Vad är klimat? Definition, typer, klassificering och förändringar

Upptäck vad klimat är, dess typer, viktiga klassificeringssystem och hur klimatförändringar påverkar vår planet — tydligt, faktabaserat och lättförståeligt.

Med klimat avses det typiska eller genomsnittliga tillståndet för temperatur, luftfuktighet, lufttryck, vind, nederbörd och andra meteorologiska faktorer i ett område på jordytan över längre tid. En vanlig definition är medelvärdet av väderförhållanden under cirka trettio år, ofta kallat en klimatnormal. Klimat och väder är inte samma sak: väder beskriver kortsiktiga, dagliga eller veckovisa förhållanden i atmosfären, medan klimat beskriver långsiktiga mönster och trender.

Typer av klimat

Man brukar dela in jordens klimat i flera huvudtyper beroende på temperatur- och nederbördsmönster. De vanligaste namnen för dessa typer är:

• Polarklimatet (ibland även beskrivet i samband med arktiska och subarktiska områden) har långa, ofta mycket kalla vintrar och korta, svala somrar. Områden med permafrost och tundra förekommer här.
• Tempererade klimat har vanligtvis fyra tydliga årstider med stor variation mellan sommar och vinter. Exempel på länder med tempererat klimat är bland annat Turkiet och många europeiska länder.
• Öken/tork eller arida klimat har mycket låg nederbörd och få säsongsvariationer i nederbörd. Dygnsvariationer i temperatur kan vara stora. Exempel är Saudiarabien och stora delar av nord- och södra Afrika.
• Tropiska klimat har generellt höga temperaturer året runt och tydligare uppdelning i våta och torra säsonger snarare än fyra separata årstider. Ett klassiskt exempel är Amazonas regnskog i Brasilien.
• Medelhavsklimatet kännetecknas av varma, torra somrar och milda, fuktigare vintrar. Ett exempel på område med detta klimat är delar av Spanien.

Vad påverkar klimatet på en plats?

Flera faktorer bestämmer vilket klimat som råder på en plats:

• Latitud — närheten till ekvatorn påverkar solinstrålningen och därmed temperaturmönster.
• Höjd över havet — temperatur avtar vanligtvis när höjden ökar.
• Avstånd till hav och andra stora vattenmassor — havet jämnar ut temperaturvariationer (kontinentalitet).
• Havströmmar — varma eller kalla strömmar kan värma upp eller kyla kuster.
• Topografi — bergskedjor kan blockera luftfuktighet och skapa regnskugga.
• Markanvändning och vegetation — skogar, städers värmeöar och jordbruk påverkar lokala temperatur- och nederbördsmönster.
• Människans aktiviteter — utsläpp av växthusgaser och förändrad markanvändning påverkar klimatet globalt och lokalt.

Klimatklassificeringar

Klimat klassificeras ofta efter temperatur och nederbörd. Den mest använda indelningen i världen är Köppens klimatklassificering, som ursprungligen togs fram av Wladimir Köppen. Köppen delar in klimat i stora grupper (till exempel tropiskt, torrt, tempererat, kallt och polärt) och använder bokstavskombinationer för att beskriva temperatur- och nederbördsförhållanden i detalj.

Andra system kompletterar Köppen:

• Thornthwaite-systemet (använt sedan 1948) tar med information om evapotranspiration utöver temperatur och nederbörd. Det är särskilt användbart för att studera vattenbalans, markfuktighet och hur olika ekosystem och djurarter kan påverkas av klimatvariationer.
• Systemen Bergeron och Spatial Synoptic Classification (SSC) fokuserar mer på varifrån de luftmassor som påverkar vädret och klimatet kommer, och hur dessa luftmassor varierar över tid.

Hur mäts och studeras klimat?

Klimatstudier bygger på observationer från väderstationer, satelliter, väderballonger och havsbojar. Man använder statistik för att skapa klimatnormaler (ofta 30-årsperioder enligt WMO) och klimatmodeller för att simulera framtida utveckling baserat på olika utsläppsscenarier. Forskning inkluderar även paleoklimatdata (isborrkärnor, trädårsringar, sediment) för att förstå klimatets variation över längre tid.

Klimatförändringar — orsaker och konsekvenser

Klimatet förändras naturligt över geologisk tid, men den senaste uppvärmningen är i huvudsak orsakad av mänskliga aktiviteter; gör människorna världen varmare genom förbränning av fossil energi, avskogning och andra utsläpp av växthusgaser. Konsekvenserna omfattar:

• Ökad medeltemperatur globalt
• Smältande glaciärer och polarisar samt stigande havsnivåer
• Mer frekventa och intensiva extrema väderhändelser — värmeböljor, skyfall, torka och kraftiga stormar
• Förändrade ekosystem och skiften i artförekomst, vilket påverkar biologisk mångfald och jordbruk
• Hälsorisker, ekonomiska effekter och utmaningar för samhällsplanering

För att begränsa framtida uppvärmning krävs både mitigering (minska utsläpp, energiomställning, ökad energieffektivitet och kolinlagring) och adaptation (anpassning av samhällen och infrastruktur till förändrade klimatförhållanden).

Sammanfattning

Klimat beskriver långsiktiga atmosfäriska mönster i ett område och bestäms av en kombination av naturliga faktorer och mänsklig påverkan. Genom att förstå klimattyper, de processer som styr klimatet och hur klimatet förändras kan vi bättre förbereda oss för och minska negativa effekter på människor och natur.

Frågor och svar

F: Vad är klimat?

F: Hur skiljer sig klimatet från vädret?

F: Vilka är några exempel på klimat?

F: Vilken typ av klimat har Europa?

F: Var kan du hitta ett exempel på ett tropiskt klimat?

F: Vilket klassificeringssystem användes för att klassificera klimat före 1948?

Sök med bokstav