Haptofyter (Prymnesiophyta) – encelliga alger med unik haptonema
Upptäck haptofyter – encelliga, fotosyntetiska alger med unik haptonema. Lär dig om struktur, funktion och deras avgörande roll i fytoplanktonekosystem.
Haptofyter är en stam av alger, som ofta kallas Prymnesiophyta. De flesta är encelliga, fotosyntetiska fytoplankton som förekommer i marina miljöer, men det finns också arter i bräckt och sötvatten. Haptofyterna omfattar flera hundra arter med varierande storlek och morfologi; många är mikroskopiska (vanligtvis några få mikrometer upp till tiotalet mikrometer).
Cellerna har vanligtvis två något ojämna flageller och en karakteristisk organell som kallas haptonema (haptonema). Haptoneman kan ytligt likna en flagell, men skiljer sig i både uppbyggnad och funktion: den har en annorlunda mikrotubuliorganisation (vanligen flera centrala mikrotubuli i stället för typiska 9+2-arrangemanget) och används inte främst för propulsion. Namnet kommer från grekiskans hapsis = beröring och nema = tråd. Haptoneman kan fungera som känselorgan, grepporgan vid fäste på partiklar eller byten, vid fångst av bakterier och flagellater, och vid utsöndring eller positionering av extracellulära skal.
Morfologi och skal
Många haptofyter är täckta av små fjäll eller plattor som kan vara organiska eller kalcifierade. De kalcifierade fjällen kallas coccolither (coccoliths) och förekommer hos de så kallade coccolithophorerna. Dessa kalkplattor kan byggas upp till komplexa ytskikt runt cellen och bidrar i stor skala till marina karbonatavlagringar när de sjunker till botten.
Ekologi och betydelse
- Haptofyterna är viktiga primärproducenter i många havsekosystem och utgör en grundpelare i näringsväven.
- Vissa arter, till exempel Emiliania huxleyi, bildar stora blomningar (bloom) som kan synas från rymden och påverka ljus- och näringsförhållanden i vattenmassan.
- Flera haptofyter producerar dimetylsulfoniopropionat (DMSP) som sönderdelas till dimetylsulfid (DMS) — en gas som kan påverka molnbildning och klimat.
- Vissa arter är toxiska; exempelvis kan Prymnesium-arter orsaka fiskdöd genom produktion av gifter vid blomningar.
Livscykel och förökning
Haptofyter förökar sig både asexuellt och sexuellt. Många arter uppvisar komplexa livscykler med växling mellan haploida och diploida stadier, ibland med olika morfologier eller olika typer av skal i de olika stadierna.
Geologisk betydelse och användning
Coccoliths bevaras väl i marina sediment och utgör viktiga markörer i biostratigrafi och paleoceanografi. Studier av coccolithophore-blomningar och fossila coccolither ger information om tidigare havsklimat och koldioxidcykler.
Sammanfattning
Haptofyter (Prymnesiophyta) är en mångsidig och ekologiskt betydelsefull grupp av encelliga alger. Deras unika haptonema, olika ytstrukturer (inklusive kalkplattor hos coccolithophorer) och biokemiska aktivitet gör dem centrala för förståelsen av marina ekosystem, koldioxid- och svavelcykler samt för studier av havets historiska klimat.
Klassificering
Molekylära och morfologiska bevis placerar dem i fem ordningar; coccolithophorerna utgör Isochrysidales och Coccolithales. Andra grupper omfattar fytoplankton som producerar de giftiga algblomningarna.
Frågor och svar
Fråga: Vad är Haptophytes?
S: Haptophytes är en stam av alger som är encelliga fotosyntetiserande växtplankton.
F: Hur många flageller har vanligtvis Haptophytes?
S: Haptophytes har vanligtvis två något ojämna flageller.
F: Vilken är den unika organell som finns i Haptophytes?
S: Den unika organell som finns i Haptophytes är ett haptonema.
F: Vad är skillnaden mellan ett haptonema och en flagell?
S: Ett haptonema liknar en flagell till utseendet men skiljer sig i sitt arrangemang av mikrotubuli och användning.
F: Vad betyder de grekiska rötterna i namnet Haptophyte?
S: De grekiska rötterna i namnet Haptophyte betyder "beröring" och "tråd".
F: Kan Haptophytes fotosyntetisera?
S: Ja, Haptophytes kan fotosyntetisera.
F: Finns det något annat namn för Haptophytes?
S: Ja, Haptophytes kallas ibland för Prymnesiophyta.
Sök