Amfibier (groddjur): definition, arter, livscykel och bevarande

• Anura: Grodor (inklusive paddor)
• Caudata: Salamandrar (inklusive vattensalamander)
• Gymnophiona: benlösa amfibier som liknar daggmaskar eller ormar.

Anpassningar

Respiration

Groddjur gillar att leva nära sötvatten i varmt väder. Det finns också arter som lever i skogar, öknar och arktiska förhållanden. Vuxna amfibier använder lungor, och de får också syre genom huden, så länge den är fuktig.

Försvar

Groddjur kan vara kamouflerade i brunt och grönt, och i så fall är de ett byte för fåglar och reptiler. Deras färg ger dem kamouflage, vilket är deras främsta försvar.

Alternativt har många andra amfibier en giftig hud som är skadlig för rovdjur. Dessa är giftiga att äta. Detta är ett viktigt försvar mot rovdjur. Kopplat till detta är användningen av varningsfärgningar. De kan vara i livliga färger som rött, svart och gult. Forskning om den grovhudade vattensalamandern och strumpebandslangen visar att detta är ett typiskt fall av samevolution. När de lever i samma område blir vattensalamanderna mer giftiga och ormarna utvecklar ett större motstånd mot giftet.

Sight

Groddjur har färgseende och djupseende för att se klart. De har också ögonlock, körtlar och kanaler som håller ögonen fuktiga. Detta är anpassningar till livet på land: amfibier var de första ryggradsdjuren som hade dessa egenskaper.

Utveckling

Vissa amfibier, till exempel grodan som kallas coquí, lägger sina ägg utanför vattnet (i det här fallet på palmblad). Äggen utvecklas direkt till vuxna grodor, utan att gå förbi groddjursstadiet. Andra, som slamgrodor och olmar, har en annan utveckling. I en process som kallas neoteni blir de sexuellt utvecklade som groddjur med gälar. De fortsätter att leva i vattnet.

Till ordningen Anura hör grodor och paddor. Det finns ingen grundläggande skillnad mellan grodor och paddor. Grodor har en kort kropp, fingrar och tår med svävade fingrar och tår, utskjutande ögon, gaffelformad tunga och ingen svans. De är exceptionella hoppare: många av deras egenskaper, särskilt deras långa, kraftiga ben, är anpassningar för att förbättra hoppförmågan. De lever ofta i halvt vattenlevande eller fuktiga områden.

En populär distinktion mellan grodor och paddor görs ofta på grundval av deras utseende. Paddernas vårtiga hud är en anpassning för att kunna tillverka sitt giftiga slem. Bortsett från dessa körtlar är deras hud torr, och det är en anpassning till torrare livsmiljöer. Dessa egenskaper har utvecklats ett antal gånger oberoende av varandra: konvergent evolution. Skillnaden har ingen taxonomisk grund. Den enda familj som uteslutande har fått det gemensamma namnet "padda" är Bufonidae (de "äkta paddorna"), men många arter från andra familjer kallas vanligen för "paddor".

Ordningen Caudata är salamandrarna.

Moltor är salamandrar som tillbringar sitt liv i vattnet även om de är vuxna. De klassificeras i underfamiljen Pleurodelinae i familjen Salamandridae.

Andningen skiljer sig åt mellan olika salamanderarter. Arter som saknar lungor andas genom gälar. I de flesta fall är det yttre gälar, som syns som en tuva på vardera sidan av huvudet. Vissa salamandrar som lever på land har lungor som används för andning, även om dessa är enkla och säckliknande, till skillnad från de mer komplexa organ som finns hos däggdjur. Många arter, till exempel Olm, har både lungor och gälar när de är vuxna.

Vissa landlevande arter saknar både lungor och gälar och sköter gasväxlingen genom huden. Även vissa arter med lungor andas genom huden på detta sätt.

Salamanderns hud utsöndrar slem. Detta hjälper till att hålla djuret fuktigt på torra land, håller saltbalansen i vatten och smörjer när de simmar. Salamandrar utsöndrar också gift från körtlar i huden, och vissa har dessutom hudkörtlar för att utsöndra uppvaktningsferomoner.

Axolotls, från släktet Ambystoma (eller mullvadssalamander), är neoteniska amfibier. Det innebär att de blir könsmogna och fortplantar sig medan de fortfarande är larver.

Försvarsmekanismer

De flesta salamandrar och vattensalamandrar har något försvar mot rovdjur, vanligtvis ett gift som gör dem oätliga. Deras ljusa färger är en varningsfärg. Om de i stället är kamouflerade betyder det att de förmodligen inte skyddas av ett gift.

Den andra försvarslinjen är att kasta svansen, som kan växa igen. Svansen vickar lite och lockar till sig rovdjuret medan salamanderns affärsmässiga del går iväg.

Andra egenskaper

Det finns över 350 lunglösa salamandrar. De flesta av dem är landlevande och aktiva på dagtid. Lunglösa salamandrar kan kommunicera med näsan. ^p168Lunglösa salamandrar finns på Stillahavskusten. De kallas ibland för "mask-salamandrar". Detta beror på att de har smalare (magra) kroppar än de flesta salamandrar.^p182 Om de blir rörda studsar slanka salamandrar på marken och springer sedan iväg.

Till ordningen Gymnophiona hör bl.a. caecilianerna. Det är långa, cylindriska djur utan lemmar som ser ut som ormar eller maskar. Deras hud har cirkulära veck, vilket ökar deras likhet med segmenten hos daggmaskar. Vissa är vattenlevande, men de flesta lever under jorden i hålor som de gräver ut. Många caecilianer föder levande ungar. Hos arter som lägger ägg kan äggen genomgå en metamorfos innan de kläcks. Caecilianer finns i tropiska Afrika, Asien samt Central- och Sydamerika. Det finns 171 olika arter.

Deras skinn producerar ett slem som gör dem tillräckligt hala för att glida genom jorden. De kan göra ett giftigt material i sina skinn, vilket många grodor och paddor gör.

Amfibier är de enda ryggradsdjur som genomgår metamorfos. Det innebär att deras ungar ser annorlunda ut än de vuxna.^p8 Amfibier förökar sig vanligtvis från tidig vår till sen sommar, även om vissa förökar sig på vintern och hösten.^p156 De flesta grodor och paddor, t.ex. den vanliga grodan (Rana temporalis), samlas i stora grupper i dammar, floder, träsk och sjöar för att föröka sig.^p10 Hanar av grodor och paddor kan kvacka för att locka till sig en hona. När en grodhona har valt en partner hoppar grodhannen upp på henne. De simmar tillsammans när hon lägger ägg i vattnet. Ibland slåss hanarna om att para sig med en hona.^p7 Grodor kan lägga upp till 100 till 60 000 ägg i en kull. Detta kallas för "grodyngel".

Det är en grundläggande egenskap hos amfibier att deras reproduktion på ett eller annat sätt är knuten till vatten. Detta beror på att deras ägg, även om de är täckta av gelé, inte kan överleva länge i torra förhållanden.

Ägg

De flesta amfibiehonor lägger sina ägg i vatten. Hanarna släpper ut spermier för att befrukta äggen. Äggen läggs ett efter ett eller i grupper. Lotsar av ägg kan se ut som en lång kedja eller som en boll av skum. De kan linda sina ägg runt växter i vattnet. Det gör de för att äggen inte ska driva iväg.^p8

Trädgrodor lägger vanligtvis sina ägg på ett blad i en regnvattenpöl. Grodor, t.ex. hanen av den amerikanska grodan och hanen av den afrikanska grodan, stannar hos sina grodyngel och skyddar dem från rovdjur. De förflyttar också sina grodyngel genom att använda sin näsa för att gräva en kanal till en annan plats där det finns mer vatten.^p9 Detta gör de för att deras grodyngel inte ska torka ut. De flesta groddjur lämnar sina ägg för att ta hand om sig själva. Fiskar och andra djur äter de flesta av deras ägg. Hanar av mellangårdspaddor bär sina ägg på ryggen. När de är redo att kläckas går paddan tillbaka till vattnet och släpper ut dem.^p10

Groddjur

Paddaungar har inga lungor när de kläcks utan gälar. Eftersom gälarna har en stor yta kan groddjuret få mer syre genom att använda dem. Unga groddjur har sina gälar synliga. När de blir äldre täcks gälarna av hud.^p6 När de kläcks äter groddarna hela tiden. Groddjuren äter det som finns kvar av deras ägg, detta är vanligtvis deras första föda.^p8

Grodor, paddor och vattensalamandrar äter växter som alger och dammalger eller filterfoder. När de blir äldre kan de börja äta små djur i vattnet. Salamandergroddar och surinam hornpadda groddar är köttätande under hela groddarstadiet.^p9 Surinam hornpadda-tomtar är mycket aggressiva. De äter upp andra groddjur om det inte finns någonstans att hitta mat. Ägget hos spadfotpaddan kläcks på tre dagar. Deras groddjur fullbordar sin metamorfos på sex till åtta dagar. Detta beror på att spadfotpaddor lägger sina ägg på platser där vattnet snart kommer att torka ut.^p13

Grod- och paddor börjar växa på bakbenen först. Några veckor senare växer frambenen fram. När grodynglen får sina ben kallas de "grodyngel". Detta beror på att de ser ut som en mindre version av vuxna grodor och paddor. Groddjuren börjar också växa ut en ryggrad efter att de har fått frambenen. Därefter blir deras munnar större och deras ögon sticker ut mer. När en groddjur har vuxit ut sina händer fortsätter deras svansar att bli kortare tills det inte finns något kvar av dem.^p11

Salamandrar och vattensalamandrar lever i vattendrag. Salamandrar kan hittas i ruttna stockar, hål eller underjordiska platser som är våta, t.ex. under löv.^p152 Nät-salamandrar lever i livsmiljöer där det finns många stenar. De gillar att gömma sig under klippor och stenar.^p195 De svansade grodorna, gillar att leva i livsmiljöer med kallt vatten.^p199 I sina livsmiljöer gillar amfibier att leva där det finns många ställen att gömma sig på. Dessa inkluderar närliggande små träd, stockar och växter. När de är under vatten gillar de att gömma sig nära vattenväxter och stenar. Träd- och pilgrodor gillar att leva i skogar på träd, växter och på marken under löv.

Vissa amfibier kan leva i öknen eller i Arktis. ^p12Ökengrodan lever i öknen. De är bara aktiva på natten, då temperaturen är mycket svalare. Det regnar sällan i öknen och på grund av detta gräver ökengrodor ner sig för att hålla sig svala. De använder sitt slem för att hålla sig blöta. De sprider det över hela kroppen. Slemmet hårdnar för att hindra vattnet som produceras från att läcka ut. När ökengrodan har gjort detta stannar den i sin kokong och rör sig inte. De kommer att stanna så här i flera månader till år tills ett regnväder kommer. Ökengrodor och paddor förlorar vatten snabbare. Spadfotpaddan spottar på marken. När de har gjort detta lägger de sig på den. Deras kroppar kommer att ta upp vattnet. Deras kroppar är tunna och har många blodkärl, detta hjälper dem att kunna ta upp vatten genom huden. Den kaliforniska vattensalamandern kan överleva en brand genom att sprida sitt slem över kroppen.^p12

Arktiska grodor, som t.ex. skogsgrodan, ljunggrodan och den vanliga grodan, måste leva i iskalla temperaturer under lång tid. De gräver sig ner på platser där de kan få en kokong. Liksom alla levande organismer måste groddjur ha vatten för att överleva. Amfibier behöver dock sötvatten. Vissa grodor, t.ex. grävande grodor, kan hålla vatten i sina blåsor. Detta gör att de kan hålla sig under jord utan att torka ut. Den krabbätande grodan lever nära vatten som är något salt. De äter saltvattenskräftor. Torrussalamandrar lever i kallt vatten. På grund av detta har de kortare lungor. Korta lungor hjälper dem att flyta lätt.

Distribution

Amphibier finns över hela världen, även om deras utbredning begränsas av att de behöver fuktiga eller vattenrika miljöer för att kunna föröka sig.

Hud

Många amfibier har sekret i huden som gör dem giftiga. De producerar inte själva gifter. De får gifter från det de äter. De äter insekter i sin livsmiljö. Insekterna får giftet från en växt. Giftet har upptäckts hos skalbaggar. Detta innebär att de sannolikt är orsaken till de gifter som finns hos amfibier. Amfibier producerar inte batrachotoxin i fångenskap, vilket innebär att det inte är skadligt att röra vid dem. Den amerikanska indianstammen comechingóns använde gifter från pilpilgrodor vid jakt.

Moltor i släktet Taricha har ett gift som kallas tetrodotoxin, ett nervgift. Forskare tror att toxinerna hos vattensalamandrar orsakas av bakterier i släktena Pseudoalteromonas, Pseudomonas och Vibrio. På grund av detta har vattensalamandrarna inte många rovdjur. Vissa arter av ormar har dock utvecklat en resistens. Detta innebär att de kan äta vattensalamandrar utan att giftet skadar dem. Det är ett fall av samevolution.

Sinnen och skelettsystem

Groddjurens ögon har lock, körtlar och kanaler. De har god färgseende. Caecilians ögon är små och mörka. De flesta av dem är blinda. De flesta groddjur har ett bra luktsinne, även under vatten.

Amfibiernas skelettsystem liknar andra fyrbenta djur. De har en ryggrad, en bröstkorg, långa ben som t.ex. humerus och lårben. De har också korta ben som t.ex. phalanger, metacarpaler och metatarsaler. De flesta amfibier har fyra lemmar, med undantag för bläckfiskar. Benen hos amfibier är ihåliga och väger inte mycket.

Amphibier är rovdjur. De äter främst levande ryggradslösa djur och djur som inte rör sig för snabbt. Dessa inkluderar larver, daggmaskar, kräftor, vattenbaggar, sniglar och trollsländelarver.^p667 Många amfibier använder sina klibbiga tungor för att fånga sina byten. De sväljer djuret helt, men kan tugga det bara en liten bit för att det ska gå ner i halsen. Familjen Ranidae och släktet Ceratophrys äter nästan allt de kan få plats med i munnen.^p668 Det rör sig bland annat om gnagare, fåglar, ankungar, småfiskar och små däggdjur. De flesta grodor är kannibalistiska och kan äta varandra om det inte finns någonstans att hitta mat. Vissa amfibier kan till och med äta sina egna groddjur och ägg om det inte finns någon mat för dem.

Utfodring i fångenskap

I fångenskap får sällskapsgrodor syrsor, maskar, småfiskar, gnagare och fruktflugor. Vuxna amfibier kan bidra till att minska myggpopulationen genom att äta upp de flesta av deras larver.

Caecilianer äter daggmaskar, termiter och skalbaggelarver samt små ödlor.^p31 Caecilianer förlitar sig på sin lukt för att hitta föda. De äter gärna daggmaskar och hittar dem genom att ta upp deras kemiska signaler. Salamandrar och salamandrar och vattensalamandrar äter många olika typer av maskar. Dessa inkluderar blodmaskar och daggmaskar. De kan äta små fiskar som guldfiskar, fetthuvudminor och guppies. Salamandrar äter också syrsor och pinkies, som är råttungar.^p771

Amfibiepopulationerna har minskat på alla platser i världen. Forskare har sagt att minskningen av amfibier är ett av de mest kritiska hoten mot den globala biologiska mångfalden. Ett antal orsaker tros vara inblandade. Dessa inkluderar förstörelse av livsmiljöer, överexploatering, föroreningar, introducerade arter, klimatförändringar, förstörelse av ozonskiktet och sjukdomar som chytridiomycos. Ultraviolett strålning skadar amfibiernas hud, ögon och ägg. Man förstår dock fortfarande inte varför amfibiepopulationerna minskar.

Amphibian Conservation Action Plan (ACAP) har släppt en global strategi för att hjälpa amfibiepopulationen. Den har utarbetats av över 80 ledande experter. Världsnaturvårdsunionens (IUCN) expertgrupp för amfibier arbetar med en annan global strategi för att hjälpa amfibiepopulationerna. The Amphibian Ark (AA) är en organisation som skapades för att hjälpa allmänheten att bli medveten om nedgången i amfibiepopulationerna. De har arbetat med djurparker och akvarier runt om i världen. De försöker uppmuntra dem att skapa en naturlig livsmiljö för hotade amfibier. Ett annat projekt är Panama Amphibian Rescue and Conservation Project (PARCP) som försöker sprida kunskap om chyridiomykos. Sjukdomen sprider sig till östra Panama och hotar alla amfibier som lever där.

Den 21 januari 2008 gjorde EDGE (Evolutionarily Distinct and Globally Endangered) ett uttalande till allmänheten. Det skapades av Helen Meredith, som identifierade naturens mest hotade arter. Meredith förklarar att 85 % av de 100 mest hotade amfibierna på listan får liten eller ingen uppmärksamhet för bevarande.

Som livsmedel

Grodans ben är en födokälla för södra USA och mellanvästra USA. Människor jagar tjädergrodor på natten i närheten av floder. Grodans ben kokas, medan ryggen steks.^p9 I Kina säljs tjurgrodor levande för att ätas. Senare kokas de dock döda tillsammans med grönsaker. I delstaten Kalifornien måste man ha en licens för att fånga tjurgrodor för mat.^p256 I skolor dissekeras tjurgrodor i biologilektioner. Vanligtvis görs detta på gymnasiet.^p85 Dissektionen är en metod för att lära eleverna anatomin hos en tjurgroda. ^p85Kejsarsalamander jagas i Kina som mat. De används också där som medicin. Grodor kan hålla vatten i sin urinblåsa, på grund av detta använder ursprungsbefolkningen i Australien dem för att dricka vatten.^p13

Som husdjur

Groddjur hålls också som husdjur.^p4 De hålls i akvarier eller terrarier. Ett terrarium är ett akvarium som är dekorerat med växter och jord på ena sidan. På den andra sidan finns det vatten. De flesta amfibier skulle behöva en plats för land och en annan för vatten.^p8 Varje typ av amfibie bör få sina speciella behov tillgodosedda. Halvaquatiska amfibier behöver både land och vatten uppdelat i akvariet. Tropiska grodor behöver dimma och hög luftfuktighet i sina terrarier.^p7 Vatten för amfibier behöver avklorering. Kloret i kranvatten kan döda amfibier. Vissa amfibier populära exotiska husdjur och finns i djuraffärer som säljer reptiler.^p22

• Förteckning över amfibier
• Grodor som husdjur