En IP-adress är en etikett som används för att identifiera en eller flera enheter i ett datornätverk, t.ex. på Internet. Den kan jämföras med en postadress. En IP-adress är ett långt nummer skrivet i binär form. Eftersom sådana tal är svåra att kommunicera är IP-adresser vanligtvis skrivna som en uppsättning siffror i en viss ordning. Enheter som använder IP-adresser använder internetprotokollet för att kommunicera.

Det finns två huvudversioner av Internetprotokollet i bruk idag:

  • IPv4 – använder 32 bitar och skrivs ofta i punktad decimal form, t.ex. 192.0.2.1.
  • IPv6 – använder 128 bitar och skrivs i hexadecimalt format med kolon, t.ex. 2001:0db8::1. IPv6 skapades för att lösa bristen på tillgängliga IPv4-adresser och innehåller också förbättringar för autokonfiguration och säkerhet.

Hur adresser tilldelas

Internet Assigned Numbers Authority tilldelar IP-adresser till regionala Internetregister (RIR). RIR:erna tilldelar dem till Internetleverantörer. Internetleverantörerna tilldelar sedan IP-adresser till sina kunder. Ofta har folk en router eller gateway hemma som de ansluter datorer, skrivare och andra enheter till. Dessa routrar eller gateways är ofta konfigurerade för att tilldela "lokala" IP-adresser till de anslutna enheterna, vanligtvis via DHCP (Dynamic Host Configuration Protocol).

Adressens struktur

Varje adress består av två delar: Den ena anger datorn eller gruppen av datorer och den andra anger nätverket. Hur stor del som är nätverksdel respektive värddel bestäms av nätmasken eller CIDR-notation (t.ex. /24). En enhet kan ha mer än en IP-adress — exempelvis både en IPv4- och en IPv6-adress, eller flera adresser på olika nätverksgränssnitt.

För att visa hur uppdelning fungerar används ofta subnätmask eller CIDR-prefix. Exempel: IP 192.168.1.10/24 betyder att nätverksdelen är de första 24 bitarna (192.168.1.0 är nätverket) och återstående bitar identifierar enskilda enheter.

Olika typer av IP-adresser

  • Publika (globala) adresser – synliga på Internet och unika på hela Internet.
  • Privata adresser – reserverade för lokala nätverk och inte routbara på Internet (vanliga IPv4-intervall är 10.0.0.0/8, 172.16.0.0/12 och 192.168.0.0/16).
  • Statisk adress – man ställer in adressen manuellt och den ändras inte automatiskt.
  • Dynamisk adress – tilldelas automatiskt, oftast av DHCP, och kan ändras vid omstart eller efter en hyresperiod.
  • Unicast – adress för en enskild värd (vanligast).
  • Broadcast (IPv4) – används för att skicka paket till alla enheter i samma nätverk (t.ex. 192.168.1.255 i ett /24-nät).
  • Multicast – adresser för gruppkommunikation till flera prenumererande enheter.
  • Anycast – samma adress annonseras av flera noder; trafiken levereras till den närmaste/ bästa noden.

Särskilda adresser och reserverade intervall

  • Loopback – IPv4: 127.0.0.1, IPv6: ::1 (används för att skicka trafik till sig själv).
  • Link-local – IPv4: 169.254.0.0/16 (autokonfiguration när ingen DHCP-server finns), IPv6: fe80::/10 (används inom ett lokalt segment).
  • Unika lokala (IPv6) – fc00::/7, motsvarar privata IPv4-adresser.
  • Andra reserverade adresser används för speciella ändamål, felsökning och framtida användning.

NAT, DHCP och ARP

NAT (Network Address Translation) används ofta i hem- och företagsroutrar för att låta flera privata enheter dela en enda publik IPv4-adress. Routern översätter mellan interna (privata) adresser och den publika adressen när trafik går ut på Internet.

DHCP används för att automatiskt tilldela IP-adresser, nätmask, gateway och DNS-servrar till klienter i ett nätverk, vilket förenklar administrationen.

En IP-adress omvandlas till en fysisk adress eller en Media Access Control-adress med hjälp av Address Resolution Protocol (ARP). ARP används i IPv4 för att hitta vilken MAC-adress som hör till en viss IPv4-adress på samma lokala nätverk. För IPv6 används en liknande mekanism som kallas Neighbor Discovery Protocol (NDP). Om en IP-adress är ditt telefonnummer är din MAC-adress ditt namn. Du kan ändra ditt telefonnummer, men ditt namn ändras inte.

Ytterligare praktiska aspekter

  • En enhet kan ha flera IP-adresser (t.ex. flera nätverkskort eller både IPv4 och IPv6).
  • IP i sig garanterar inte att data når fram — protokoll som TCP och tillämpningsnivåhantering hanterar fel, återförsök och anslutningar.
  • Att förstå ditt publika IP (den IP-adress som syns utåt) kan vara viktigt för fjärråtkomst och säkerhet; den visas ofta i din routers status eller på speciella webbtjänster.
  • Säkerhet: exponering av publika tjänster kräver brandväggsregler och ofta portvidarebefordran i routern vid användning av NAT.

Sammanfattningsvis är en IP-adress ett grundläggande verktyg för nätverkskommunikation. Den identifierar var en enhet finns i ett nätverk, möjliggör routning av trafik och finns i flera varianter och nivåer beroende på behov (publik vs privat, IPv4 vs IPv6, statisk vs dynamisk osv.).