AlegsaOnline.com

Influensa – definition, orsaker, symtom och smitta hos människor och djur

Influensa: Läs om definition, orsaker, vanliga symtom och smittvägar hos människor och djur. Förebygg, upptäck skillnader och skydda familj och husdjur.

Författare: Leandro Alegsa

05-12-2025

Influensa är en akut virusinfektion i luftvägarna som kan drabba människor i alla åldrar. Sjukdomen kallas också influensa i svenskan och ibland i dagligt tal grippe. Influensa är inte begränsad till människor — många fåglar och däggdjur kan också smittas. Den orsakas av flera olika virus (se: RNA-virus), vilket är en av anledningarna till att man kan få influensa flera gånger under livet. Namnet influenza kommer från italienska och betyder ungefär "inflytande".

Orsaker och typer

De viktigaste virusgrupperna som orsakar influensa hos människor är influensa A och influensa B. Influensa A-virus delas ytterligare in i subtyper (t.ex. H1N1, H3N2) beroende på ytantigenen hemagglutinin (H) och neuraminidas (N). Influensa C ger oftast mildare infektioner och är mindre betydelsefull ur folkhälsosynpunkt. Influensavirus genomgår ständiga genetiska förändringar:

Antigen drift: små mutationer som gör att viruset gradvis förändras — därför behövs ny vaccinering varje säsong.
Antigen shift: större omkombinationer (särskilt hos influensa A) som kan ge upphov till nya subtyper och i värsta fall pandemier.

Symtom

Influensa kommer ofta plötsligt och kan vara mer dramatisk än en vanlig förkylning. Vanliga symtom är:

Hög feber eller frossa
Torrhosta och halsont
Muskel- och ledvärk
Huvudvärk
Allmän svaghetskänsla och trötthet
Rinnande eller täppt näsa (kan förekomma)

Symtomens svårighetsgrad varierar; hos vissa går influensan över efter några dagar, medan andra kan vara sjuka flera veckor eller utveckla komplikationer.

Smittvägar och inkubationstid

Smittväg: viruset sprids främst via droppsmitta när en smittad person hostar, nyser eller pratar. Smitta kan även ske via händer och ytor som sedan förs till näsa, mun eller ögon.
Inkubationstid: vanligtvis 1–4 dagar (vanligen cirka 2 dagar).
Smittsamhet: personer kan vara smittsamma redan en dag före symtomdebut och upp till ungefär 5–7 dagar efter. Barn, svårt sjuka och personer med nedsatt immunförsvar kan vara smittsamma längre.

Komplikationer och riskgrupper

De flesta tillfrisknar utan problem, men influensa kan ge allvarliga komplikationer, särskilt hos:

Äldre personer (vanligtvis 65 år och äldre)
Små barn, särskilt under 6 månaders ålder
Gravida
Personer med kroniska hjärt-, lungsjukdomar, diabetes, nedsatt immunförsvar eller andra allvarliga bakomliggande sjukdomar

Komplikationer kan vara bakteriell lunginflammation, försämring av kroniska sjukdomar, hjärtmuskelinflammation (myokardit) eller i sällsynta fall dödsfall.

Diagnos och behandling

Diagnosen baseras ofta på symtom och epidemiologisk kännedom (t.ex. säsong och kontakt med smittade). Snabba PCR- eller antigentester från svalg/näsprov kan bekräfta influensa.

Symtomatisk behandling: vila, vätska, febernedsättande och smärtstillande (t.ex. paracetamol eller ibuprofen) samt hostdämpande vid behov.
Antivirala läkemedel: läkemedel som oseltamivir kan minska sjukdomens längd och svårighetsgrad om de ges tidigt (vanligtvis inom 48 timmar från symtomdebut) och rekommenderas för vissa riskgrupper eller vid svår sjukdom.
Antibiotika: används bara vid bekräftad eller stark misstanke om bakteriell överinfektion.

Förebyggande

Vaccination: det bästa skyddet mot säsongsinfluensa är den årliga influensavaccinationen, som uppdateras för att matcha cirkulerande stammar.
God handhygien, host- och nysningsetikett (täck mun och näsa), och håll avstånd vid hög smitta minskar spridning.
Stanna hemma när du är sjuk för att inte smitta andra.

Influensa hos djur och zoonoser

Fåglar (särskilt vilda fåglar) och vissa däggdjur, som grisar, kan bära influensavirus. Vissa influensa A-varianter kan sprida sig mellan djur och människor (zoonoser) och i vissa fall ge upphov till nya virusvarianter som kan smitta människor i större utsträckning. Övervakning av influensa hos djur är därför viktig för att upptäcka potentiella hot mot människors hälsa.

När söka vård

Sök vård om du har svåra symtom (kraftig andnöd, hög eller långvarig feber, förvirring, smärtor i bröstet), om du tillhör en riskgrupp, eller om symtomen förvärras efter några dagar. Kontakta alltid vården för råd vid influensasymtom hos spädbarn eller gravida.

Överföring av influensa och symtom

Influensa hos människor kan mycket lätt överföras från en person till en annan. Den sprids oftast genom mikroskopiska droppar av slem och vätska som sprids i luften när en sjuk person hostar eller nyser. Symtomen omfattar hosta, halsont, muskelvärk och smärta, feber, huvudvärk och sällan kräkningar och diarré. Influensa kan också leda till andra sjukdomar, till exempel lunginflammation. Detta gör den särskilt farlig för små barn och äldre personer.

Även om det inte finns något botemedel mot influensa kan antivirala läkemedel användas för att behandla sjukdomen så att den inte är lika allvarlig och inte varar lika länge.

Influensasäsongen pågår från senhösten till våren, eftersom de flesta får influensa under vintermånaderna. När det finns fler fall av influensa än förväntat kallas det ibland för en epidemi. När det finns ett stort antal fall av samma typ av influensa över hela världen kallas det ofta för en pandemi.

Förändringar i influensaviruset

Små förändringar som sker när influensan överförs från en person till en annan är det vanligaste sättet för influensavirus att förändras. Detta är den främsta anledningen till att människor kan få influensa varje år.

CDC håller koll på de olika influensavirus som cirkulerar och ger denna information till de företag som tillverkar influensavaccinationer. Eftersom influensan förändras så mycket från år till år måste influensavaccinationer ges för varje ny influensasäsong.

Influensavaccinationer skyddar bara mot de vanligaste influensavirusen, och då och då sprids en något annorlunda typ mer än väntat. När detta inträffar brukar den befintliga influensavaccinationen ge ett visst skydd så att även om en person som fått en influensavaccinering får den, blir han eller hon inte lika sjuk.

Vissa influensavirus fångas från djur. Fågelinfluensa, till exempel, smittas vanligtvis bara av människor som kommer i kontakt med sjuka fåglar (vanligtvis kycklingar). Dessa typer av influensavirus är vanligtvis mycket begränsade, och även om de kan göra en person mycket sjuk, får vanligtvis inte andra människor viruset från den sjuka personen.

Ett annat sätt som influensan kan förändras är när en person eller ett djur får två olika influensavirus. De två virusen kan utbyta en del av sin genetiska information, vilket kan skapa en helt ny influensa som ingen någonsin har drabbats av tidigare.

Om ett djurinfluensavirus ändras på detta sätt till ett virus som lätt kan överföras från människa till människa blir många människor sjuka eftersom ingen har någon immunitet mot det nya viruset. Ofta är ett helt nytt virus allvarligare och dödar fler människor.

Nya typer av influensavirus är vanligtvis det som orsakar pandemier, och det är anledningen till att många forskare har följt fågelinfluensan så noga - den dödar sex personer av tio som insjuknar i den. Detta skulle vara ett mycket allvarligt problem om det förändras tillräckligt för att lätt kunna spridas mellan människor.

Svininfluensa (mars/april 2009)

Det nya influensaviruset fick sitt namn eftersom det innehåller genetiska delar som ofta återfinns i influensavirus som infekterar grisar. Det sprids inte av grisar eller genom att äta griskött - det är ett nytt virus som sprids av människor.

Även om det fortfarande kommer ut information om svininfluensan verkar den hittills inte vara lika allvarlig som fågelinfluensan eller den influensa som orsakade influensapandemin 1918 (även känd som spanska influensan), men det är alldeles för tidigt att förutsäga om den kommer att orsaka nästa influensapandemi.