Kårmärken i amerikanska inbördeskriget: Unionsarméns identifieringsmärken
Upptäck Unionsarméns kårmärken i amerikanska inbördeskriget — historia, ursprung och hur färger och symboler användes för snabb identifiering.
Kårmärkena i det amerikanska inbördeskriget bars ursprungligen av soldater i unionsarmén på toppen av deras hattmössa, på vänster sida av hatten eller över vänster bröstficka. Idén föreslogs av generalmajor Philip Kearny. Under ett slag tillrättavisade han officerare som visade sig inte stå under hans befäl. För att förhindra att detta skulle hända igen beordrade han männen i sin division att sy fast en 51 mm (2 tum) kvadrat av rött tyg på sina hattar. Denna idé antogs av generalmajor Joseph Hooker när han tog över befälet över Potomac-armén. Detta var för att alla soldater skulle kunna identifieras på avstånd.
Bildgalleri
1 Bild
Utformning, färger och betydelse
Efter Kearnys och Hookers första använda röd kvadrat utvecklades systemet snabbt till ett organiserat kårmärkesystem inom Army of the Potomac som senare spreds och fick olika lokala varianter. De viktigaste dragen var:
- Form: Varje kår (corps) tilldelades en särskild figur — ofta enkla geometriska former som cirklar, diamant (lozenge), fyrklöver, kors eller sköldar — så att man lätt kunde se vilket kår en soldat hörde till.
- Färg: Färgen användes för att visa soldatens division inom kåren. Standardfärgerna blev ofta rött för 1:a divisionen, vitt för 2:a och blått för 3:e. Ytterligare färger (t.ex. grönt eller gult) kunde användas för fjärde eller reservdivisioner.
- Material: Kårmärken fanns som tyglappar, broderade märken, metallbrickor eller tryckta etiketter. I fält sydde man ofta enkla tygbitar, medan mer permanenta metallmärken förekom i officersutrustning och i efterhand som minnessaker.
- Placering: Märken bars vanligen på hattens vänstra sida, på toppen av mössan eller över vänster bröstficka. Placeringen gjorde märket synligt både i marsch och i strid och hjälpte till att skilja egna trupper från fienden.
Organisation och roll i fält
Systemet organiserades och förfinades under general Hookers ledning och av hans stabsfolk (bland dem spelade generalens stab en viktig roll i att standardisera utseende och användning). Syftet var både praktiskt och psykologiskt:
- Praktiskt: Snabb identifiering minskade felbeordringar, gjorde det lättare att samla förband efter strid och förenklade logistik och kommunikation.
- Moraliskt och identitetsskapande: Kårmärken byggde kamratskap och stolthet inom enheter — de fungerade som tidiga symboler för sammanhållning och ära.
Variationer, spridning och arv
Även om systemet började i Army of the Potomac spreds liknande bruk till andra unionsarméer, men med lokala skillnader i form, färgkod och placering. Konfedererade styrkor utvecklade inte ett lika enhetligt kårmärkesystem som unionen, även om vissa enheter använde lokala igenkänningstecken.
Efter kriget blev kårmärken populära som minnessaker: veteraner samlade metall- eller tygmärken, och kommersiella tillverkare sålde reproduktioner och prydnadssaker. Idag ses dessa märken både som viktiga historiska artefakter och som föregångare till moderna militära igenkänningstecken och enhetsdistinktioner.
Sammanfattning
Kårmärkena började som en enkel röd tygkvadrat enligt general Philip Kearnys order och utvecklades snabbt till ett genomtänkt system under general Joseph Hooker. Systemet använde form och färg för att identifiera kår och division, vilket underlättade organisation i fält och stärkte soldaters samhörighet. De blev ett av de mest synliga sätten att känna igen unionssoldater under amerikanska inbördeskriget och har lämnat ett bestående avtryck i militär tradition.
Kårmärken
Generalmajor Daniel Butterfield, Hookers stabschef, fick i uppdrag att utforma en distinkt form för varje kårmärke. Butterfield beslutade också att varje division i kåren skulle ha en variant av kårmärket i en annan färg. Divisionernas märken fick följande färg:
- Röd - Första divisionen av kåren
- White - Andra divisionen av kåren
- Blå - Tredje divisionen av kåren
Dessa användes i USA:s armé i Potomac. Dessa regler antogs av andra unionsarméer, men de var inte universella. XIII Corps antog till exempel aldrig något märke. Dessutom lät XIX kåren den första divisionen bära ett rött märke, den andra divisionen ett blått märke och den tredje divisionen ett vitt märke.
För armékårer som hade fler än tre divisioner gick standardiseringen förlorad:
- Grön - Fjärde divisionen i VI:e, IX:e och XX:e kåren.
- Gul - Fjärde divisionen i XV:e kåren (enligt uppgift användes orange även för en märke för femte divisionen).
- Multicolor - Högkvarter eller artilleridelar (vissa kårer)
De värvade männens märken klipptes av färgat tyg. Officersmärkena var privattillverkade och av högre kvalitet. Metallmärken tillverkades ofta av juvelerare och var personliga för användaren. Märkena blev så småningom en del av arméns bestämmelser och en stor källa till regementets stolthet.
- Kårens märken
- Kårens flaggor
I II III III IV V VI VII VIII IX X XI XII XIV XIV XV XVI XVI XVII XVIII
XIX XX XX XXI XXII XXIII XXIV XXV Kavallerikåren
- Se även
- Externa länkar
Galleri med kårmärken
· 
Union Army, I Corps, 1st Division Badge,
· 
Unionsarméns II:a kår, 3:e divisionen, märke
· 
Unions armé, III:e kåren, 3:e divisionen, märke
· 
Unionsarméns IV:e kår, 3:e divisionen, märke
· 
Unionens armé, V-kåren, 1:a divisionen, märke
· 
Unionsarméns VI:e kår, 1:a divisionens märke
· 
Unionsarméns VII:e kår, 3:e divisionens märke
· 
Unionsarméns VIII:e kår, 3:e divisionen, märke
· 
Unionsarméns IX:e kår, 1:a divisionen
· 
Unionens armé, X-kåren, 1:a divisionen, märke
· 
Unionens armé, XI kåren, 1:a divisionen, märke
· 
Unionsarméns XII:e kår, 1:a divisionens märke
· 
Unionsarméns XIV:e kår, 3:e divisionens märke
· 
Unionsarméns XV:e kår, 3:e divisionen
· 
Unions armé, XVI:e kåren, 1:a divisionen, märke
· 
Unionens armé, XVII:e kåren, 1:a divisionen, märke
· 
Unionsarméns XVIII:e kår, 3:e divisionens märke
· 
Unionsarméns XIX:e kår, 1:a divisionens märke
·
Union Army, XX Corps, 1st Division Badge
· 
Unionsarméns XXII:e kår, 3:e divisionens märke
· 
Unionsarméns XXIII:e kår, 3:e divisionens märke
· 
Union Army, XXIV Corps, 1st Division Badge
· 
Union Army, XXV Corps, 1st Division Badge
Kårflaggor, Potomac-arméns flaggor
Första kåren, Potomac-arméns armé
| 1:a divisionen | 2:a divisionen | 3:e divisionen |
Andra kåren, Potomac-arméns armé
| 1:a divisionen | 2:a divisionen | 3:e divisionen |
| Kårens högkvarter | Artilleribrigad | Quartermaster |
III kåren, Potomac-arméns armé
| 1:a divisionen | 2:a divisionen | 3:e divisionen |
IV:e kåren, Potomac-armén
| 1:a divisionen | 2:a divisionen | 3:e divisionen |
V-kåren, Potomac-arméns armé
| 1:a divisionen | 2:a divisionen | 3:e divisionen |
VI:e kåren, Potomac-arméns armé
| 1:a divisionen | 2:a divisionen | 3:e divisionen |
IX:e kåren, Potomac-armén
| 1:a divisionen | 2:a divisionen | 3:e divisionen |
| 4:e divisionen |
XI kåren, Potomac-arméns armé
| 1:a divisionen | 2:a divisionen | 3:e divisionen |
XII kåren, Potomac-arméns armé
| 1:a divisionen | 2:a divisionen | 3:e divisionen |
Kårflaggor, andra unionsarméer
VII:e kåren, Arkansas-området
| 1:a divisionen | 2:a divisionen | 3:e divisionen |
VIII:e kåren, mellersta avdelningen
| 1:a divisionen | 2:a divisionen | 3:e divisionen |
X Corps, Department of South
| 1:a divisionen | 2:a divisionen | 3:e divisionen |
XIII kåren, Tennessees armé
Inget märke har fastställts för XIII:e kåren.
XIV:e kåren, Cumberlands armé
| 1:a divisionen | 2:a divisionen | 3:e divisionen |
XV:e kåren, Tennessee-armén
| 1:a divisionen | 2:a divisionen | 3:e divisionen |
| 4:e divisionen | Huvudkontor |
XVI kåren, militärdivisionen i västra Mississippi
| 1:a divisionen | 2:a divisionen | 3:e divisionen |
XVII:e kåren, Tennessee-armén
| 1:a divisionen | 2:a divisionen | 3:e divisionen |
XVIII:e kåren, James armé
| 1:a divisionen | 2:a divisionen | 3:e divisionen |
XIX kåren, mellersta militärdivisionen
| 1:a divisionen | 2:a divisionen | 3:e divisionen |
XX kår, Cumberlands armé
| 1:a divisionen | 2:a divisionen | 3:e divisionen |
{Anmärkningar: XX kårens märken är desamma som den gamla XII kåren; XX kåren konsoliderades från XI och XII kårerna}
XXI:e kåren
| 1:a divisionen | 2:a divisionen | 3:e divisionen |
| Huvudkontor |
XXII:e kåren, Washingtondepartementet
| 1:a divisionen | 2:a divisionen | 3:e divisionen |
XXIII kåren, Ohio- och North Carolina-avdelningen
| 1:a divisionen | 2:a divisionen | 3:e divisionen |
XXIV:e kåren, Virginias departement
| 1:a divisionen | 2:a divisionen | 3:e divisionen |
XXV kåren, James armé, Texasdepartementet
| 1:a divisionen | 2:a divisionen | 3:e divisionen |
Brigadmärken
Första kåren, Potomac-arméns armé
Relaterade sidor
- Unionens armés större organisationer
- Kearny Cross
Frågor och svar
F: Vad var det ursprungliga syftet med kårmärkena under det amerikanska inbördeskriget?
S: Det ursprungliga syftet med kårmärkena under det amerikanska inbördeskriget var att hjälpa till att identifiera soldater på avstånd.
F: Vem föreslog att man skulle bära kårmärken?
S: Generalmajor Philip Kearny föreslog att man skulle bära kårmärken.
F: Var bars dessa märken?
S: Kårmärkena bars på toppen av arméns fodermössor, på vänster sida av hattar eller över vänstra bröstfickan.
F: Hur stora var dessa märken?
S: Dessa märken var 51 mm (2 tum) i kvadrat.
F: Vilken färg på tyget användes för att göra dessa märken?
S: Röd tyg användes för att göra dessa märken.
Fråga: Vem antog denna idé efter att generalmajor Philip Kearny föreslagit den?
S: Generalmajor Joseph Hooker antog denna idé efter att han tagit över befälet över Potomac-armén.
Fråga: Hur bidrog detta till att förhindra förvirring bland officerarna under strid?
S: Detta hjälpte till att förhindra förvirring bland officerarna under strid genom att de lätt kunde identifiera varandra på avstånd.
Relaterade artiklar
Författare
AlegsaOnline.com Kårmärken i amerikanska inbördeskriget: Unionsarméns identifieringsmärken Leandro Alegsa
URL: https://sv.alegsaonline.com/art/3378
Källor
- civilwar.bluegrass.net : "Flags, Uniforms & Insignia"