Folkomröstningen om medlemskap i Europeiska unionen ägde rum den 23 juni 2016 i Storbritannien och Gibraltar. Den skulle avgöra om Storbritannien skulle stanna kvar i Europeiska unionen (EU).

Folkomröstningen slutade med att 51,9 % av rösterna var för att lämna EU.

Den 24 juni meddelade den dåvarande konservativa partiledaren och premiärministern David Cameron att han skulle avgå. Han ersattes den 13 juli av Theresa May.


 

Bakgrund

Folkomröstningen hölls efter flera års debatt inom brittisk politik om förhållandet till EU. Kampanjerna polariserade frågorna kring suveränitet, invandring, ekonomi och hur mycket lagstiftning som skulle fattas i Bryssel kontra i London. De två största kampanjerna var ”Remain” (som ville stanna kvar) och ”Leave” (som ville lämna). Remain-stödet organiserades bland annat av kampanjen Britain Stronger in Europe, medan Vote Leave var en ledande aktör på Leave-sidan.

Resultat

Det officiella slutresultatet blev att 51,9 % röstade för Leave och 48,1 % för Remain. Valdeltagandet var högt, cirka 72,2 % av röstberättigade deltog. I absoluta tal röstade omkring 17,4 miljoner för Leave och 16,1 miljoner för Remain.

Geografiskt var resultatet splittrat: större städer och Skottland röstade i högre grad för att stanna kvar, medan många landsbygds- och industriregioner röstade för att lämna. Gibraltar röstade övervägande för att stanna kvar i EU, men den brittiska sammanräkningen ledde till ett nationellt Leave-resultat.

Omedelbara konsekvenser

  • Politiska följder: Premiärminister David Cameron avgick och ersattes av Theresa May.
  • Ekonomi: Pundet föll kraftigt i kurs mot flera andra valutor efter omröstningen och osäkerheten påverkade investeringar och tillväxten i kort till medellång sikt.
  • Debatt och polarisering: Frågor om invandring, arbetsmarknad, regionala skillnader och relationerna inom Storbritannien (särskilt Skottland och Nordirland) intensifierades.

Från omröstning till utträde

Folkomröstningen var rådgivande snarare än juridiskt bindande, men den gav starkt politiskt mandat att inleda utträdesprocessen. Den formella processen startade när regeringen aktiverade Artikel 50 i EU‑fördraget den 29 mars 2017, vilket inledde en tvåårig förhandlingsperiod.

Förhandlingarna om ett utträdesavtal var långdragna och kontroversiella. Theresa Mays avtalsförslag röstades ner flera gånger i underhuset. Hon avgick 2019 och efter en konservativ partiledningsefterföljd blev Boris Johnson premiärminister. Under hans ledning förhandlades ett omarbetat avtal som bland annat ledde till en särskild lösning för Nordirland (det som senare kallats Nordirlandsprotokollet).

Storbritannien lämnade formellt EU den 31 januari 2020 och gick därefter in i en övergångsperiod under vilken de flesta EU‑regler fortsatt gällde. Övergångsperioden avslutades den 31 december 2020 efter att parterna nått ett handels- och samarbetsavtal (Trade and Cooperation Agreement) den 24 december 2020, vilket trädde i kraft den 1 januari 2021.

Effekter och debatt

Konsekvenserna av Brexit är omfattande och fortsätter att debatteras. Några centrala områden är:

  • Handel och ekonomi: Nya handelsregler har medfört ökad byråkrati för företag som handlar med EU, förändrade tullrutiner och nya krav för tjänstesektorn. Effekterna på tillväxt och investeringar har varierat mellan sektorer.
  • Migration och arbetskraft: Fri rörlighet för EU‑medborgare upphörde och ett nytt poängbaserat system infördes, vilket påverkat arbetsmarknader inom exempelvis vård, jordbruk och transport.
  • Nordirland och gränsfrågor: Nordirlands särskilda status och frågan om gränsen mot irländska republiken har krävt komplexa lösningar för att undvika en fysisk gränskontroll och samtidigt upprätthålla tullregler.
  • Politiska följdverkningar: Brexit har påverkat brittisk inrikespolitik, relationen med EU‑länder samt diskussioner om regional självständighet inom Storbritannien, särskilt i Skottland.

Kontroverser och kritik

Folkomröstningen och tiden därefter har präglats av debatt om frågors informationsnivå och kampanjers agerande. Det har funnits granskningar av kampanjfinansiering, anklagelser om vilseledande påståenden under kampanjerna och diskussioner om utländsk påverkan via sociala medier. Rättsliga och parlamentariska processer prövade också hur utträdet skulle genomföras lagligt.

Sammanfattning

Brexit var ett historiskt beslut där en snäv majoritet röstade för att Storbritannien skulle lämna EU. Processen fram till ett slutligt utträde tog flera år och påverkade politik, ekonomi och samhälle i både Storbritannien och EU. Debatten om följderna och om de politiska, ekonomiska och sociala effekterna fortfarande pågår och kommer sannolikt fortsätta vara ett viktigt tema i brittisk politik under lång tid framöver.