Ärt
Även om en ärta behandlas som en grönsak i matlagning är den botaniskt sett en frukt. Termen används oftast för att beskriva de små sfäriska fröna eller baljorna från baljväxten Pisum sativum. Detta var den ursprungliga modellorganismen som Gregor Mendel använde i sitt tidiga arbete med genetik.
Namnet används också för att beskriva andra ätliga frön från Fabaceae, som t.ex. duvemärta (Cajanus cajan), kikärta, koärta (Vigna unguiculata) och frön från flera arter av Lathyrus.
P. sativum är en ettårig växt. Det är en grödor som odlas under en kall säsong och som planteras på vintern. Den genomsnittliga ärtan väger mellan 0,1 och 0,36 gram. Arten är som en färsk grönsak, men odlas också för att producera torra ärtor som t.ex. klyftärtan. Dessa sorter kallas vanligtvis för åkerärter.
P. sativum har odlats i tusentals år, odlingsplatserna har beskrivits i södra Syrien och sydöstra Turkiet, och vissa hävdar att odlingen av ärter tillsammans med vete och korn verkar vara förknippad med spridningen av det neolitiska jordbruket i Europa.
Pisum sativum
Beskrivning av Pisum Sativum
Det är en grönsaksgröda som odlas under en kall säsong. Fröna kan planteras så snart jordtemperaturen når 10 °C, och plantorna växer bäst vid temperaturer mellan 13 °C och 18 °C. De trivs inte i sommarvärmen i varmare tempererade klimat och tropiska låglandsklimat, men växer bra i svalare tropiska områden på hög höjd. Ärter växer bäst i svagt sura, väldränerade jordar.
Ärtväxt
Spridning av frön
Fröna sprids när kapseln är mogen och spricker upp. Det sprider ärtorna över en så stor sträcka som det är möjligt för växten.
Olika ärtsorter
Flera sorter av P. sativum har förädlats. Några exempel som odlas i stor utsträckning är:
- Pisum sativum var. macrocarpon är allmänt känd som snöärtan.
- Pisum sativum var. macrocarpon ser. cv. är känd som sockerärta.
Sätt att äta ärter
Färska ärtor äts ofta kokta och smaksatta med smör och/eller mynta som en grönsak som tillbehör. Det är också vanligt att man tillsätter salt till ärtorna när de serveras. Färska ärtor används också i grytor, sallader och grytor. Ärtor i baljorna (särskilt söta sorter som kallas mangetout och sockerärtor, eller de plattare "snöärtorna", som kallas hé lán dòu, 荷兰豆 på kinesiska) används i röranade rätter, särskilt de i det amerikanska kinesiska köket. 2 ärtbaljor håller sig inte så bra när de väl är plockade, och om de inte används snabbt bevaras de bäst genom torkning, konservering eller frysning inom några timmar efter skörden.
Torkade ärtor görs ofta till en soppa eller äts helt enkelt som en egen rätt. I Japan och andra sydostasiatiska länder som Thailand, Taiwan och Malaysia rostas och saltas ärtorna och äts som snacks. I Storbritannien används marrowfat ärtor för att göra pease pudding (eller "pease porridge"), en traditionell maträtt. I Nordamerika är en liknande traditionell maträtt en soppa av klyvda ärtor.
I det kinesiska köket används ärtskott (豆苗 dòu miáo) ofta i röror och priset är relativt högt på grund av den goda smaken.
Vissa former av etikett kräver att ärtor endast ska ätas med en gaffel och inte skjutas på gaffeln med en kniv [3][4].
Torra, gula klyftärter
Frågor och svar
F: Är en ärta en grönsak eller en frukt?
S: Även om en ärta behandlas som en grönsak i matlagningen är den botaniskt sett en frukt.
F: Vad heter den baljväxt som Gregor Mendel använde i sitt arbete med genetik?
S: Den baljväxt som Gregor Mendel använde i sitt arbete med genetik är Pisum sativum.
F: Finns det andra ätbara frön från familjen Fabaceae än ärtor?
S: Ja, det finns andra ätbara frön från familjen Fabaceae, t.ex. duvärtor, kikärtor, koärtor och frön från flera arter av Lathyrus.
F: Vilken typ av växt är P. sativum?
S: P. sativum är en årlig växt.
F: När planteras P. sativum?
S: P. sativum är en sval säsongsgröda, planterad på vintern.
F: Vad är den genomsnittliga vikten för en ärta?
S: Den genomsnittliga ärtan väger mellan 0,1 och 0,36 gram.
F: Har P. sativum odlats under lång tid?
S: Ja, P. sativum har odlats i tusentals år, och odlingen har till och med förknippats med spridningen av det neolitiska jordbruket i Europa.
