Gynoecium – blommas kvinnliga reproduktionsorgan
Gynoecium är den eller de pistiller i en blomma som bär äggstockar, stigma och stilar. Artikeln beskriver struktur, variationer, funktion och hur gynoecium skiljer sig från androecium.
Gynoecium är samlingsnamnet för de kvinnliga reproduktiva delarna i en blomma. Termen kommer från grekiskan och kan spåras via ordet gyne (kvinna). Gynoeciet bildar den struktur där blommans äggceller (ovuler) ligger och där pollentransport och befruktning vanligtvis sker. I många arter är gynoecium tillsammans med androecium (de manliga ståndarna) avgörande för könsmognad och frösättning.
Bildgalleri
10 Bilder
Huvuddelar och byggstenar
Gynoecium består av en eller flera pistiller. En pistill kan i sin tur vara uppbyggd av en eller flera karpeller. Varje karpell har tre huvudsakliga delar som ofta beskrivs separat:
- Stigma – den övre ytan där pollen landar och oftast gror; se även stigma.
- Stapel eller stil – en smal förbindelse mellan stigma och äggstock som ibland leder pollenslangar till äggcellerna.
- Äggstock (ovarium) – den nedre delen som innehåller ovulerna (framtida frön) och senare utvecklas till frukt.
Variation och morfologi
Gynoecier varierar mycket mellan arter. När pistillerna är separata kallas gynoeciet apokarpt; när karpellerna är sammanvuxna talar man om syncarpi. Antalet karpeller kan vara enbart en (monokarpellt) eller flera (plurikarpt). Dessutom finns olika typer av placentation, alltså hur ovulerna är placerade i äggstocken: exempelvis axilär, parietal eller fri-central placentation, vilket är betydelsefullt för fruktens struktur och fröantalet.
Funktion och ekologisk betydelse
Gynoeciets huvudfunktion är att ta emot pollen, möjliggöra befruktning och sedan utveckla frö och frukt. Efter pollination växer pollenröret genom stången eller direkt tillägnad vävnad och når äggcellen i ovulen för befruktning. Resultatet blir en zygot som utvecklas till ett frö, medan äggstockens vävnad ofta utvecklas till fruktvävnad som skyddar fröet och underlättar spridning.
Utveckling och evolution
Gynoeciets morfologi är en produkt av växternas evolutionära anpassningar till pollinatörer och spridningsstrategier. Olika blommor har anpassat stigma- och stilstrukturer för att optimera pollentransport via insekter, vind eller andra vektorer. I botanisk forskning används gynoeciets uppbyggnad som ett viktigt systematiskt tecken när man grupperar och identifierar växter.
Skillnader, exempel och betydelse för odling
Det är viktigt att skilja gynoecium från androecium (blommans hanorgan). Vissa blommor är hermafroditiska och har båda, andra är enkönade och saknar antingen gynoecium eller androecium. I praktisk odling och fruktproduktion är förståelsen av gynoeciets struktur viktig: pollinationssätt, behov av pollinatörer och placentation påverkar avkastning och fruktkvalitet. Gynoeciet rymmer också äggcellen, ett element i den sexuella reproduktionen som i större perspektiv motsvarar begreppet äggcell i djurvärlden.
För mer grundläggande termer och illustrationer om blomans delar finns sammanställningar och facktexter som förklarar relationen mellan gynoecium och andra blomdelar. Se vidare introduktioner till reproduktionsorgan och allmänna beskrivningar av blommor för nybörjare och studenter.
Anatomi av karpellen
Ett karpell är den grundläggande enheten i blommans kvinnliga fortplantningsorgan (gynoecium). De olika delarna av karpellen är:
- stigma: den änddel som tar emot pollenet. Det är vanligtvis klibbigt;
- stilen, en stjälk som förbinder märket med äggstocken. Den har en kanal som hjälper till med att utveckla pollenröret så att den manliga könscellern kan nå äggstocken.
- I äggstocken finns den kvinnliga könscellen eller äggstocken.
Ägget
När ägget är moget har det en eller två skikt runt den centrala nucellus, utom i toppen där det finns en öppning, micropyle. Nucellus är en vävnad runt en stor cell, megasporen. Den stora cellen delar sig och ger ägget och några andra celler.
Ett exempel på ett enkelt fruktblad är ärtan, bönan eller Arabidopsis: frukten utvecklas från det enda fruktbladet som består av två rader äggceller som är placerade bredvid varandra längs placentaranden.
Pistil
En alternativ term för de kvinnliga delarna. Denna tabell visar hur den används:
| Jämförelse av terminologin för gynoecium med hjälp av karpell och pistill | |||
| Gynoeciums sammansättning | Carpelterminologi | Terminologi för pistiller | Exempel |
| Enstaka fruktblad | Monokarp (unicarpellat) gynoecium | En pistill (enkel) | Avokado (Persea sp.), de flesta baljväxter (Fabaceae). |
| Flera olika (icke sammansvetsade) karpeller. | Apokarp (chorikarp) gynoecium | Pistiller (enkla) | Jordgubbar (Fragaria sp.), Smörblomma (Ranunculus sp.) |
| Flera sammankopplade ("sammansmält") karpeller | Synkarp gynoecium | En pistill (förening) | Tulpan (Tulipa sp.), de flesta blommor |
Frågor och svar
F: Vad är ett gynoecium?
S: Ett gynoecium är de kvinnliga reproduktiva delarna av en blomma.
F: Vad kallas de hanliga delarna av en blomma?
S: De manliga delarna av en blomma kallas androecium.
F: Har alla blommor både honliga och hanliga delar?
S: Nej, inte alla blommor har både kvinnliga och manliga delar.
F: Vad är en karpel?
S: En karpel är ett byggblock av en pistill.
F: Vilka är delarna av en karpel och pistill?
S: Delarna av en karpel och pistill är en stigma på toppen där pollen landar, en stil och en äggstock.
F: Vad är växtens äggstockar?
S: Växtens äggstockar är de delar av gynoecium som innehåller ägg.
F: Vad är ståndarknappens funktion?
S: Stigma är pollenreceptorn i toppen av karpellen.
Relaterade artiklar
Författare
AlegsaOnline.com Gynoecium – blommas kvinnliga reproduktionsorgan Leandro Alegsa
URL: https://sv.alegsaonline.com/art/41607