En arvinge är en person som har ärvt något efter den ursprungliga ägarens död. Oftast avser man barn som ärver efter sina föräldrar, men begreppet täcker alla som enligt lag eller testamente får del av en avliden persons kvarlåtenskap.

Vad menas med arvinge och arvtagare?

En arvinge är någon som får arv antingen enligt lag (laglott eller arvsklass) eller enligt testamente. En arvtagare brukar i vardagligt språk användas om den som kommer att ta över en särskildposition eller egendom vid innehavarens bortgång — till exempel en titel eller ett kungligt ämbete.

Olika typer av arvingar

  • Bröstarvingar – barn till den avlidne (och i förekommande fall barnbarn som träder i den avlidnes ställe). Dessa har särskilda rättigheter enligt arvsordningen.
  • Särkullbarn – barn från ett tidigare förhållande som kan ha andra praktiska effekter vid bodelning och arv.
  • Maka/make – har arvsrätt enligt lag och särskilda regler kring bodelning vid dödsfall.
  • Testamentstagare – personer som fått arv genom testamente, vilket kan ändra den normala arvsordningen inom vissa gränser.
  • Presumtiva arvingar – personer som för närvarande väntas ärva men kan förlora denna plats om någon med bättre arvsrätt uppstår (se avsnitt om tronföljd nedan).

Arvsordning och lagar i Sverige

Arvsrätten i Sverige styrs främst av Ärvdabalken. Grundläggande principer är:

  • Arvet fördelas efter arvsordningen: barn och deras avkomlingar går före föräldrar och syskon.
  • Bröstarvingar har rätt till laglott, vilket innebär att de kan kräva en viss miniminivå av arv även om ett testamente försöker frånta dem allt. Laglott utgör en större del av barnets lagstadgade arv (vanligt beskrivs laglotten som hälften av den arvslott som barnet hade fått enligt lag).
  • Adopterade barn behandlas i arvsrättsligt hänseende som biologiska barn.
  • Det finns särskilda regler för särkullbarn som gör att de i vissa fall har rätt till omedelbart uttag ur dödsboet.
  • En bouppteckning ska göras efter dödsfall och därefter följer arvskifte när skulder och tillgångar har klarlagts.
  • Arvsskatt/inkomstskatt på arv togs bort i Sverige 2005, men arvet påverkas fortfarande av skulder i dödsboet.

Kronprins, tronföljare och presumtiva arvtagare

Begreppen arvtagare och presumtiv arvinge används ofta i samband med arv av titlar och troner. En tronföljare i en monarki kan kallas kronprins eller kronprinsessa om han eller hon står först i tur.

  • En arvtagare (heir apparent) är den som inte kan bli undanträngd från sin plats i successionsordningen av födelsen av en annan person — exempelvis ofta den äldsta sonen i ett system med manlig primogenitur.
  • En presumtiv arvinge (heir presumptive) är den som förväntas ärva men vars ställning kan förändras, till exempel om nuvarande tronföljare får ett barn som står före enligt tronföljdsreglerna.

Praktiska aspekter — vad händer när någon dör?

  • Efter dödsfall upprättas en bouppteckning som visar tillgångar och skulder.
  • Arv kan antingen godtas eller avböjas. Avstår en arvinge från arvet, faller arvet vidare till nästa i tur.
  • Skulder betalas av dödsboets tillgångar innan arv fördelas. I praktiken övergår inte personliga skulder till arvingarna om de avstår arvet.
  • Det är ofta klokt att söka juridisk rådgivning vid komplicerade familjeförhållanden eller större tillgångar för att undvika tvister.

Exempel

Till exempel: om en förälder utan testamente avlider är barnen (bröstarvingarna) normalt huvudarvingar. Om ett av barnen redan är avlidet träder detta barns barn (dvs. avlidnes barnbarn) ofta i dennes ställe och får den delen av arvet som tillhört föräldern.

Ett annat exempel: en kunglig prins kan vara presumtiv arvinge till tronen om monarken ännu inte fått ett barn; om monarken senare får ett eget barn som enligt tronföljdsreglerna går före, förlorar prinsen sin presumtiva ställning.

Om du behöver veta mer om hur arvsreglerna tillämpas i ett konkret fall är det bra att kontakta en jurist specialiserad på familje- och arvsrätt eller att läsa in dig på Ärvdabalken för detaljerade bestämmelser.