Republiken Armeniens väpnade styrkor består av armén, luftförsvaret och gränsbevakningen. Vissa delar bildades ur de tidigare sovjetstyrkorna i Armeniska SSR. Förbanden är i första hand organiserade för territoriellt försvar och har betonat beredskap i ett bergigt och strategiskt komplext område där konflikter med omgivande stater historiskt har påverkat säkerhetsläget.
Ledning och ansvar
Militärens överbefälhavare är Armeniens president, för närvarande Robert Kocharyan. Försvarsministeriet ansvarar för den politiska ledningen. Det leds för närvarande av Mikael Harutyunyan. Den militära ledningen ligger i händerna på generalstaben, som leds av stabschefen, som är generallöjtnant Seyran Ohanyan. Armenien inrättade ett försvarsministerium den 28 januari. 1992. Under detta civila och militära ledarskap fastställs strategiska mål, försvarsplanering och personalpolitik.
Organisation och kapaciteter
Styrkornas huvuddelar är markstyrkorna (armén) och luftförsvaret (luftförsvaret), kompletterade av olika stöd- och logistikförband, ingenjörtrupper, luftvärn och spaningsenheter. Armén organiseras i brigader och specialförband med tonvikt på bergs- och motoffensiv förmåga samt artilleri och pansarinslag, medan luftförsvaret har fokus på luftövervakning och skydd mot flygburna hot. Försvaret bygger både på värnpliktiga och professionell personal och omfattar ett reservsystem för att kunna höja beredskap vid behov.
Uppgifter och verksamhet
De väpnade styrkorna har som huvuduppgift att försvara landets suveränitet och territoriella integritet. Utöver ren territoriell försvarsförmåga ingår utbildning, övningar, gränsövervakning och stöd till civil myndighet vid kris eller katastrof. Förbanden genomför regelbundet utbildningsinsatser för att upprätthålla operativ förmåga i bergig terräng, samt deltagande i gemensamma övningar och samarbeten med andra länder för att stärka interoperabilitet och erfarenhetsutbyte.
Gränsbevakning och internationellt samarbete
Gränsbevakningens syfte är att patrullera Armeniens gränser mot Georgien och Azerbajdzjan, medan ryska trupper fortsätter att bevaka landets gränser mot Iran och Turkiet. Detta arrangemang sker inom ramen för bilaterala avtal och samarbetsformer som påverkar Armeniens säkerhetsarkitektur. Samarbete med internationella partner inkluderar även utbildningsinsatser, materielanskaffningar och deltagande i vissa multilaterala initiativ.
Modernisering och framtidsinriktning
Armeniens försvarspolitik har successivt försökt kombinera värnpliktssystemet med professionalisering och modernisering av materiel, ledningssystem och utbildning. Fokus ligger ofta på att förbättra rörlighet, kommunikation och precision i eldledning, samt att upprätthålla förmåga att verka i svår terräng. Långsiktig utveckling beror på nationella prioriteringar, budgetförutsättningar och internationella relationer.
