Bundesversammlung är ett särskilt federalt organ i Tyskland. Det består av alla ledamöter i förbundsdagen och ett lika stort antal delegater som väljs av delstaternas parlament. Dessa delegater behöver inte vara medlemmar av delstatsparlamenten; ibland väljs kändisar, lokala politiker eller andra samhällsrepresentanter för att bredda sammansättningen. Konventet har vanligtvis cirka 1200 medlemmar. Bundesversammlung har som enda uppgift att välja förbundspresidenten.

Sammansättning och sammankallande

Bundesversammlung är inte ett permanent organ utan sammankallas särskilt när det är dags att utse ny förbundspresident, till exempel när mandatperioden löper ut eller ämbetet blir vakant. Sammankallande är förbundsdagsens talman (Presidiumet i förbundsdagen). Delegaterna från delstaterna fördelas proportionellt mellan partierna i respektive landdagar och nomineras av dessa partigrupper; delegaterna kan vara politiker men också personer från civilsamhället, kulturen, näringslivet eller andra områden.

Valprocedur

Valet i Bundesversammlung sker genom hemlig omröstning. Ett kandidatförslag kan komma från partigrupper eller enskilda ledamöter. Omröstningen kan gå upp till tre omgångar:

  • I de två första omgångarna krävs absolut majoritet (mer än hälften av rösterna) för att en kandidat ska bli vald.
  • Om ingen kandidat får absolut majoritet i de två första omgångarna hålls en tredje omgång där relativ majoritet (fler röster än någon annan kandidat) räcker.

En vald förbundspresident måste vara tysk medborgare och ha rösträtt i förbundsdagsval; i övrigt ligger behörighetskraven i grundlagen.

Roll och betydelse

Förbundspresidentens roll är i huvudsak ceremoniell och representativ, men innehåller också viktiga formella uppgifter, till exempel att underteckna lagar, utse förbundskanslern efter riksdagens förslag samt vidta vissa konstitutionella åtgärder. Valet i Bundesversammlung har därför både konkret institutionell betydelse och stark symbolisk tyngd: det är ett tillfälle då folkvalda och utvalda samhällsrepresentanter tillsammans utser statschefen.

Bundesversammlung har sina rötter i Tysklands grundlag (Grundgesetz) och har sedan 1949 fyllt funktionen att regelbundet välja förbundspresidenten. Eftersom församlingen enbart är sammankallad för detta ändamål upplöses den efter avslutat val.