Beda venerabilis

Bede (även Saint Bede eller den vördnadsvärde Bede) (673-735) var en munk och en tidig historiker om kyrkan i England. Han var medlem av de nordumbriska systerklostren Monkwearmouth-Jarrow. Han tillbringade mycket tid i Jarrow med dess stora bibliotek. Båda låg i det engelska grevskapet Durham (nu Tyne and Wear). Han är välkänd som författare och forskare, vars mest kända verk Historia ecclesiastica gentis Anglorum (The Ecclesiastical History of the English People) gav honom titeln "The father of English history".

Livet

Bede blev respektfullt känd som Venerable Bede snart efter sin död, men detta var inte kopplat till att den romersk-katolska kyrkan övervägde att göra honom till helgon. Bede sade själv att han föddes år 673 och på klostret Wearmouths marker. När han var sju år gammal gavs han av sin familj till abboten i Wearmouth, Benedict Biscop, för att utbildas. Bede säger inte om hans familj var adlig eller inte. Bede vigdes till diakon när han var nitton år och vid trettio års ålder vigdes han till präst. Samtidigt som han var aktiv i sitt samhälle fann Bede att studier, skrivande och undervisning var hans favoritaktiviteter. Han studerade Bibeln och latin. Han lärde sig latin eftersom det var språket i Bibeln och andra böcker i klosterbiblioteket. Hans undervisning skulle ha varit mycket grundläggande och hans åsikter var mycket konventionella (inte radikala på något sätt).

I slutet av sitt liv blev Bede sjuk och hade svårt att andas. Han gick igenom sina uppgifter och avslutade några skrifter och gav bort de få saker han ägde. Bede dog på Kristi himmelsfärdsdag den 26 maj 735.

De natura rerum , 1529

Historia Ecclesiastica

Bede skrev många vetenskapliga, historiska och teologiska verk under sin tid. Många kopierades och användes av andra kloster i England och Västeuropa. Han hade särskilt ett verk som han är känd för. En av de mest värdefulla och viktiga källorna till anglosaxisk historia är Bede's Ecclesiastical History of the English Nation. Bede tillbringade större delen av sitt liv i Jarrow och det var där han skrev sin historia. Ecclesiastical History består av fem böcker och cirka 400 sidor skrivna på latin. Den innehåller 800 år av Englands historia från Caesars tid till det datum då den färdigställdes (731). Det sista kapitlet handlar om Bede själv.

Benedict Biscop var en av dem som gjorde Bedes arbete möjligt. Han grundade klostren Wearmouth och Jarrow. Ännu viktigare är att han skapade det bibliotek som Bede fick den mesta av sin information från. Vid sin död 689 hade han genomfört fyra resor till Rom och söderut och hade varje gång tagit med sig stora samlingar av böcker hem. Bede's arbete skulle fortfarande inte ha varit möjligt om det inte vore för Ceolfrid, den fjärde abboten. Han fördubblade storleken på det bibliotek som Benedict Biscop lämnade efter sig. Bede själv reste inte längre än till York och Lindisfarne. Det finns inga uppgifter om att han någonsin besökte bibliotek på avlägsna platser. Bede säger följande om sina källor:

"

Med Guds hjälp har jag, Bede, Kristi tjänare och präst i de välsignade apostlarna Petrus och Pauls kloster i Wearmouth och Jarrow, samlat dessa fakta om kyrkans historia i Storbritannien, och om den engelska kyrkan i synnerhet, i den mån jag har kunnat ta reda på dem från gamla skrifter, från våra förfäders traditioner och från min egen personliga kunskap.

"

Bede's grav

Frågor och svar

Fråga: Vem var Bede?

F: Vad hade Bede för titlar?

F: Vilka kloster var Bede medlem i?

F: Var tillbringade Bede mycket av sin tid?

F: Vad är Bede mest känd för?

F: På vilket språk skrevs Bede's namn ursprungligen?

F: Vad var Bedes latinska titel?

Sök med bokstav