Bengali-assamesiska skriptet (Eastern Nagari) – användning och historia

Upptäck Eastern Nagari (bengali-assamesiska skriptet): dess historia och användning för bengali, assamesiska, sanskrit och flera nordöstra indiska språk.

Författare: Leandro Alegsa

Det bengali-assamesiska skriptet (även Östra Nagari-skriptet) är det femte mest använda skriftsystemet i världen. Det ligger till grund för det bengaliska och assamesiska alfabetet samt Tirhuta (en blandning av Devanagari och Eastern Nagari). Det används också för att skriva Bishnupriya Manipuri, Kokborok (Tripuri) och Meithei (Manipuri). Andra språk, som angika, bodo, karbi, maithili och mising, skrevs tidigare med bengali-assamisk skrift. Modern sylheti använder alfabetet, tillsammans med sylheti nagari. Det användes ursprungligen för att skriva sanskrit. I dag, i östra Indien, fortsätter man att använda Eastern Nagari för sanskrit.

Historia

Det bengali-assamesiska skriptet härstammar från de indiska bramiska skriftsystemen och utvecklades historiskt ur den så kallade Gaudi-varianten, som i sin tur går tillbaka till Gupta- och Siddham-traditionen. Under medeltiden differentierade Gaudi-skriften sig i flera regionala varianter; en av dessa utvecklades till det som i dag kallas Eastern Nagari eller bengali-assamesiskt skript. Skriftens användning för regionala språk växte i samband med språkliga och kulturella framväxter i Bengalen och Assam.

Struktur och egenskaper

  • Typ av skriftsystem: Eastern Nagari är en abugida (konsonantcentrerat system) där varje konsonanttecken bär en inneboende vokal. Den inneboende vokalen kan förändras eller tystas med hjälp av diakritiska tecken (vokaltecken eller matra) och en halant/virama för att ta bort vokalen helt.
  • Vokaler och konsonanter: Skriftens tecken omfattar både fristående vokaltecken och vokaldiakritika som fogas till konsonanter. Konsonantkluster skrivs ofta som ligaturer eller konjunktformer (juktakkhor).
  • Riktning: Skriften skrivs från vänster till höger.
  • Särskilda drag: Eastern Nagari har en rad typiska former, exempelvis böjda och rundade bokstäver, och omfattar diakritiska tecken för nasalering, tonen och retroflexa ljud. Det finns också särskilda tecken eller former för lånord och tryckljud via punkter (nukta) i vissa moderna användningar.
  • Siffror: Skriptet har egna numeralsymboler (bengali–assamiska siffror), exempelvis ০ ১ ২ ৩ ৪ ৫ ৬ ৭ ৮ ৯.
  • Unicode: I Unicode omfattas detta skript främst av blocket "Bengali" (U+0980–U+09FF), vilket täcker de flesta tecken som används för både bengali och assamesiska.

Regionala varianter och modern användning

  • Bengali: I Bangladesh och delstaten Västbengalen (Indien) används skriptet för bengali (bangla). Modern standardortografi reformerades delvis under 1900-talet för att förenkla och standardisera skrivsättet.
  • Assamese: I delstaten Assam (Indien) används en nära besläktad variant för assamesiska. Assamesiska har vissa fonetiska skillnader och använder ibland särskilda bokstavsformer eller extra tecken för ljud som inte förekommer i bengali.
  • Tirhuta och maithili: Tirhuta har historiskt använts för maithili och påminner om både Devanagari och Eastern Nagari; det har idag delvis återupplivats kulturellt men bengali-assamisk skrift användes tidigare också för vissa varianter av maithili.
  • Sylheti och Sylheti Nagari: Sylheti har en egen tradition (Sylheti Nagari) men skriver idag oftast med bengali-assamiska tecken. Samtidigt förekommer regionala skillnader i handskrift och tryckta former.
  • Andra språk: Flera minoritetsspråk i nordöstra Indien och Bangladesh har använt eller använder varianter av detta skript, ofta med anpassningar för specifika fonem i varje språk.

Kulturell betydelse och utbildning

Eastern Nagari är centralt för litteratur, administration och utbildning i de regioner där bengali och assamesiska talas. Bengali har en rik litterär tradition som innefattar klassisk och modern poesi, prosa och religiösa texter. I Assam spelar det assamesiska skriftsystemet en liknande roll i regional identitet och kultur.

Teknik och digitalisering

Skriften stöds brett i modern datoranvändning och mobil kommunikation genom Unicode, typsnitt och insats i operativsystem och webb. Digitalisering av handskrifter, texter och gamla manuskript pågår i museer och bibliotek för att bevara språkligt och kulturellt arv.

Observera

Det finns variationer i stavning, teckenformer och ligaturer mellan olika regioner och historiska perioder. Den som studerar skriftsystemet bör vara uppmärksam på skillnader mellan tryckta och handskrivna former samt på lokala ortografiska reformer som påverkar hur språken skrivs i dag.

  Purbi Nagari Lipi (östlig Nagari-skrift) skriven på assamesiska och bengali.  Zoom
Purbi Nagari Lipi (östlig Nagari-skrift) skriven på assamesiska och bengali.  

Beskrivning

Den bengali-assamesiska skriften skapades inte för att skriva ett visst språk, men den var den viktigaste skriften i de östra delarna av det medeltida Indien. Skriften användes också för att skriva sanskrit. I denna region skrevs hinduiska epos (Mahabharata, Ramayana etc.) i äldre versioner av det östra Nagari-skriptet i denna region. Efter den medeltida perioden efterträdde pali sanskriten som det nya skriftspråket i regionen. De folkliga dialekterna av pali utvecklades så småningom till bengali, assamesiska och andra besläktade språk. Sankardev använde sig av skriften på 1400- och 1500-talen för att författa sina skrifter på assamesiska. Madhava Kandali använde det för att skriva den assamesiska Ramayana på 1300-talet. Det användes också av de senare ahomkungarna för att skriva Buranjis, ahomkrönikorna, på assamesiska. Det finns ett rikt arv av östindisk litteratur skriven med denna skrift, som fortfarande ibland används för att skriva sanskrit idag.

Liksom Devanagari använder Eastern Nagari dussintals konsonantgrupper. De representeras av olika och ibland ganska oregelbundna tecken. Att lära sig läsa skriften kompliceras därför av den stora storleken på den fullständiga uppsättningen tecken och teckenkombinationer, som uppgår till omkring 500. Även om ansträngningarna att standardisera skriften för det bengaliska språket fortsätter i sådana anmärkningsvärda centra som Bangla Academy i Dhaka (Bangladesh) och Paschimbanga Bangla Akademi i Kolkata (Västbengalen, Indien), finns det ingen enhetlig stavning för bengaliska, eftersom många människor fortsätter att använda olika arkaiska former av bokstäver. Bland de olika regionala variationerna inom denna skrift existerar idag endast de bengaliska och assamesiska variationerna i det formaliserade systemet.

Det verkar som om behovet av att sätta Eastern Nagari på datorer kommer att påverka standardiseringen i hög grad. Sedan omkring 2001 pågår arbete med att utveckla Unicode-teckensnitt, och det verkar troligt att det kommer att delas upp i två varianter, traditionell och modern.

 

Skrift

I denna och andra artiklar på Wikipedia som handlar om assamesiska och bengaliska språken, finns ett romaniseringsschema som används av lingvister som specialiserat sig på assamesisk och bengalisk fonologi tillsammans med IPA-transkriptionen.

Vokaler

  • Assamesiska vokaler
  • Bengaliska vokaler
  • Maithili vokaler

Skriften har för närvarande 11 vokalbokstäver som används för att representera de sju vokalljuden i bengaliska och åtta vokalljuden i assamesiska, tillsammans med ett antal vokaldiftonger. Alla dessa vokalbokstäver används i både assamesiska och bengali. Vissa av vokalerna har olika ljud beroende på ordet. Det finns ett antal vokalskillnader som bevaras i skriftsystemet men de uttalas inte som sådana i modernt talad bengali eller assamesiska. Skriften har till exempel två bokstäver för vokalljudet [i] och två bokstäver för vokalljudet [u]. Denna skillnad uppstod från den tid då Eastern Nagari användes för att skriva sanskrit, ett språk som hade ett kort [i] och ett långt [iː], och ett kort [u] och ett långt [uː]. Dessa bokstäver finns bevarade i skriften med sina traditionella namn "kort i" och "långt i" osv. trots att de inte längre uttalas olika i vanligt tal.

Ytterligare två modifierade vokaler, অ' och অ্যা, betraktas inte som bokstäver i Eastern Nagari-skriptet, men används ofta på assamesiska respektive bengali för att representera vissa vokaler när det avsedda uttalet annars skulle vara tvetydigt. Den sistnämnda vokalen, som används i bengali, används ofta för att transkribera texter som ursprungligen är skrivna i andra alfabet, framför allt latin.

Vokaltabell

Vokaler

Vokal diakritisk

symbol

Assamese

Bengali

BishnupriyaManipuri

MeiteiManipuri [1]

Sylheti

Hajong

Rabha

Rajbongsi

-

ô

ô/o

ô

ô/a

o

o

ô

ô

ʼ

ʼ

o

-

-

-

-

-

-

-

a

a

a

a꞉

a

a

a

a

অ্যা/এ্যা

্যা

-

æ

-

-

-

-

-

-

-

-

-

-

-

â

â

-

ি

i

i

i

i

i

i

i

i

ʼ

িʼ

-

-

-

-

-

-

î

-

i

i

i

-

ī

-

-

(i)

u

u

u

u

u

u

u

u

ʼ

ুʼ

-

-

-

-

-

-

â

-

u

u

u

-

ū

-

-

(u)

ri

ri

ri

-

ri

-

-

ri

rii

rii

-

-

-

-

-

-

li

li

-

-

-

-

-

-

lii

lii

-

-

-

-

-

-

ê

e/ê

e

e

ê

e

e

ê

ʼ

েʼ

e

-

-

-

-

-

-

-

ôi

ôi

ôi

ei

oi

oi

-

ôi

û

o

u

o/ô

-

ô

o

o

ôu

ôu

ôu

ou

ou

ôu

-

ôu

Vokaltecken kan användas tillsammans med konsonanter för att ändra konsonantens uttal (t.ex. ক, kô). När det inte finns någon vokaldiakritisk symbol är vokalen "অ" (ô) standardvokalen för konsonanten. Enligt denna regel uttalas till exempel bokstaven som cho. För att notera avsaknaden av en vokal kan en hôsôntô (্) skrivas under konsonanten, t.ex. দ্ d.

Konsonanter

Namnen på konsonantbokstäverna i östlig nagari är vanligtvis bara konsonantens huvuduttal plus den inneboende vokalen "অ" ô. Eftersom den inneboende vokalen inte skrivs ser de flesta bokstävernas namn ut som identiska med själva bokstaven (t.ex. är namnet på bokstaven "ঘ" i sig självt ghô, inte gh). Vissa bokstäver som har förlorat sitt distinkta uttal i modern assamesiska och bengali har samma uttal som andra bokstäver. Till exempel eftersom konsonantfonemet /n/ representeras av konsonanterna ন, eller (beroende på stavningen av det aktuella ordet). Dessa bokstäver kallas inte helt enkelt . I stället kallas de "dental nô", "cerebral nô" och niô. På samma sätt kan fonemet /ʃ/ på bengali och /x/ på assamesiska skrivas som "palatal shô/xhô" , "cerebral shô/xhô" eller "dental sô/xô" স, beroende på vilket ord det gäller.

Konsonanttabell

Konsonant

Assamese

Bengali

BishnupriyaManipuri

MeiteiManipuri

Sylheti

Hajong

Maithili

xo

ko

khô

khô

khô

khô

xo

kho

khô

gå till

gå till

ghô

ghô

ghô

ghô

gå till

gho

ghô

ungô

ngô

ngô

ngô

-

ngo

ngo

co

chô

chô

-

-

-

-

-

-

-

-

chô

zo

jo

zhô

jhô

jhô

jhô

zo

jho

-

-

-

-

-

-

-

jhô

niô

-

-

-

niô

ţô

ţô

-

till

-

-

-

-

-

-

-

-

ţô

thô

ţhô

ţhô

-

till

-

ţhô

đô

đô

-

gör

-

ŗô

ŗô

-

ŗo

-

-

dhô

đhô

đhô

-

gör

-

rhô

ŗhô

ŗhô

-

ro

-

-

-

ingen

-

-

ṭo

till

thô

thô

thô

thô

ṭo

tho

thô

ḍo

gör

dhô

dhô

dhô

dhô

ḍo

dho

dhô

ingen

ingen

fo

po

phô

fo

fo

-

-

-

-

-

-

-

phô

bo

bo

ra

bhô

bhô

bhô

bhô

bo

bho

bhô

mo

mo

ma

-

zo

-

Ja

-

yo

-

(wô)

ro

va

(rô)

-

-

ro

ro

lo

-

-

-

-

-

-

-

-

la

-

o

wo

-

şô

şô

-

-

-

shô

şşşô

şşşô

-

-

-

sshô

şô

şo

-

ho

ho

-

-

-

-

-

-

-

Siffror

Östra Nagari-skriptet har en egen uppsättning siffror.

Siffror

Västliga arabiska siffror

0

1

2

3

4

5

6

7

8

9

Bengaliska siffror

Assamesiska namn

xuinno

ek

dui

tini

sari

pãs

soja

xat

ath

ingen

Bengaliska namn

shunnô

æk

dui

tenn

char

pãch

chhôy

shat

nôy

Meitei-namn

shunya

ama

ani

ahum

mari

manga

taruk

taret

nipa꞉n

ma꞉pan

Sylheti-namn

shuinno

ex

dui

tenn

sair

fas

soe

shat/hat

noe

সাত/হাত

Maithili-namn

shūnyô

ek

du

tenn

chari

pãch

chhô:

sat

aţh

nôu

Frågor och svar

F: Vad är den bengalisk-assamesiska skriften?


S: Det bengalisk-assamesiska alfabetet är ett skriftsystem som används i stor utsträckning och som ligger till grund för det bengaliska, assamesiska alfabetet och Tirhuta.

F: Hur utbredd är den bengalisk-assamesiska skriften?


S: Den bengalisk-assamesiska skriften är det femte mest använda skriftsystemet i världen.

F: Vilka andra språk skrivs med den bengalisk-samiska skriften?


S: Den bengalisk-samiska skriften används också för att skriva meitei (manipuri), kokborok (tripuri) och bishnupriya manipuri. Andra språk, som angika, bodo, karbi, maithili och mising, skrevs tidigare med bengalisk-assamesisk skrift.

F: Användes den bengalisk-assamesiska skriften ursprungligen för att skriva sanskrit?


S: Ja, den bengalisk-samiska skriften användes ursprungligen för att skriva sanskrit.

F: Används Eastern Nagari för sanskrit i modern tid?


S: Ja, i östra Indien används fortfarande Eastern Nagari för sanskrit.

F: Vilken annan skrift används vid sidan av den bengalisk-assamesiska skriften i modern tid?


S: Modernt Sylheti använder alfabetet tillsammans med Sylheti Nagari.

F: Vad är Tirhuta?


S: Tirhuta är ett skriftsystem som är en blandning av Devanagari och Eastern Nagari, och är baserat på den bengalisk-samiska skriften.


Sök
AlegsaOnline.com - 2020 / 2025 - License CC3