Altiphrynoides — etiopiska höglandspaddor: utbredning, biologi & hot

Altiphrynoides — etiopiska höglandspaddor: läs om utbredning, unik biologi och hotbild i Etiopiens högland. Fakta, bilder och bevarandeinsatser.

Altiphrynoides är ett släkte av paddor. De kallas vanligen etiopiska paddor. De lever endast på höglandet i södra centrala Etiopien i provinserna Arussi, Bale och Sidamo. Båda arterna är hotade av förlust av livsmiljöer. De ingick tidigare i Nectophrynoides. Nu är de åtskilda eftersom de lägger ägg, medan Nectophrynoides föder fullt utvecklade ungar.

Utbredning och habitat

Arterna i släktet förekommer endast i Etiopiens högland och är endemiska för regionen. De återfinns i bergsområden i provinserna Arussi, Bale och Sidamo. Habitatet utgörs vanligen av fuktiga höglandsmarker: montana gräsmarker, afro-alpine moorland, busksnår och fuktigare skogskanter nära bäckar och våtmarker. De lever oftast på hög höjd, i områden som är kyligare och fuktigare än låglandet.

Utseende och biologi

Altiphrynoides-paddor är små till medelstora med kraftig, knottrig hud och en färgteckning som hjälper dem att kamouflera sig i marknära vegetation och löv. Som hos många paddor finns parotoidkörtlar bakom ögonen. De lever främst på små ryggradslösa djur — insekter, spindlar och andra småkryp — och fångar byten med sin snabba tunga.

En viktig biologisk egenskap är deras reproduktion: till skillnad från Nectophrynoides lägger Altiphrynoides ägg. Äggen kläcks till grodyngel (tadpoles) som utvecklas i vattenförekomster, ofta säsongsbetonade pölar eller små bäckar. Fortplantningen är vanligen kopplad till regnperioder, då vuxna blir mer aktiva och samlas för leken.

Hot och bevarande

De största hoten mot Altiphrynoides är kopplade till förändringar i markanvändning och förlust av habitat. Exempel på påverkande faktorer är omvandling av naturliga höglandsmarker till jordbruks-, betes- eller trädodlingsområden, fragmentering av livsmiljöer, överbetning, bränder och dränering av våtmarker. Klimatförändringar som förändrar regnmönster kan också minska tillgången till tillfälliga lekvatten.

Ytterligare hot kan vara sjukdomar som chytrid (Batrachochytrium dendrobatidis), en svamp som drabbat många groddjur globalt, även om effekterna i Etiopien inte är fullständigt kartlagda. Eftersom arterna har begränsad utbredning och små populationer ökar risken för snabba beståndsminskningar.

Vissa delar av arternas utbredningsområde överlappar skyddade områden, till exempel delar av Bale Mountains National Park, vilket ger visst skydd. För att stärka arterna behövs bland annat:

• bevarande och återställande av höglandsbiotoper,
• skydd av viktiga lekvatten och våtmarker,
• kontinuerlig övervakning av populationer och hälsostatus,
• miljöutbildning och samarbete med lokala samhällen för hållbar markanvändning,
• utredning av behovet av och möjligheten till ex-situ bevarandeprogram (fångenskapshållning) om populationerna blir kraftigt hotade.

Forskning och kunskapsbehov

Det finns fortfarande kunskapsluckor kring Altiphrynoides: exakt utbredning och populationstrender är dåligt kända, liksom detaljer om deras livscykel, habitatkrav och känslighet för sjukdomar. Prioriterade forskningsinsatser är därför inventeringar i förekommande områden, långsiktig övervakning, studier av reproduktion och larvutveckling samt sjukdomsövervakning.

Sammanfattningsvis är Altiphrynoides ett litet, endemiskt släkte med specialiserade höglandspaddor som är sårbara för habitatförlust och andra mänskliga påverkan. Skydd av kvarvarande höglandsområden och bättre kunskap om arternas ekologi är avgörande för deras överlevnad.

Frågor och svar

F: Vad är Altiphrynoides?

F: Var lever etiopiska paddor?

F: Vad hotar de två arterna av Altiphrynoides?

F: Vad är skälet till att skilja Altiphrynoides från Nectophrynoides?

F: Vilken typ av djur är Altiphrynoides?

F: Vad är det vanliga namnet på Altiphrynoides?

F: I hur många provinser i Etiopien finns etiopiska paddor?

Sök med bokstav