Homininae är en underfamilj till Hominidae, som omfattar människor, gorillor och schimpanser.
Systematik och släktskap
Homininae brukar i modern systematik av Hominidae omfatta de afrikanska människoaporna — gorillor, schimpanser (inklusive bonobo) och människan — samt deras utdöda närmaste släktingar. Inom underfamiljen delas grupperna ofta upp i två huvudstammar eller stammar:
- Gorillini — gorillor.
- Hominini — människosläktet och schimpanser (Pan), där ibland ytterligare indelningar används för att särskilja människolinjen från schimpanserna.
Denna indelning bygger både på morfologiska likheter i skelett och tänder och på molekylära studier av DNA. Genetiska data visar att människan och schimpanserna är varandras närmaste levande släktingar, medan gorillor ligger något längre bort.
Kännetecken och utveckling
Homininae kännetecknas inte av ett enda enhetligt yttre drag eftersom gruppen omfattar både dagens apor och många utdöda former. Några vanliga teman i evolutionen inom underfamiljen är:
- Ökad hjärnvolym i vissa linjer, särskilt i släktet Homo.
- Förändringar i tänder och käke, ofta kopplade till kostförändringar.
- Gångsätt — hos människans förfäder utvecklades tvåbent gång (bipedalism) tidigt, vilket är ett nyckeltecken för homininer.
Tidsskalan för dessa utvecklingssteg sträcker sig över flera miljoner år. Den avknoppning som ledde till dagens afrikanska apor och människor skedde efter att linjen mot orangutanger (Ponginae) skiljde sig åt — detta skedde för många miljoner år sedan. Senare delningar gav upphov till gorillor och den gemensamma förfadern till schimpanser och människor, där människolinjen och schimpanslinjen skildes åt för ungefär några miljoner år sedan (ungefär 5–8 miljoner år sedan, beroende på beräkning).
Fossil, utdöda släktingar och betydelse
Viktigast av allt är att underfamiljen även omfattar utdöda släktingar till människan, t.ex. Ardipithecus, Australopithecus och tidigare arter av släktet Homo. Dessa fossil visar hur egenskaper som bipedalism, hjärnans ökning och förändrad tuggapparat utvecklades gradvis.
Sammanfattningsvis omfattar Homininae alla de hominidarter som uppstod efter splittringen från de andra människoaporna. Studiet av dessa arter och deras fossila lämningar är centralt för att förstå människans ursprung, hur vår fysiologi och beteenden utvecklats och hur klimat- och miljöförändringar påverkat homininernas evolution.
