Hoppa till innehållet
Hem

Internmedicin

Internmedicin: specialitet för diagnostik och icke-kirurgisk behandling av vuxnas inre sjukdomar, med fokus på komplexa och kroniska tillstånd, diagnostik och samordnad vård.

Författare: Skapad: Uppdaterad:

Internmedicin är den läkarspecialitet som inriktar sig på diagnostik, behandling och långsiktig vård av sjukdomar i kroppens inre organ hos vuxna. Internmedicinska läkare, ofta kallade internister, arbetar med allt från akuta infektioner till kroniska systemiska sjukdomar och har en bred medicinsk kunskapsbas för att bedöma komplexa patientbilder.

Bildgalleri

2 Bilder
Robert Koch
en.wikipedia.org · Public domain

Kärnuppgifter och egenskaper

Internmedicin omfattar icke-kirurgiska åtgärder såsom läkemedelsbehandling, utredningar med laboratorier och bilddiagnostik samt specialiserade procedurer som endoskopi eller invasiv övervakning i samarbete med andra specialister. Internisten är van vid multimorbiditet — patienter med flera samtidiga sjukdomar — och fokuserar på helhetsbedömning och koordinering av vårdinsatser.

Vanliga sjukdomar och diagnostik

  • Vanliga diagnoser: hjärtsvikt, ischemisk hjärtsjukdom, kronisk obstruktiv lungsjukdom, diabetes, njursvikt, infektioner och systemiska inflammatoriska sjukdomar.
  • Diagnostiska verktyg: blodprover, EKG, röntgen/CT, ultraljud/eko, endoskopier och specialiserade laboratorieanalyser.

Utbildning och subspecialisering

Efter grundläggande läkarutbildning krävs ofta flera års specialistutbildning för att bli internist; utbildningstiden varierar men innebär fördjupning i medicinsk diagnostik och behandling. Internmedicin har många subspecialiteter som kardiologi, gastroenterologi, endokrinologi, nefrologi, pneumologi, infektionsmedicin och reumatologi. Dessa subspecialiteter ger fördjupad kompetens inom avgränsade organsystem eller sjukdomsgrupper.

Arbetsfält, roll och betydelse

Internister arbetar både på mottagningar, sjukhusavdelningar och i akutsjukvård. De har en central roll i att tolka komplexa patientbilder, föreslå lämpliga behandlingar och samordna insatser med andra specialister. Internmedicin är viktig för att hantera åldrande populationer, kroniska sjukdomar och multimorbiditet, samt för att bedriva klinisk forskning och undervisning.

Särdrag och jämförelser

Till skillnad från kirurgiska specialiteter handlar internmedicin i första hand om icke-kirurgisk behandling. Jämfört med allmänmedicin ligger internmedicin ofta närmare sjukhusens mer komplexa vård och subspecialiserade utredningar. Internister fungerar ofta som konsultläkare när en adult patient behöver en djupgående internmedicinsk bedömning.

Mer information om specialiteten finns under Internmedicin som specialitet och i översiktsmaterial om medicin.

Att ta hand om hela patienten

AT-läkare är utbildade för att lösa förbryllande diagnostiska problem och hantera svåra kroniska sjukdomar och situationer där flera olika sjukdomar kan slå till samtidigt.

 

Underspecialiteter inom internmedicin

AT-läkare kan välja att fokusera sin verksamhet på allmän internmedicin eller att gå ytterligare utbildning för att "subspecialisera" sig inom ett av 13 områden inom internmedicin, som i allmänhet är organiserade efter organsystem. Kardiologer är till exempel läkare i internmedicin som specialiserar sig på hjärtats sjukdomar. Den utbildning som en internist får för att specialisera sig inom ett visst medicinskt område är både bred och djup. Utbildning i subspecialitet (ofta kallad "fellowship") kräver vanligtvis ytterligare ett till tre år utöver den vanliga treåriga internmedicinska specialistutbildningen. (Residens kommer efter att en student har tagit examen från läkarutbildningen).

I USA finns det två organisationer som ansvarar för certifiering av subspecialister inom området: American Board of Internal Medicine och American Osteopathic Board of Internal Medicine.

Följande är de subspecialiteter som erkänns av American Board of Internal Medicine[1].

  • Kardiologi, som behandlar sjukdomar i hjärtat och blodkärlen.
  • Endokrinologi, som handlar om sjukdomar i det endokrina systemet och dess specifika sekret som kallas hormoner.
  • Gastroenterologi, som rör sjukdomar i matsmältningsorganen.
  • Hematologi, som handlar om blodet, de blodbildande organen och dess sjukdomar.
  • Infektionssjukdomar, dvs. sjukdomar som orsakas av ett biologiskt agens, t.ex. ett virus, en bakterie eller en parasit.
  • Medicinsk onkologi, som handlar om studier och behandling av cancer.
  • Nefrologi,som handlar om studiet av njurarnas funktion och sjukdomar.
  • Pulmonologi, som behandlar sjukdomar i lungorna och luftvägarna.
  • Reumatologi, som ägnar sig åt medicinsk diagnos och behandling av reumatiska sjukdomar.

ABIM erkänner också ytterligare kvalifikationer inom följande områden

  • Ungdomsmedicin
  • Klinisk hjärtelektrofysiologi
  • Intensivvårdsmedicin
  • Geriatrisk medicin
  • Interventionell kardiologi
  • Idrottsmedicin
  • Transplantationshepatologi

AT-läkare kan också specialisera sig på allergi och immunologi. American Board of Allergy, Asthma and Immunology är en gemensam nämnd för internmedicin och pediatrik.

American College of Osteopathic Internists erkänner följande subspecialiteter:[2]

 

Frågor och svar

F: Vad är internmedicin?

S: Internmedicin är en gren och specialitet inom medicin som handlar om diagnos och icke-kirurgisk behandling av sjukdomar hos vuxna, särskilt sådana som påverkar inre organ.

F: Vilka är läkare i internmedicin?

S: Läkare i internmedicin, även kallade "internister", har genomgått läkarutbildning och forskarutbildning som omfattar minst tre år som ägnas åt att lära sig hur man förebygger, diagnostiserar och behandlar sjukdomar som drabbar vuxna.

F: Vad diagnostiserar och behandlar internmedicinare?

S: Internmedicinare diagnostiserar och behandlar sjukdomar som påverkar inre organ hos vuxna. Detta inkluderar bland annat tillstånd som diabetes, hjärtsjukdomar, andningssjukdomar och gastrointestinala sjukdomar.

F: Vad är internmedicinens fokus?

S: Fokus för internmedicin ligger på förebyggande, diagnos och behandling av sjukdomar som drabbar vuxna, med särskild tonvikt på inre organ.

F: Vad är skillnaden mellan internmedicin och andra specialiteter?

S: Internmedicin är en specialitet som fokuserar på vuxna patienter och deras inre organsystem. Andra specialiteter kan däremot fokusera på specifika organsystem, t.ex. kardiologi eller gastroenterologi, eller på specifika befolkningsgrupper, t.ex. pediatrik eller geriatrik.

F: Hur lång tid tar det att bli internmedicinare?

S: För att bli internmedicinare måste man genomgå en läkarutbildning och en forskarutbildning som omfattar minst tre år med inriktning på internmedicin. Detta tar vanligtvis totalt sju till åtta år.

F: Vilka kvalifikationer krävs för att bli internmedicinare?

S: För att bli internmedicinare måste man ha en läkarexamen, klara ett licensieringsprov och genomgå en specialistutbildning i internmedicin. Certifiering av en internmedicinsk nämnd krävs också.

Relaterade artiklar

Författare

AlegsaOnline.com Internmedicin

URL: https://sv.alegsaonline.com/art/47621

Dela