Anabola steroider (bättre kända som anabola-androgena steroider) är androgena steroider. De omfattar naturliga androgener som testosteron och en rad syntetiska androgener som är strukturellt besläktade och har liknande effekter som testosteron. Anabola syftar på deras förmåga att bygga upp vävnad, framför allt muskelmassa, medan androgena effekter avser utveckling och underhåll av manliga könskaraktärer.

Hur de verkar

Steroiderna är anabola och påverkar cellernas ämnesomsättning så att mängden protein i cellerna ökar, främst i skelettmusklerna. Det leder till ökad muskeltillväxt och styrka vid kombination med träning. Samtidigt medverkar de i utveckling och upprätthållande av manliga sekundära könsegenskaper, till exempel tillväxt av ansikts- och kroppsbehåring och förändringar i röstläge.

Språklig bakgrund

Ordet anaboliskt kommer från det grekiska ordet anabole. Ursprungligen används det i betydelsen "uppbyggnad" eller "det som lyfts upp".

Medicinsk användning

Anabola-androgena steroider (AAS) utvecklades på 1930-talet och används fortfarande inom medicinen i flera sammanhang. I medicinsk praxis kan de ges för att:

  • behandla vissa former av hormonbrist (till exempel testosteronbrist),
  • stimulera pubertet vid vissa sjukliga tillstånd,
  • motverka kraftig vikt- och muskelmassa-förlust vid kroniska avmagringstillstånd (kachexi), till exempel vid aids eller cancer,
  • behandla vissa blod- och ämnesomsättningssjukdomar där ökad muskelmassa eller aptit är önskvärd.

Inom medicinen ges doser och former (till exempel injektion, tabletter eller plåster) under strikt övervakning för att minimera risker.

Effekter och biverkningar

Långvarig eller högdoserad användning kan leda till en rad skadliga hälsoeffekter. Vanliga och viktiga risker är:

  • Hjärta och blodkärl: negativa förändringar i kolesterolnivåer (sänkt HDL, ökat LDL), ökad risk för åderförkalkning och hjärt-kärlsjukdomar, högt blodtryck.
  • Levern: levertoxicitet och i vissa fall tumörbildning eller levercystor, särskilt vid vissa orala preparat.
  • Hormonella störningar: testikelatrofi, minskad spermieproduktion och infertilitet hos män; hos kvinnor kan virilisering uppstå med fördjupad röst, ökad kroppsbehåring och menstruationsrubbningar.
  • Hud och hår: akne, ökad talgproduktion, samt accelererat håravfall hos genetiskt predisponerade personer.
  • Psykiska effekter: humörsvängningar, irritabilitet, ökad aggressivitet och i vissa fall depression eller beroendelika beteenden.
  • Övrigt: gynekomasti (bröstkörtelutveckling hos män), elektrolytbalansrubbningar och ökad risk för blödningsrubbningar.

Användning i sport och doping

Användningen av androgener inom sport, tävling och bodybuilding som prestationshöjande medel är kontroversiell på grund av deras hälsorisker och den orättvisa fördel de kan ge vid fysiska tävlingar. Användningen kallas doping och är förbjuden av de flesta internationella idrottsorganisationer. Dopingkontroller kan upptäcka användning av AAS genom urin- och blodprov.

Former och administrationssätt

Anabola steroider finns i flera preparatformer: orala tabletter, oljebaserade injektioner, transdermala plåster eller geler. Preparat och dosering varierar beroende på avsikt (medicinskt bruk kontra missbruk). Missbrukande individer använder ofta mycket högre doser och påfarmeringsscheman som ökar risken för biverkningar.

Beroende och rehabilitering

Vissa användare utvecklar psykiskt beroende och fortsätter ta preparaten trots negativa effekter. Vid avvänjning kan symtom som trötthet, humörsvängningar och sänkt libido uppstå. Behandling kan kräva medicinsk uppföljning, psykologiskt stöd och i vissa fall substitutionsterapi eller andra läkemedel för att återställa hormonbalansen.

Lagstiftning och säkerhet

Regler kring försäljning och innehav av anabola steroider varierar mellan länder. Många länder har strikta lagar för att motverka illegal handel. Vid medicinsk behandling ordineras preparaten av läkare och används under noggrann kontroll.

Sammanfattning: Anabola-androgena steroider kan ha viktiga medicinska användningsområden, men långvarig eller felaktig användning innebär betydande hälsorisker. Vid frågor om medicinsk behandling eller risker är det alltid bäst att rådgöra med sjukvården.