Geoffrey II av Anjou

Tidig karriär

Geoffrey föddes den 14 oktober 1006. Han var son till Fulk den Svarte och Hildegard av Lothringen. Som greve av Vendome gifte sig Geoffrey omkring 1032 med Agnes av Burgund. Omkring 1038 bad Herbert Braco Geoffrey att hjälpa honom mot Gervais, biskopen av Le Mans. Under det korta kriget mellan dem bröt Geoffrey höften. Detta ledde till att Geoffrey tvingades överföra några av sina vasaller till biskop Gervais.

Greve av Anjou

Vid faderns död 1040 efterträdde Geoffrey Martel honom. Tillsammans med Frankrikes kung Henrik I förde Geoffrey krig mot greven Theobald av Blois. I takt med att Blois makt minskade ökade Anjou makt. Men Geoffrey blev för mäktig och i slutet av 1040-talet vände sig kungen mot honom.

Omkring 1047 började Geoffrey söka sig norrut för att hitta mer mark. Geoffrey attackerade slottet Château-du-Loir som ägdes av biskop Gervais. Han intog inte slottet men brände en del av det. Geoffrey tillfångatog dock biskop Gervais som han kastade i fängelse. Konciliet i Reims 1049 beordrade Geoffrey att släppa sin tillfångatagna biskop, annars skulle de bannlysa honom. Även när påven exkommunicerade Geoffrey året därpå släppte han inte biskopen.

Geoffrey förvärvade därefter slotten Alençon och Domfront vid Normandiets södra gräns. Därifrån gjorde han räder in i Normandie. År 1051 ryckte hertig Vilhelm fram mot Domfront men kunde inte besegra fästningen. Vilhelm inledde då en belägring av borgen för att tvinga den att ge upp. Detta fick Geoffrey att lämna Maine och återvända till Anjou.

I början av år 1052 skedde ett politiskt skifte. Kung Henrik I försonades med Geoffrey Martel och vände sig ungefär samtidigt mot hertig Vilhelm av Normandie. Samma år, 1052, när greven av Maine, Hugh, dog tog Geoffrey över Maine utan strid. Han styrde Maine fram till sin död. Biskop Gervaise köpte slutligen sin frihet från Geoffrey genom att ge honom Château-du-Loir och lova att inte återvända till Le Mans. Gervais begav sig till hovet hos hertig Vilhelm av Normandie. En annan händelse år 1052 i Normandie skulle föra kung Henrik och greve Geoffrey samman mot Vilhelm av Normandie. Vilhelm av Arques, en vasall och släkting till hertig Vilhelm, gjorde uppror. År 1053 gick kungen tillsammans med Geoffrey av Anjou in i Normandie för att hjälpa Vilhelm av Arques mot hertig Vilhelm. Hertigen hade belägrat slottet Arques. Men hjälpinsatsen misslyckades och kung Henrik och greve Geoffrey tvingades lämna Normandie. År 1054 gjorde kungen tillsammans med Geoffrey Martel återigen en räd i Normandie. Kungens bror Odo ledde en andra styrka som anföll Normandie från väster. Odos styrkor besegrades vilket ledde till att kungen och greve Geoffrey återigen fick lämna Normandie.

År 1058 fick Geoffrey besök av kungen i Anjou. De två planerade sina nästa attacker mot Normandie. I augusti samma år ledde de två en gemensam styrka in i Normandie för att plundra och bränna vad de kunde. Vid en passage av floden Dives fångades deras styrka av det stigande tidvattnet. Geoffrey och kungen befann sig på andra sidan när huvuddelen av deras armé attackerades och besegrades av hertig Vilhelm. Allt Geoffrey och kungen kunde göra var att lämna Normandie så fort de kunde. Kungens död sommaren 1060 och Geoffreys död i november samma år avslutade deras krig.

Familj

Geoffrey II:s första hustru var Agnes av Burgund, änka till Vilhelm V av Akvitanien; hon och Geoffrey gifte sig 1032, men skilde sig 1050.

Hans andra fru hette Grace.

Hans tredje hustru var Adèle, dotter till greve Odo av Blois.

Hans sista hustru var Adelaide "La Teutonne".

Geoffrey dog barnlös.