Fort Wise-avtalet från 1861 var ett avtal som undertecknades mellan USA och sex chefer från de sydliga cheyennerna och fyra från de sydliga arapahoindianerna. Avtalet skrevs under i februari 1861 vid Fort Wise (ibland kallat Bent's New Fort) vid Arkansasfloden i nuvarande södra Colorado.

Bakgrund

Under 1850- och 1860-talen ökade antalet vita bosättare, handelsmän och expeditioner västerut. Detta ledde till ökade konflikter om mark, jaktmarker och resurser mellan ursprungsbefolkningar och nybyggare. Den amerikanska regeringen sökte genom fredsfördrag formellt avgränsa reservat och få indianstammar att flytta till mindre områden i utbyte mot åtaganden om förnödenheter, betalningar och skydd.

Vad fördraget innebar

  • Stammarna avsade sig stora delar av sina traditionella jaktmarker och accepterade ett betydligt mindre område som reservation. Detta innebar att rörlighet och tillgång till bytesdjur och andra resurser kraftigt begränsades.
  • USA lovade årliga ransoner, verktyg, boskap och annan hjälp i utbyte mot marken. I praktiken uteblev eller dröjde ofta dessa leveranser, vilket ökade missnöjet.
  • Fördraget markerade en formell förändring av rättslig status för landet och möjliggjorde mer vit bosättning och expansion i området.

Mottagande och kontrovers

Många cheyennefolk och arapaho betraktade Fort Wise-fördraget som orättfärdigt. Ett viktigt skäl var att endast en minoritet av hövdingarna hade undertecknat – flera inflytelserika ledare och stora delar av folken hade inte gett sitt samtycke och ansåg att de företrädare som skrev under saknade befogenhet att avgöra hela folkets framtid. Många upplevde också att avtalet skrevs under under press, utan att de verkliga konsekvenserna framgick.

Dessutom levererade myndigheterna ofta inte de utlovade förnödenheterna eller skyddet mot nybyggare som trängde in på reservatens marker. Dessa brister ledde till ökad misstro, splittring inom stammarna mellan de som ville samarbeta med regeringen och de som motsatte sig fördragen, samt till växande spänningar mellan vita och indianer.

Efterverkningar

  • Kontroverserna kring Fort Wise-fördraget var en av flera orsaker till det som brukar kallas Coloradokriget 1864. Konflikterna eskalerade mellan 1861 och 1864 när anfall och vedergällningar ökade i frekvens och våldsamhet.
  • En av de mest fruktansvärda följderna blev Sand Creek-massakern i november 1864, då en militärstyrka under ledning av delstatens milis attackerade en grupp främst kvinnor, barn och äldre från Cheyenne och Arapaho. Attacken fördömdes senare i flera utredningar och ses idag som en massaker.
  • På längre sikt innebar fördraget och de följande konflikterna en kraftig förlust av traditionell mark, kulturutrymme och självbestämmande för många cheyenne- och arapahofolk. Många grupper fördes till reservationer, där levnadsförhållandena var svåra.

Historisk betydelse och minne

Fort Wise-fördraget är ett exempel på de många dispyter och misslyckanden i relationen mellan USA och ursprungsbefolkningar under 1800-talet: fördrag som ofta undertecknades under ojämlika villkor, bristande efterlevnad av löften och följande våld. Händelserna kopplade till avtalet, inte minst Sand Creek-massakern, har lett till långvarig sorg och krav på upprättelse från de drabbade stammarna och deras ättlingar.

Idag finns minnesmärken och historiska platser som uppmärksammar dessa händelser och syftar till att bevara minnet, ge fakta om vad som skedde och reflektera över rättvisa och försoning. Sand Creek Massacre National Historic Site är ett exempel på en plats som tolkar och minns händelserna för både allmänheten och de efterlevande stammarna.

Fort Wise-fördraget och de följande konflikterna är viktiga att studera för att förstå hur amerikansk västexpansion påverkade ursprungsbefolkningar och hur historiska orättvisor fortsätter påverka relationerna idag.