Georgiska språket (khartuli ena) – alfabet, talare och historia

Upptäck georgiska (khartuli ena): alfabetet, dess 3,9M talare, historia och globala spridning — en komplett guide till ett unikt kaukasiskt språk.

Georgiska (Ⴕⴀⴐⴒⴓⴊⴈ Ⴄⴌⴀ, khartuli ena) är det officiella språket i Georgien, ett land i Kaukasus.

Georgiska är huvudspråk för cirka 3,9 miljoner människor i Georgien (83 procent av befolkningen) och för ytterligare 500 000 människor utomlands (främst i Turkiet, Iran, Ryssland, USA och Europa). Det är litterärt språk för alla etnografiska grupper av georgiska folket, särskilt de som talar andra sydkaukasiska språk (eller kartveliska språk): Svans, megrelianer och laz. Gruziniska, eller "kivruli", som ibland betraktas som ett separat judiskt språk, talas av ytterligare 20 000 personer i Georgien och 65 000 personer i andra länder (främst 60 000 i Israel).

Alfabet och skrift

Georgiska skrivs med det georgiska alfabetet, som finns i tre historiska varianter: asomtavruli (stora bokstäver, monumental skrift), nuskhuri (kyrklig skrift) och mkhedruli (modern vardagsskrift). Mkhedruli är det som används i nutida tryckta texter, media och officiella dokument. Det moderna alfabetet innehåller 33 bokstäver och saknar kapitalisering i traditionell användning, även om versaler kan användas i vissa tryckformer.

De äldre skriftformerna används fortfarande i religiösa och historiska sammanhang; asomtavruli och nuskhuri bildar tillsammans det kyrkliga khutsuri-skriftsystemet. Det georgiska alfabetet har egen Unicode-stöd och används aktivt i digital publicering.

Talare och dialekter

Majoriteten av georgiska talare bor i Georgien, men språket talas också i större diasporasamhällen i närliggande och mer avlägsna länder. Georgiska är det litterära standarden för flera etnografiska grupper som i vardag talar närbesläktade kartveliska språk eller dialekter.

De viktigaste dialektgrupperna i Georgien är:

• Östdialekter (inklusive Kartlisk–Kakhetisk) – ofta närmare standardspråket.
• Västdialekter (inklusive Imeretisk och Racha–Lecḳhumi) – har egna fonetiska och lexikala särdrag.
• Relaterade kartveliska språk som megreliska (mingreliska), laz och svan, vilka inte är dialekter av georgiska utan egna språk i samma familj.

Språkets historia

Georgiska har en dokumenterad litterär tradition som sträcker sig tillbaka till åtminstone 400–500-talet e.Kr. De äldsta bevarade texterna och inskriptionerna använder de tidiga skriftformerna. Under medeltiden (särskilt 11–13:e århundradet) upplevde Georgien en kulturell och litterär blomstringstid – ofta kallad den georgiska "gyllene eran" – med författare som Shota Rustaveli.

Modern georgiska utvecklades gradvis från de klassiska formerna, med förenklingar i grammatik och stavning. Under århundradena har språket påverkats av kontakter med persiska, arabiska, turkiska, ryska och senare europeiska språk, vilket syns i lånord och kulturtermer.

Ljudsystem och grammatiska drag

Georgiskan kännetecknas av ett rikt konsonantsystem med bl.a. ejectiva konsonanter (pʼ, tʼ, kʼ, tsʼ m.fl.) och möjligheten till komplexa konsonantkluster (flera konsonanter utan mellanliggande vokal). Vokalsystemet är relativt enkelt, med omkring fem vokaler (a, e, i, o, u).

Grammatiskt är georgiska känt för sin omfattande verbmorfologi: verbet kan bära information om subjekt, objekt och indirekt objekt (polypersonell böjning) och böjs för aspekt och modus. Språket visar så kallad split-ergativitet — i vissa tempus/aspekt används ergativiska mönster medan andra tempus följer nominativ–akuzativ mönster. Ordföljden är relativt fri men grundläggande tendens är SOV (subjekt–objekt–verb).

Språkstatus, utbildning och medier

Georgiska är officiellt språk i Georgien och används i undervisning, förvaltning, media och litteratur. Efter Sovjettiden skedde en återgång till georgiska i skolsystemet och offentligheten; ryska har dock fortsatt betydelse i vissa områden och bland äldre generationer. Det finns nationella ansträngningar att stödja minoritetsspråk och dialekter samtidigt som standardgeorgiska främjas som enhetligt skriftspråk.

Varieteter: Gruziniska (kivruli) och judisk-georgiska

Uttrycket "Gruziniska" eller "kivruli" används ibland för att beskriva jude-georgiska varieteter som talas i det judiska samhället i Georgien och i diasporan. Dessa varieteter är i grunden georgiska men kan innehålla hebreiska och andra lånord samt konservera äldre former i uttal och lexikon.

Litteratur, kultur och forskning

Georgiska har en rik litterär tradition med både medeltida epos och modern prosa och poesi. Forskningsfältet som studerar georgiska språkets struktur, historia och dialekter är väl etablerat, både i Georgien och internationellt. Modern lingvistisk forskning fokuserar på allt från fonologi och syntax till språkpolitik och språkinsats i digitalisering.

Sammanfattning

Georgiska är ett centralt sydkaukasiskt (kartveliskt) språk med en lång skriftlig tradition, ett distinkt alfabet och en komplex grammatisk struktur. Det är majoritetsspråket i Georgien och har betydande diasporasamhällen. Språkets särdrag — bland dem ejectiva konsonanter, komplex verbmorfologi och tre historiska skriftformer — gör det till ett fascinerande studieobjekt både för språkintresserade och kulturhistoriker.

Frågor och svar

F: Vad är georgiska?

F: Var ligger Georgien?

F: Hur många människor i Georgien talar georgiska?

Fråga: Var annars talas georgiska?

F: Vem talar georgiska?

F: Vad är gruziniska?

F: Hur många människor talar gruziniska?

Sök med bokstav