schirra, Donn Eisele och Walter Cunningham. Flygningen, som kretsade runt jorden i flera dagar, testade kommandomodulen.
Apollo 8 sköts upp den 21 december 1968. Besättningen, Frank Borman, Jim Lovell och William Anders, var de första astronauterna som gick i omloppsbana runt månen.
Apollo 9 sköts upp den 9 mars 1969. Besättningen, James McDivitt, David Scott och Russell Schweickart, testade månkapseln i omloppsbana runt jorden och övade dockning med kommandomodulen.
Apollo 10 sköts upp den 18 maj 1969. Detta var den första kompletta Apollo-raketen med all utrustning. Besättningen, Thomas Stafford, John Young och Eugene Cernan, studerade möjliga landningsplatser medan de befann sig i omloppsbana runt månen.
Apollo 11 sköts upp den 16 juli 1969. Det var den första rymdfarkosten som landade på månen med astronauterna Neil Armstrong och Buzz Aldrin den 20 juli 1969. Michael Collins hade kontroll över kommandomodulen som stannade i omloppsbana runt månen.
Apollo12 sköts upp den 14 november 1969. Besättningen Pete Conrad och Alan Bean var det andra teamet som landade på månen den 19 november 1969. De samlade månstenar och undersökte rymdsonden Surveyor 3 som hade landat på månen 1967. Richard Gordon stannade kvar i kommandomodulen
Apollo 13 sköts upp den 11 april 1970. En explosion i en av syretankarna var nära att döda de tre astronauterna Jim Lovell, Jack Swigert och Fred Haise. Nödreparationer gjordes och de kunde återvända säkert till jorden.
Apollo 14 sköts upp den 31 januari 1971. Den 5 februari 1971 blev astronauterna Alan Shepard och Edgar Mitchell den tredje gruppen som landade på månen. De samlade stenar och utförde experiment medan Stuart Roosa stannade i omloppsbana i kommandomodulen.
Apollo 15 sköts upp den 26 juli 1971. Den fortsatte de tidigare landningarna med insamlingar och experiment. David Scott och James Irwin landade på månen den 30 juli 1971, medan Alfred Worden stannade kvar i omloppsbana.
Apollo 16 sköts upp den 16 april 1972. John Young och Charles Duke landade på månen den 21 april 1972, medan Ken Mattingly stannade kvar i omloppsbana.
Apollo 17 sköts upp den 7 december 1972. Detta var det sista besöket på månen, som landade den 11 december 1972, och det var det första med en forskare, Harrison Schmitt och astronauten Eugene Cernan. Ronald Evans stannade kvar i omloppsbana.
Skylab 2 sköts upp den 25 maj 1973. Pete Conrad, Paul Weitz och Joseph Kerwin var den första besättningen på rymdstationen Skylab.
Skylab 3 sköts upp den 28 juli 1973. Alan Bean, Jack Lousma och Owen Garriott var besättningen på rymdstationen Skylab.
Skylab 4 sköts upp den 16 november 1973. Gerald Carr, William Pogue och Edward Gibson var den sista besättningen på rymdstationen Skylab.
Apollo-Soyuz sändes upp den 15 juli 1975. Det var Apollos sista uppdrag.

Buzz Aldrin (bilden) gick på månen tillsammans med Neil Armstrong på Apollo 11 den 20-21 juli 1969.

Relaterade sidor

Frågor och svar

F: Vad var Apollo-programmet?

S: Apolloprogrammet (eller Project Apollo) var ett projekt som genomfördes av Förenta staternas National Aeronautics and Space Administration (NASA). Målet var att skicka en människa för att utforska månen och ta hem honom till jorden på ett säkert sätt.

F: Vem startade Apolloprogrammet?

Svar: Apolloprogrammet startades av USA:s president John F. Kennedy 1961.

F: Varför startade USA Apolloprogrammet?

S: En av anledningarna till att USA startade Apolloprogrammet var att Sovjetunionen var det första landet som skickade ut en person i rymden, så många i USA tyckte att de behövde ligga före dem när det gällde utforskning av rymden under det kalla kriget.

F: Vilka var några av komponenterna i en Apollo-rymdfarkost?

S: En Apollo-rymdfarkost bestod av en kommando- och servicemodul och en månmodul. Kommandomodulen var en rymdkapsel och månmodulen var en landare som dockades på väg till månen.

F: Hur stora var Mercury- och Gemini-rymdfarkosterna jämfört med en Apollokapsel?

S: Mercury- och Geminirymdskeppen var mycket små och trånga, men Apollokapseln var mycket större och gjorde det möjligt för astronauterna att röra sig i stället för att sitta kvar i sina säten.

F: Vad hände efter 1975 när NASA avslutade sitt arbete med projekt Apollo?

S: Efter 1975, då NASA avslutade sitt arbete med projekt Apollos, började de arbeta med andra projekt, t.ex. rymdfärjeprogrammet, den internationella rymdstationen och många obemannade rymdforskningsprojekt.

F: Har det gjorts någon film om ett uppdrag från detta projekt?

S: Ja, det finns en film som handlar om de problem som inträffade under ett uppdrag inom ramen för detta projekt och som heter "Apollo 13".