Linuxdistribution

Före de första Linuxdistributionerna behövde en Linuxanvändare vara Unix-expert och veta vilka bibliotek och körbara program som behövdes för att systemet skulle starta och köras.

Linuxdistributioner började bildas när Linuxkärnan började användas av andra än de ursprungliga Linuxprogrammerarna. De var mer intresserade av att skapa operativsystemet än att göra det användarvänligt. ^[]

Tidiga distributioner omfattade:

• H J Lu's "Boot-root" är ett par med två disketter med kärnan och de absolut minsta verktygen för att komma igång.
• MCC Interim Linux, som gjordes tillgänglig för allmänheten för nedladdning på University of Manchesters FTP-server i februari 1992;
• TAMU, som skapades av personer vid Texas A&M University vid ungefär samma tidpunkt, och
• SLS (Softlanding Linux System).
• Yggdrasil Linux/GNU/X, skapade den första cd-rom-baserade Linuxdistributionen.

SLS var inte väl underhållet, så Patrick Volkerding skapade en distribution baserad på SLS, som han kallade Slackware, som släpptes den 16 juli 1993. Detta är den äldsta som håller på att utvecklas.

Människor som använde datorer ville använda Linuxdistributioner som ersättning för Microsoft Windows operativsystem på PC, Mac OS på Apple Macintosh och proprietära versioner av Unix.

Hantering av paket

Distributioner delas normalt upp i paket. Varje paket innehåller ett visst program eller en viss tjänst. Exempel på paket är en samling teckensnitt eller en webbläsare.

Paketet ges vanligen som kompilerad kod och installation och borttagning av paket görs av ett pakethanteringssystem. Linuxdistributioner innehåller vanligtvis mycket mer programvara än Microsoft Windows eller Mac OS X.

Välkända Linuxdistributioner är bland annat:

• Debian
• Arch
• Fedora
• Gentoo
• Knoppix, en live-cd
• Mandriva
• openSUSE
• PCLinuxOS
• Slackware
• Ubuntu

Det finns verktyg för att underlätta beslutet.

Några skärmdumpar av vanliga distributioner strax efter installationen :

• Förteckning över Linuxdistributioner
• Live-CD