Jul | kristen helgdag som firar Jesu födelse

Julens historia

Julen i evangelierna

Julen firar Jesu födelse. Det finns fyra olika evangelier i Bibeln som berättar om Jesu födelse. Lukasevangeliet ger detaljer om Jesu födelse. Matteusevangeliet berättar en annan del av historien. Johannesevangeliet berättar att Jesus kom från Gud för att ge sitt "ord" (sitt budskap) till alla människor. Kristna tror att dessa evangelier är baserade på fakta.

Evangelierna berättar att många år före Jesu födelse hade profeterna gett det judiska folket ett löfte om att Gud skulle sända dem en Messias, en helig lärare. Kristna tror att Jesus var den utlovade Messias. Hans mor var en ung kvinna som hette Maria, som var förlovad men ännu inte gift med en snickare som hette Josef. Josef fick reda på att Maria var gravid och blev upprörd. Han undrade vad han skulle göra när en ängel kom från Gud och berättade för honom att barnet var den helige. Ängeln sa att han måste ge barnet ett namn. Detta var ett tecken på att han skulle ta hand om det som sitt eget barn.

Vid den här tiden styrdes Mellanöstern av romarna. Det kom en order om att alla människor skulle resa tillbaka till sina hemstäder för att skriva upp sina namn på skattelistorna. Josef tog med sig sin nya hustru till Betlehem. Det fanns ingenstans för dem att bo, förutom i ett stall där djuren sov. Det var där barnet föddes. Josef kallade honom Jesus, som ängeln hade sagt.

Jesusbarnet hade två mängder av besökare. På natten då han föddes berättade änglar för några herdar på fälten att de skulle hitta en nyfödd kung som låg i en foderkorg (eller krubba). Jesus andra besökare var några vise män som såg en ny stjärna på himlen och följde den tills de hittade huset där familjen nu bodde och gav det lilla barnet dyra gåvor i form av guld, rökelse och en dyrbar ört som kallas myrra. (De vise männen kallas ofta traditionellt för de tre kungarna, eftersom det var tre mycket dyra gåvor, men Bibeln säger inte hur många vise män det var).

Alla dessa delar av julberättelsen minns och firas på olika sätt under julen: i bilder, sånger, pjäser, berättelser och i modeller som kallas "cribs", "creches" eller "presepe".

Datum för firandet

De flesta kristna länder i världen använder en kalender som kallas den gregorianska kalendern, men vissa kyrkor använder en kalender som kallas den julianska kalendern. De flesta kristna, t.ex. de katolska och protestantiska kyrkorna, firar Jesu födelse den 25 december, även om helgdagarna börjar den 24 december, även känd som julafton.

Den östliga ortodoxa kyrkan använder fortfarande den julianska kalendern i vissa regioner, t.ex. i Ryssland. I dessa regioner firas julen den 25 december i den julianska kalendern, men på grund av skillnaden mellan kalendrarna firas julen den 7 januari i den moderna gregorianska kalendern.

Vissa kristna, som Jehovas vittnen, firar inte jul eftersom det inte finns några instruktioner från Jesus i Bibeln som säger att kristna ska fira hans födelse. Mormonerna firar jul den 25 december, men de tror att Kristi faktiska födelse ägde rum den 6 april.

Vissa^[who?] anser att Jesus troligen inte föddes den 25 december. Vissa historiker^[who?] tror att den katolska kyrkan använde detta datum för att ersätta de hedniska riter som ägde rum vid den tiden på året.

Adventstid

Adventstiden, som börjar på söndagen ungefär fyra veckor före juldagen, firas av den katolska och anglikanska kyrkan och andra kyrkor. Det är en tid då människor förbereder sig för två olika saker: för Jesusbarnet och julen, och för Jesu andra ankomst, när han ska regera över hela jorden i fred. Det är inte alla kristna människor som kommer ihåg advent. Vissa människor använder den som en tid för fasta, studier, meditation och bön. Särskilda adventskalendrar tillverkas för barn, med bilder eller godsaker för varje dag i advent.

I allmänhet är advent en tid då många människor är mycket upptagna med att förbereda sig inför juldagen, städa och dekorera, köpa mat och presenter, skriva kort och brev och laga julmaten.

Fester

Före det fjärde århundradet kunde de kristna bara fira i hemlighet. Julfesten började förmodligen när Konstantin var kejsare i Rom, eftersom det var han som gjorde kristendomen till en laglig religion och byggde några av Roms äldsta kyrkor. Vissa gamla stenkistor eller ''sarkofager'' från denna tid är inristade med bilder av Maria och Jesusbarnet och de vise männen.

Under medeltiden firades julen med fest, sång och teaterpjäser. Pjäserna hölls i kyrkor, men också i slott och på marknadsplatser, där en stor hövagn ibland användes som scen.

Eftersom advent var en tid av bön och förberedelser hölls de flesta festerna efter julen, snarare än före den. Det viktigaste firandet före jul var Nikolausfesten den 6 december. I vissa länder, särskilt i Nederländerna, växte traditionen fram att barnen fick gåvor denna dag i stället för på juldagen. Sankt Nikolaus namn är numera i många länder ihågkommet som jultomten.

En annan högtid som äger rum är Lucia-festen den 13 december, som särskilt firas i Skandinavien, där flickor deltar i processioner med levande ljus och där döttrarna i huset måste stiga upp tidigt för att hämta kaffe eller choklad till familjen.

Under många århundraden började julfirandet ofta med en gudstjänst eller mässa som pågick från sent på kvällen till efter midnatt på juldagsmorgonen. På juldagen var det dags för festligheter. Följande dag, på Stefansdagen, bar människor från rika hushåll ut lådor med mat till de fattiga och hungriga på gatan. Många människor skulle gå tillbaka till arbetet, men arbetsgivarna gav sina anställda penninggåvor. De heliga dagarna fortsatte med Johannesfesten och den heliga oskuldsdagen. Festligheterna och festerna avslutades på trettondagsafton, dagen för de tre vise männen, som ofta kallas "de tre kungarna". Årstiderna minns man numera genom sången "The Twelve Days of Christmas" (Julens tolv dagar). William Shakespeare skrev en pjäs som skulle spelas som en del av firandet, kallad "Twelfth Night".

För många har julen blivit en tid då det är viktigare att ha fest, skicka meddelanden till familj och vänner och ge presenter än att fira Jesu födelse. Tillverkare och butiker har svarat på festandet och presentgivningen med massor av reklam, dekorationer och utställningar. I USA sätts julskyltarna upp direkt efter Thanksgiving, i slutet av november. I vissa länder, t.ex. i Australien, sätter butikerna upp dekorationer i början av november. Med tanke på att Jesus själv kallade människor som tjänar pengar i det judiska templet för "rövare" (Matteus 21:13) är många kristna oroliga för att vinst i stället för profeter ska vara en del av julen.

Kommunerna firar genom att dekorera gator och torg och erbjuda julunderhållning för shoppare. I länder på det södra halvklotet där julen infaller på sommaren finns det en tradition av sånggudstjänster under bar himmel, som ofta anordnas av stadsfullmäktige och som besöks av tusentals människor.

Många kristna firar julen genom att gå i kyrkan, med böner och sång. Och varje år läser man bibeltexter från evangelierna som berättar om Jesu födelse.

 
Julshopping på en marknad i Italien  


Processionen av den heliga Lucy, Sverige  


Tända adventsljusen i en kyrka i USA.  


Stjärna som markerar Jesus Kristus födelseplats i Födelsegrottan i Betlehem, Israel.  

Jultraditioner

Det finns flera olika typer av jultraditioner. Det finns kyrkans traditioner, traditioner som är offentliga fester och traditioner som hålls i familjerna. Dessa traditioner är olika i olika tider, platser, kulturer och till och med i olika familjer.

Kyrkans traditioner

Julen är en mycket viktig tid för kyrkorna. Nästan alla kyrkor har speciella gudstjänster eller firanden. Här är några av de sätt som kyrkorna firar jul på.

Barnsängen

I många kyrkor är det brukligt att sätta upp en krubba (eller "Creche") som visar Jesu födelse. Den första scenen av denna typ sattes upp av Franciskus av Assisi på 1200-talet. De har varit mycket populära i Italien sedan dess, och bruket har spridit sig till andra länder.

Födelsekyrkor kan vara stora med statyer i naturlig storlek eller så små att de ryms i en tändsticksask. De är gjorda av många olika saker, bland annat snittat och målat trä, färgglada keramikprodukter, målat papper som limmas fast på brädor och blandningar av material med lera, trä, tyg, halm och metall som används till olika delar.

Adventskransen är en cirkel av löv, vanligtvis tallkvistar, murgröna och hassel, med fyra (eller ibland fem) ljus i, som hängs upp i kyrkan. Ljusen tänds varje söndag i advent och det centrala ljuset tänds på juldagsmorgonen. Kyrkorna är ofta dekorerade med gröna grenar och löv, och många kyrkor har också en julgran.

Julsånger vid levande ljus

En populär tradition i många kyrkor är en sånggudstjänst som ofta bara är upplyst av ljus. I allmänhet innehåller den mycket sång och bibelläsning. Det finns en tradition i England som började i Temple Church i London och som nu har spridits till många andra platser för en gudstjänst med Nine Lessons and Carols. Lektionerna är bibelläsningar. Vissa sånger sjungs av en kör och andra av kören och folket (församlingen). Varje år spelas en av dessa gudstjänster in i en stor engelsk kyrka, ofta King's College Chapel i Cambridge, och sänds i radio och TV för att kunna avnjutas av människor som älskar bra musik och julsång, men särskilt av människor som inte kan gå på en julgudstjänst.

Offentliga och kommersiella festligheter

Många städer och orter firar julen genom att sätta upp dekorationer. Det kan handla om banderoller och banderoller som hängs upp från byggnader eller lyktstolpar. Det kan vara julbelysning som också kan pryda byggnader och gatuträd. Många stora städer ställer upp en stor julgran på en offentlig plats, till exempel på Trafalgar Square i London, Times Square i New York och Martin Place i Sydney. Detta kombineras ofta med en uppmaning till stadens invånare att ge pengar eller gåvor för att hjälpa de fattiga och behövande.

I många städer förlängs den vanliga shoppingtiden före jul så att arbetstagarna har mer tid att köpa julmat och julklappar. Butiksfönstren är ofta dekorerade med julscener, och de stora varuhusen har ofta animerade scener för att underhålla barnen. Köpcentra och stora affärer har ofta en tomte som sitter på en tron medan barnen berättar vad de önskar sig i julklapp och låter sig fotograferas.

Många städer anordnar julparader, gatuunderhållning och konserter. Vissa städer har en tradition av julsånger med en kör och underhållare i stadshuset, medan dessa konserter med julunderhållning och julsånger i Australien och Nya Zeeland vanligtvis hålls utomhus, i parker eller till och med på stränder, med familjer som tar med sig picknick. När jultomten anländer i slutet av kvällen åtföljs den av ett fyrverkeri.

En traditionell del av julen är teaterunderhållningen. Detta inkluderar klassisk musik som Händels Messias, orkesterkonserter och bandspelningar. Pantomimer spelas ofta under julen och favoriterna är "Peter Pan och Wendy" och "Askungen". Många barnfilmer släpps under julen.

Eftersom många människor känner sig mycket ensamma, hungriga och ledsna under julen försöker många städer, kyrkor, välgörenhetsorganisationer och serviceorganisationer hjälpa de fattiga och ensamma genom att ge julmat och julklappar till fattiga familjer och julfester till människor som är hungriga eller ensamma och saknar vänner eller familj.

Familjefester

Familjefesterna skiljer sig ofta mycket från varandra, beroende på varifrån familjen kommer och vilka sedvänjor som har vuxit fram i de olika familjerna.

Familjesammankomster

De flesta familjer tänker på julen som en tid då man träffas med andra familjemedlemmar. Folk reser ofta långt bort för att vara med andra familjemedlemmar på julen. De som inte kan resa ringer ofta långdistanssamtal på juldagen. Många människor ser också julen som en tid för att nå ut till andra som de vet kan vara ensamma och bjuda in dem på middag på juldagen. Julen ses som en tid för människor i alla åldrar att ha roligt tillsammans, för kusiner att lära känna varandra, för mor- och farföräldrar att träffa sina barnbarn och för familjen att beundra de barn som har fötts under året. Stora familjefester är vanligtvis en tid av glädje, men vissa familjer talar ofta om sina meningsskiljaktigheter och har stora bråk vid jul.

Familjetraditionerna är mycket olika. En del familjer går till kyrkan tillsammans, till en julgudstjänst, en midnattsmässa eller en gudstjänst på juldagsmorgonen. Vissa familjer dras upp ur sängen mycket tidigt av barn som vill öppna sina julklappar. I andra familjer ges julklapparna på Nikolausdagen, på julafton eller först efter kyrkan på juldagsmorgonen. Julfesten kan börja på julafton, med en särskild frukost på juldagsmorgonen eller vid middagstid på juldagen.

Vissa familjer har en tradition av julsång och kan gå runt på gatorna, sjukhusen och andra liknande platser och sjunga tillsammans med medlemmar från kyrkan. Andra familjer tycker om att titta på vissa TV-program tillsammans, som kan innehålla julgudstjänster och drottningens budskap. Vissa familjer använder julen som en tid för att spela musik och sjunga tillsammans, eller för att läsa en favoritbok som "A Christmas Carol" av Charles Dickens. I länder på södra halvklotet ingår ofta ett besök på stranden eller ett bad i poolen i juldagstraditionen.

Julmiddag

Julmiddagen, som vanligtvis äts mitt på dagen, är en viktig del av familjefesten. Maten skiljer sig från land till land och även från familj till familj. På norra halvklotet är stekt kött och grönsaker i allmänhet huvudrätten vid måltiden. Vanligtvis serveras en av flera typer av kött, som kan vara kalkon, kyckling, skinka, rostbiff eller lamm. Det finns ofta flera rätter, med speciella godsaker som vanligtvis bara äts på julen.

I engelsktalande länder är den traditionella efterrätten Christmas Plum Pudding. Numera köps dessa puddingar ofta från bagerier, men många människor gör sina egna efter ett familjeupplägg. Traditionen kommer från medeltiden då puddingen användes för att bevara en del av frukten från hösten till mitten av vintern. En traditionell pudding bakas sex veckor före jul och lämnas inbunden i en duk eller en skål med ett tygöverdrag på en sval plats. Att röra om puddingen är ibland en familjetradition, där alla önskar sig något när de rör om. Traditionellt rörde man i puddingen ett silvermynt som skulle ge tur åt den som hittade det. Numera kan de flesta mynt inte användas eftersom de inte är gjorda av silver och därför smakar hemskt och kan vara giftiga. Vissa familjer använder gamla mynt eller silveramuletter. På juldagen måste puddingen kokas i en gryta i flera timmar. När den ska serveras skär man av tyget, häller konjak på puddingen och sätter eld på den innan den bärs fram till bordet. Julkakor används för att dekorera och öppnas ofta innan man serverar rätten eller förrätten. Den serveras vanligen med hård sås.

Många familjer har en julkaka eller ett speciellt bröd i stället för en pudding (eller som en pudding). Dessa är mycket olika beroende på land, men innehåller ofta marsipan som görs av mandel och som är traditionellt i många länder under julen. I Frankrike pyntar man pepparkaksgubbar och -kvinnor och hänger dem i julgranen. I Skottland tillverkas ett bakverk som kallas shortbread och som har blivit en populär tradition i många länder. En tysk tradition är ''pfeffernuss'', kryddade kakor som rullas i pulveriserat socker. Annan julmat är fruktkakor, sultaniner, ingefära, grekisk baklava, mandel, choklad, karamellkakor, sockerrör och kakor.

Många familjer förbereder också glögg som värms upp med kanel och muskot eller äggdryck, en söt dryck gjord på mjölk, socker, ägg, muskot och ibland alkohol.

På södra halvklotet ersätts den traditionella stekmiddagen ofta med kallt kött och serveras med sallader. Förrätten kan vara en räkcocktail eller en kall soppa som borsch. Plommonpuddingen kan serveras med glass. Både vitt vin och öl serveras kallt (öl förvaras i kylskåp). Julmiddagen kan serveras på verandan eller ibland som en picknick.

Gran och dekorationer

I de flesta hem som firar jul ställer man upp en julgran i huset. Denna gamla sedvänja började i Tyskland som "Tannenbaum" (tyska för "gran"). Dessa är traditionellt sett vintergröna träd, den bästa typen är granen som inte tappar sina barr eller förlorar sin doft. Trädet kan vara ett avverkat träd som köps från en plantage eller tas från skogen. Konstgjorda träd är ibland att föredra framför äkta träd. Julgranen dekoreras med ljus, glänsande färgade bollar, glittrande flingor och andra prydnadsföremål. En krans av löv eller granris sätts ofta på husets ytterdörr som ett tecken på välkomnande. Andra växter som har en särskild betydelse vid jul är hassel som används som dekoration och mistel som hängs upp i mitten av ett rum. Traditionen är att människor som möts under misteln måste kyssas.

Många människor dekorerar sina hem i juletid. Dessa dekorationer och julgranen står i allmänhet inomhus, men de kan också placeras så att de kan ses av förbipasserande genom ett fönster. I mitten av 1900-talet växte det fram en sedvänja att också dekorera husen på utsidan. Dessa dekorationer kan bestå av några få lampor runt verandan eller hundratals lampor och färgglada julfigurer som dekorerar hela huset och trädgården. Vissa stadsdelar anordnar tävlingar för det bäst dekorerade huset, och att köra runt på gatorna för att titta på dem har blivit en annan familjetradition.

Kort och presenter

Julens gåvor har flera olika utgångspunkter. En är att Gud gav sin son Jesus till världen på julen. Det finns också berättelsen om de vise männen som kom till Jesusbarnet med tre gåvor, guld, rökelse och myrra. I många århundraden har det varit brukligt att ge små gåvor till jul och att ge generöst till fattiga och behövande för att hjälpa dem genom vintern. En annan tradition har knutits till denna, och resultatet är traditionen med jultomten, eller jultomten som han ibland kallas, och som många barn numera tror är den som ger presenter och lycka.

På 400-talet, i en grekisk by som nu är en del av Turkiet, fanns det en god man som i hemlighet gav gåvor till de fattiga för att hjälpa dem. Han blev biskop och kallas Sankt Nikolaus. Under århundradena blev han ett mycket populärt helgon och många kyrkor uppkallades efter honom. Han var mycket populär på platser där det fanns många sjömän. En av dessa platser var Nederländerna. I Nederländerna och många andra europeiska länder ger man presenter på Nikolausdagen den 6 december. Traditionellt sett är presenterna inte stora och är ibland gömda, eller har ett roligt skämt eller en dikt som måste läsas. I många städer i Europa kommer en man klädd i biskopskläder på en häst eller i en båt och agerar som Sankt Nikolaus. Hans namn förkortades ofta till Sante Claus, eller Santa Claus på engelska.

I engelsktalande länder, där julklapparna vanligtvis delas ut på juldagen och inte den 6 december, tror man vanligtvis att jultomten (eller jultomten) kommer på julafton, när hans magiska släde dras över himlen av renar och han kommer in i husen genom skorstenen. Medan barnen i Europa hänger ut sina skor till Nikolaus, är den engelska traditionen att hänga upp strumpor (eller långa strumpor) framför kaminen. Tomten fyller traditionellt strumporna eller skorna med nötter, russin, choklad och en apelsin. Nuförtiden brukar barnen få mycket dyrare presenter och hänger upp kuddfodral eller har presenterna i en stor hög under julgranen.

En annan jultradition är att skicka kort till vänner och släktingar. Dessa innehåller varma hälsningar och kan också innehålla ett brev som berättar allt som har hänt personen eller familjen under året.

 
En julgran i Armenien  


Julpudding serveras i slutet av julmiddagen på verandan i Australien.  


En familj firar jul med musik och sång  


En julmarknad i Dresden, Tyskland  


En enorm julgran i Lissabon, Portugal  


En adventskrans den andra söndagen i advent  


En krubba från Tyskland  


Karta över länder där julen är en officiell helgdag antingen den 24/25 december eller den 6/7 januari. Den röda skuggningen visar antalet "vilodagar".  


Jultomten är en populär jultradition.  


Julklappar som levereras av jultomten.  

Relaterade sidor

• Kristendom
• Adventstid
• Epifania (helgdag)
• Karneval
• Påsk
• Pingst
• Semester