Ishi in Two Worlds är en biografi om Ishi, den sista kända medlemmen av det amerikanska indianfolket Yahi. Theodora Kroeber har skrivit boken. Den publicerades 1961 och översattes till nio språk, vilket bidrog till att göra Ishis liv och Yahi‑kulturen kända för en bred publik.

Ishi hittades ensam och svältande utanför Oroville i Kalifornien 1911. Antropologerna Alfred Louis Kroeber och Thomas Waterman tog honom till antropologimuseet i San Francisco. Där studerades han av antropologerna innan han dog 1916 av tuberkulos. Theodora Kroeber gifte sig med Alfred Kroeber 1926. Trots att hon aldrig hade träffat Ishi bestämde hon sig för att skriva en biografi om honom och byggde sin framställning på anteckningar, intervjuutdrag, vetenskapliga rapporter och muntliga redogörelser som fanns kvar efter hans tid vid museet.

Innehåll och upplägg

Boken skildrar två huvudteman: dels Ishis personliga historia — hans uppväxt, flykt och tid i vildmarken, upptäckten 1911 och de sista åren vid museet — och dels Yahi‑folkets kultur, seder och vardagsliv. Theodora Kroeber blandar biografiskt berättande med kulturella och historiska bakgrundsbeskrivningar för att ge läsaren en helhetsbild av hur Yahi levde och hur de påverkades av kolonisationen.

  • Källmaterial: Kroeber använde anteckningar och intervjuer gjorda av Alfred Kroeber, Thomas Waterman och andra samtidiga forskare, samt material som dokumenterade Yahi‑språk och tekniker.
  • Berättarstil: Boken är skriven i ett lättillgängligt och medlevande språk, vilket gjort den populär både bland akademiker och allmänhet.
  • Täckning: Förutom personbiografin behandlas även de historiska händelser som ledde till Yahi‑folkets nästan fullständiga utrotning.

Mottagande och betydelse

Publikt och akademiskt mottogs Ishi in Two Worlds väl. Boken hyllades för sin empatiska ton och förmåga att ge röst åt en människa och en kultur som tidigare varit nästan okänd för många läsare. Den bidrog till ökat intresse för urfolks historia i Kalifornien och har använts i undervisning och populärvetenskaplig litteratur.

Etiska frågor och kritik

Samtidigt har boken och den vetenskapliga hanteringen av Ishi kritiserats från flera håll. Kritiken rör bland annat:

  • Representation: Debatt om hur väl Ishi själv kommer till tals när hans liv återges av senare författare och forskare.
  • Vetenskapsetik: Den samtidiga behandlingen av Ishi som både människa och forskningsobjekt och de komplikationer detta innebar.
  • Hantera kvarlevor: Efter Ishis död kremerades hans kropp, men delar av hans kvarlevor (bland annat hans hjärna) fördes till institutioner för studier. Detta har senare lett till krav på återlämning och diskussioner om repatriering och respekt för urfolks riter och önskemål.

Eftermäle

Ishi in Two Worlds står kvar som en av de mest kända populärvetenskapliga framställningarna om en enskild nordamerikansk ursprungsbefolkning. Boken har introducerat generationer av läsare till Ishis öde och till de bredare frågorna om kulturell utslagning, kolonisation och vetenskaplig ansvarighet. Samtidigt har den också fungerat som utgångspunkt för vidare forskning och etiska reflektioner kring hur forskare och samhället behandlar och minns ursprungsfolk.

För den som vill fördjupa sig vidare rekommenderas att komplettera läsningen med originalkällor från samtida antropologer, kritiska artiklar om representation av ursprungsfolk samt nyare forskning om repatriering och museietik.