Samordnar: 23°38′S 70°24′W / 23.633°S 70.400°W

Region II Antofagasta (spanska: II Región de Antofagasta) är en av Chiles 15 administrativa regioner av första ordningen. Det är den näst största regionen i Chile. I öster gränsar den till Bolivia och Argentina.

Regionens huvudstad är hamnstaden Antofagasta.

Geografi

Antofagasta-regionen täcker ett stort och varierat område i norra Chile, med kuststräckor mot Stilla havet och höga delar av Anderna i öster. Landskapet domineras av Atacamaöknen — världens torraste icke-polära öken — samt vidsträckta saltformer (salar), höga pampas och vulkaniska bergskedjor. Regionen innehåller bland annat den stora saltslätten Salar de Atacama och flera högalpina laguner.

Administrativt delas regionen i flera provinser (bland andra Antofagasta, El Loa och Tocopilla) med större städer som Antofagasta, Calama och Tocopilla. Arealen är stor (cirka 126 000 km²) medan befolkningstätheten är relativt låg; invånarantalet ligger på ungefär några hundratusen till knappt en miljon beroende på källa och år, koncentrerat till kuststäder och gruvorter i inlandet.

Klimat

Klimatet är extremt torrt i stora delar av regionen. Kustområdet påverkas av den kalla Humboldtströmmen och har sällan nederbörd; dimma (kallad camanchaca) kan dock föra fukt in över kusten och ge upphov till unika kustekosystem. I Anderna blir det kallare och nederbörden kan komma i form av snö på hög höjd. Temperaturerna varierar kraftigt mellan dag och natt, särskilt i inlandet och på hög höjd.

Ekonomi och naturresurser

  • Gruvnäring: Regionen är ett av världens viktigaste gruvområden. Kopparbrytning dominerar ekonomin, med stora dagbrott och miner i området nära Calama och andra orter. Många av Chiles största kopparproducerande anläggningar finns i eller nära denna region.
  • Litium och saltslätter: Salar de Atacama innehåller stora litiumreserver i sina saltlösningar och utvinns kommersiellt för batteriindustrin, vilket har ökat regionens globala betydelse.
  • Fiske och hamnverksamhet: Större hamnar som Antofagasta och Mejillones är viktiga för export av mineraler, samt för fisk- och sjöfartsaktiviteter.

Befolkning och kultur

Regionen har en blandad befolkning där spanska är dominerande språk. I de högre delarna av Andes finns fortfarande kulturella och språkliga spår av ursprungsbefolkningar, framför allt Aymara och Atacameño (Likan Antai), vilka bidrar med traditioner, hantverk och lokalt jordbruk i oaser och på högplatåerna.

Transport och infrastruktur

Vägnätet kopplar kusten till inlandet och Anderna; den Panamerikanska vägen (Ruta 5) löper längs kusten och viktiga gruvvägar förbinder gruvstäderna med hamnarna. Flygplatser som El Loa (Calama) och Andrés Sabella (Antofagasta) är centrala för både persontrafik och arbetsrelaterade transporter till gruvorna. Hamnarna hanterar stora mängder exportlast.

Turism och naturvård

Trots sitt extrema klimat är Antofagasta en populär turistdestination för den som söker naturupplevelser: ökenlandskap, stjärnhimlar av mycket hög kvalitet för astronomi, gejsrar (El Tatio), Valle de la Luna, samt laguner och flamingos i saltslätterna. San Pedro de Atacama (i regionens inland) är ett nav för turism mot Anderna. Det finns även naturreservat och skyddade områden som arbetar för att bevara högplatålaguner, fågelliv och andra känsliga ekosystem.

Miljöutmaningar

Regionen står inför flera miljö- och vattenfrågor kopplade till gruvdrift och storskalig utvinning av mineraler och litium. Vattenförsörjning är en central utmaning i en annars mycket torr miljö, och motåtgärder krävs för att balansera ekonomisk utveckling med bevarande av naturliga habitat och lokala samhällens behov.

Sammanfattning

Antofagasta (Region II) är en geografiskt omfattande och ekonomiskt betydelsefull del av Chile: en region där gruvdrift och naturresurser formar både landskapet och samhällslivet. Kombinationen av Atacamaöknen, Andernas höjder, strategiska hamnar och rika mineraltillgångar gör regionen unik — både för industri, vetenskap och turism.