Internmedicin
Internmedicin är den gren och specialitet inom medicinen som handlar om diagnostik och icke-kirurgisk behandling av sjukdomar hos vuxna, särskilt av inre organ.
Läkare i internmedicin, även kallade "internister", måste under sin läkarutbildning och forskarutbildning ha ägnat minst tre år åt att lära sig hur man förebygger, diagnostiserar och behandlar sjukdomar som drabbar vuxna.
Att ta hand om hela patienten
AT-läkare är utbildade för att lösa förbryllande diagnostiska problem och hantera svåra kroniska sjukdomar och situationer där flera olika sjukdomar kan slå till samtidigt.
Underspecialiteter inom internmedicin
AT-läkare kan välja att fokusera sin verksamhet på allmän internmedicin eller att gå ytterligare utbildning för att "subspecialisera" sig inom ett av 13 områden inom internmedicin, som i allmänhet är organiserade efter organsystem. Kardiologer är till exempel läkare i internmedicin som specialiserar sig på hjärtats sjukdomar. Den utbildning som en internist får för att specialisera sig inom ett visst medicinskt område är både bred och djup. Utbildning i subspecialitet (ofta kallad "fellowship") kräver vanligtvis ytterligare ett till tre år utöver den vanliga treåriga internmedicinska specialistutbildningen. (Residens kommer efter att en student har tagit examen från läkarutbildningen).
I USA finns det två organisationer som ansvarar för certifiering av subspecialister inom området: American Board of Internal Medicine och American Osteopathic Board of Internal Medicine.
Följande är de subspecialiteter som erkänns av American Board of Internal Medicine[1].
- Kardiologi, som behandlar sjukdomar i hjärtat och blodkärlen.
- Endokrinologi, som handlar om sjukdomar i det endokrina systemet och dess specifika sekret som kallas hormoner.
- Gastroenterologi, som rör sjukdomar i matsmältningsorganen.
- Hematologi, som handlar om blodet, de blodbildande organen och dess sjukdomar.
- Infektionssjukdomar, dvs. sjukdomar som orsakas av ett biologiskt agens, t.ex. ett virus, en bakterie eller en parasit.
- Medicinsk onkologi, som handlar om studier och behandling av cancer.
- Nefrologi,som handlar om studiet av njurarnas funktion och sjukdomar.
- Pulmonologi, som behandlar sjukdomar i lungorna och luftvägarna.
- Reumatologi, som ägnar sig åt medicinsk diagnos och behandling av reumatiska sjukdomar.
ABIM erkänner också ytterligare kvalifikationer inom följande områden
- Ungdomsmedicin
- Klinisk hjärtelektrofysiologi
- Intensivvårdsmedicin
- Geriatrisk medicin
- Interventionell kardiologi
- Idrottsmedicin
- Transplantationshepatologi
AT-läkare kan också specialisera sig på allergi och immunologi. American Board of Allergy, Asthma and Immunology är en gemensam nämnd för internmedicin och pediatrik.
American College of Osteopathic Internists erkänner följande subspecialiteter:[2]
- Allergi/Immunologi
- Kardiologi
- Intensivvårdsmedicin
- Endokrinologi
- Gastroenterologi
- Geriatrisk medicin
- Hematologi/onkologi
- Smittsamma sjukdomar
- Nuklearmedicin
- Nefrologi
- Lungmedicin
- Reumatologi
Frågor och svar
F: Vad är internmedicin?
S: Internmedicin är en gren och specialitet inom medicin som handlar om diagnos och icke-kirurgisk behandling av sjukdomar hos vuxna, särskilt sådana som påverkar inre organ.
F: Vilka är läkare i internmedicin?
S: Läkare i internmedicin, även kallade "internister", har genomgått läkarutbildning och forskarutbildning som omfattar minst tre år som ägnas åt att lära sig hur man förebygger, diagnostiserar och behandlar sjukdomar som drabbar vuxna.
F: Vad diagnostiserar och behandlar internmedicinare?
S: Internmedicinare diagnostiserar och behandlar sjukdomar som påverkar inre organ hos vuxna. Detta inkluderar bland annat tillstånd som diabetes, hjärtsjukdomar, andningssjukdomar och gastrointestinala sjukdomar.
F: Vad är internmedicinens fokus?
S: Fokus för internmedicin ligger på förebyggande, diagnos och behandling av sjukdomar som drabbar vuxna, med särskild tonvikt på inre organ.
F: Vad är skillnaden mellan internmedicin och andra specialiteter?
S: Internmedicin är en specialitet som fokuserar på vuxna patienter och deras inre organsystem. Andra specialiteter kan däremot fokusera på specifika organsystem, t.ex. kardiologi eller gastroenterologi, eller på specifika befolkningsgrupper, t.ex. pediatrik eller geriatrik.
F: Hur lång tid tar det att bli internmedicinare?
S: För att bli internmedicinare måste man genomgå en läkarutbildning och en forskarutbildning som omfattar minst tre år med inriktning på internmedicin. Detta tar vanligtvis totalt sju till åtta år.
F: Vilka kvalifikationer krävs för att bli internmedicinare?
S: För att bli internmedicinare måste man ha en läkarexamen, klara ett licensieringsprov och genomgå en specialistutbildning i internmedicin. Certifiering av en internmedicinsk nämnd krävs också.
