El Niño och La Niña (ENSO) – definition, orsaker och globala effekter

El Niño och La Niña (ENSO) – Definition, orsaker och globala effekter: Förstå hur dessa havs- och atmosfärsfenomen påverkar väder, torka, översvämningar och ekonomi världen över.

El Niño-Southern Oscillation (ENSO) är en naturlig väder- och klimavariation i tropiska Stilla havet som växlar mellan varmare (El Niño) och kallare (La Niña) faser. Namnen kommer från spanska uttryck som betyder "liten pojke" respektive "liten flicka". ENSO påverkar stora delar av jordens klimat genom att förändra havsytetemperaturer, atmosfäriska cirkulationer och nederbördsmönster.

Vad händer under El Niño och La Niña?

Under en El Niño-händelse höjs havsvattentemperaturen i ytskiktet i det tropiska Stilla havet, särskilt i centrala och östra delen nära ekvatorn. Detta sker i genomsnitt vartannat till vart femte år, men styrkan och varaktigheten varierar. En svag, varm ström kan börja runt jul längs Ecuadors och Perus kuster och hålla i sig veckor till månader; kraftiga El Niño-episoder kan pågå flera månader och orsaka omfattande väderavvikelser globalt.

Vid La Niña händer motsatsen: ytvattnet i östra och centrala tropiska Stilla havet blir kallare än normalt, vilket förstärker passatvindarna och advent av andra vädermönster som i många fall är motsatta mot El Niño.

Förklaring av mekanismerna

ENSO uppstår genom växelverkan mellan tropiska havet och atmosfären. I normalläget blåser passatvindar västerut över Stilla havet, vilket driver varmt ytvatten mot västra Stilla havet och skapar uppvällning av kallt, näringsrikt vatten längs Sydamerikas kust. Vid El Niño försvagas passatvindarna eller vänder, vilket tillåter varmt ytvatten att sprida sig österut, höjer havsvattentemperaturen där och minskar uppvällningen. Det påverkar atmosfärens konvektion och regnmönster i hela Stilla havsområdet och utanför.

Dessa atmosfäriska tryckvariationer beskrevs redan 1923 av Sir Gilbert Walker som den sydliga oscillationen. Den är en ”vågskål” av atmosfäriskt tryck mellan Stilla havet och Indiska oceanen, med tydliga tryckskillnader mellan platser som Darwin, Australien, och ön Tahiti. Kombinationen av havsytetemperaturer och tryckvariationer benämns därför ENSO.

Mätningar och index

Flera index används för att följa ENSO:

• Södra oscillationsindexet (SOI) mäter skillnaden i havsnivåtryck mellan Tahiti och Darwin. Ett negativt SOI är ofta förknippat med El Niño.
• Cold Tongue Index (CT) anger avvikelsen i genomsnittlig havsytetemperatur i centrala och östra tropiska Stilla havet från den normala årscykeln.
• Niño-områdena (t.ex. Niño 3.4) används för att följa havsytetemperaturavvikelser i specifika regioner nära ekvatorn — centrala verktyg i moderna prognoser.

Dessa mätningar kompletteras idag med data från bojar (t.ex. TAO/TRITON), Argo-flottor och satelliter som mäter havsytetemperatur och havsnivå, vilket gör att forskare kan övervaka ENSO kontinuerligt.

Globala effekter och telekopplingar

ENSO påverkar vädret långt bortom Stilla havet genom så kallade telekopplingar. Exempel på typiska effekter:

• I stora delar av Australien och Sydostasien kan El Niño ge ökad risk för torka, medan La Niña ofta ger rikligare nederbörd och ökad översvämningsrisk.
• Peru och andra delar av västra Sydamerika drabbas av kraftiga regn och erosion under El Niño när den normala kalla uppvällningen upphör, vilket även slår hårt mot kustfiske och ekosystem.
• Östafrika kan uppleva både torka och kraftiga regn under olika ENSO-faser, beroende på region och styrka.
• El Niño kopplas ofta till färre atlantiska orkaner (på grund av högre övre-vindsnälla), medan La Niña ofta sammanfaller med ökad orkanaktivitet i Atlanten.
• Andra effekter inkluderar påverkan på jordbruksskördar, vattenresurser, sjukdomsspridning (t.ex. malaria eller dengue via förändringar i fuktighet och temperatur) samt störningar i fiskerinäringen och korallblekning vid höga havstemperaturer.

Historiska exempel och konsekvenser

Vissa ENSO-händelser har haft mycket stora globala konsekvenser. Kraftiga El Niño-episoder med omfattande ekonomiska och humanitära effekter inträffade 1982–83, 1997–98 och 2015–16. Å andra sidan orsakade en stark La Niña 2010–2011 mycket kraftiga regn och omfattande översvämningar i Queensland2010-2011; andra stora översvämningar i Australien skedde 1916, 1917, 1950, 1954–1956 och 1973–1975. Kostnaden för översvämningarna i Queensland 2010–2011 har beräknats till 30 miljarder dollar.

Övervakning, prognoser och framtid

Forskare använder numeriska klimatmodeller, observationsnätverk och statistiska metoder för att prognostisera ENSO flera månader i förväg. Prediktionsförmågan är god på säsongs- till årsintervall, men osäkerheten ökar med tid och för svaga/övergångsperioder.

Det finns också en aktiv forskning om hur global uppvärmning kan påverka ENSO:s frekvens och intensitet. Resultaten varierar mellan studier: vissa tyder på fler extrema händelser, andra att grundläggande mönster kvarstår men med regionala förändringar i effekter. Detta gör fortsatt övervakning och anpassningsplanering viktig.

Hur kan samhället förbereda sig?

Effektiv beredskap bygger på tidiga varningar, klimatanpassning i jordbruk och vattenförvaltning, skydd av kritisk infrastruktur och internationellt samarbete för att begränsa ekonomiska och humanitära följder. Genom att kombinera övervakning, prognoser och lokala anpassningsåtgärder kan skador och kostnader reduceras.

Sammanfattningsvis är ENSO ett centralt klimatfenomen med stora lokala och globala effekter. Genom bättre förståelse, tidig varning och anpassning kan samhällen mildra många av de negativa konsekvenserna.

Frågor och svar

Fråga: Vad är El Niño-Southern Oscillation (ENSO)?

F: Hur ofta inträffar denna händelse?

F: Vilka är effekterna av ENSO?

F: Vem upptäckte den sydliga oscillationen?

F: Vad är det sydliga oscillationsindexet (SOI)?

F: Vad orsakade översvämningarna i Queensland 2010-2011?

Sök med bokstav