EU-skepticism – definition, orsaker och politisk påverkan

Utforska euroskepticismens definition, orsaker och politiska påverkan — varför missnöje växer, vilka konsekvenser för medlemsstater och EU:s framtid.

Euroskepticism är kritik av Europeiska unionen (EU). Vissa observatörer säger också att euroskepticism är ett totalt förkastande av EU. Euroskepticism bör inte förväxlas med antieuropeism, som är ovilja eller rädsla för europeisk kultur och/eller europeiska människor.

EU-skeptiker menar att Europeiska unionen försvagar nationalstaten. De säger också att Europeiska unionen är alltför byråkratisk (vilket innebär att viktiga beslut fattas av tjänstemän som inte är valda). År 2016 var de länder som hade den mest negativa synen på EU Grekland, Frankrike, Spanien och Storbritannien.

De högerpopulistiska partiernas framväxt i Europa har bidragit till deras EU-skeptiska åsikter. Den 23 juni 2016 röstade Storbritannien för att lämna Europeiska unionen med 52 procent av rösterna.

Typer av euroskepticism

Euroskepticism brukar delas upp i två huvudtyper:

• Hård euroskepticism – ett uttalat motstånd mot EU i dess nuvarande form eller mot medlemskap överhuvudtaget. Partier eller rörelser som förespråkar utträde ur EU räknas ofta till denna kategori.
• Mjuk euroskepticism – kritik av särskilda politikområden eller av graden av integration, utan att nödvändigtvis vilja lämna unionen. Detta kan handla om krav på mer nationellt självbestämmande, reformer eller tillfälliga undantag (opt-outs).

Vanliga orsaker

Orsakerna till euroskepticism är många och varierar mellan länder och grupper. De vanligaste är:

• Suveränitet och identitet – uppfattningen att beslut flyttas från nationella parlament till EU-institutioner och att detta urholkar nationell kontroll och kulturell identitet.
• Demokratisk legitimitet – kritik mot vad som ofta kallas ett "demokratiskt underskott", det vill säga att EU upplevs som svårtillgängligt och svårt att påverka för vanliga väljare.
• Ekonomiska faktorer – missnöje kopplat till arbetslöshet, inkomstskillnader, nedskärningar och de effekter som till exempel eurokrisen och åtstramningspolitik fick i vissa medlemsländer.
• Migration och gränskontroll – oro för migrationspolitiken, gränskontroller och upplevda konsekvenser för välfärdssystem och säkerhet.
• Globalisering och elitkritik – en reaktion mot internationell ekonomi och politiska eliter som ses som avlägsna från vanliga människors vardag.
• Information och desinformation – bristande information, missförstånd och ibland desinformation i medier och sociala medier som förstärker misstro.

Politisk påverkan

Euroskepticism har tydlig politisk påverkan på flera nivåer:

• Den har bidragit till framväxten av EU-kritiska partier, särskilt högerpopulistiska partier, men också till vänsterkritiska och nationalistiska rörelser.
• I Europaparlamentet samlas euroskeptiska partier i olika grupper och kan påverka lagstiftningsprocesser, budgetdebatter och politisk dagordning.
• Folkomröstningar om EU-medlemskap eller EU-avtal (exempelvis Brexit) har visat att euroskepticism kan leda till drastiska politiska förändringar.
• På nationell nivå kan euroskepticism göra att regeringar förhandlar om undantag, ändringar i EU-lagstiftning eller söker nya fördragstexter för att vinna stöd hemma.

Konsekvenser och EU:s svar

Som svar på kritiken har EU och medlemsländer försökt genomföra reformer för att öka transparensen och demokratisk kontroll, till exempel genom större insyn i beslutsprocesser, stärkt roll för nationella parlament och viss maktfördelning mellan institutionerna. Diskussioner om subsidiaritetsprincipen (att beslut ska fattas så nära medborgaren som möjligt) och om fördjupad integration i vissa politikområden samtidigt som andra områden hålls mer nationella, är vanliga.

Samtidigt kan kraftig euroskepticism leda till fragmentering av EU-samarbetet, svårigheter att enas i utrikes- och säkerhetspolitik och ekonomiska utmaningar vid utträden. För vissa medlemsländer har ekonomiska kriser förstärkt misstro mot EU, medan andra ser fördelar i handel, fri rörlighet och samarbete inom exempelvis miljö och forskning.

Framtidsutsikter

Framtiden för euroskepticism beror på hur väl EU och dess medlemsländer kan adressera grundorsakerna: ökad demokratisk förankring, bättre fördelningseffekter av ekonomisk politik, tydligare kommunikation om vad EU gör och varför, samt flexibilitet för medlemsländer med olika behov. Scenarierna sträcker sig från fortsatt fördjupning och reformer som minskar motståndet, till ökad fragmentering där fler länder söker undantag eller minskar sitt engagemang i vissa politikområden.

För att möta euroskepticism krävs oftast en kombination av politiska reformer, sociala åtgärder för att minska ekonomisk ojämlikhet och en förbättrad offentlig dialog om vad europeiskt samarbete innebär i praktiken.

Frågor och svar

F: Vad är euroskepticism?

F: Är det samma sak att vara antieuropeisk som att vara EU-skeptisk?

F: Vad tycker EU-skeptiker om byråkratin inom EU?

Fråga: Vilka länder är mest negativa till EU?

F: Hur har högerpopulistiska partier bidragit till de euroskeptiska åsikterna?

F: När röstade Storbritannien för att lämna Europeiska unionen och hur många procent av rösterna röstade för utträdet?

F: Kan ett totalt förkastande av EU klassificeras som euroskepsis?

Sök med bokstav