Jainismen: Indisk religion om själens befrielse och icke-våld

Jainismen – indisk filosofi om själens befrielse, icke‑våld och självkontroll. Läran om jinas, ahimsa och vägen till andlig renhet.

Författare: Leandro Alegsa

Jainismen är en religion som ursprungligen kommer från Indien och som lär att "alla händelser i universum är självförorsakade, slumpmässiga, fasta och oberoende av tidigare händelser, yttre orsaker eller gud": Jainfilosofin är den äldsta filosofin i Indien som helt skiljer kroppen (materia) från själen (medvetande). Den lär att universum är evigt och att varje levande varelse har en själ som har förmågan att bli allvetande (observatör av alla slumpmässiga händelser). En själ som har vunnit över sina inre fiender som fasthållande, girighet, stolthet etc. kallas jina, vilket betyder erövrare eller segrare (över okunnighet). Jainismens heliga bok är Pravachansara.

Grundläggande idéer

Jainismen betonar en skarp åtskillnad mellan jiva (själ, medvetande) och ajiva (icke-själ eller materia). Karmiska partiklar ses som finkornig materia som fäster vid själen och orsakar återfödelse och lidande. Målet är moksha — befrielse från återfödelsens cykel — vilket innebär att själen blir ren från all karmisk bindning och uppnår fullständig kunskap och frihet (kevala jnana). Jainismen är i grunden icke-teistisk: den förnekar en skapargud som styr världen, även om gudomliga varelser (deva) förekommer i kosmologin och i kulten som varelser underkastade karma.

De tre huvudprinciperna

  • Ahimsa — icke-våld: den mest centrala etiska regeln. Detta innebär extrem försiktighet att inte skada något levande väsen, praktiserat både av munkar/nunnor och lekmän (t.ex. strikt vegetarisk kost, sopning av marken inför promenader, vissa munkar täcker munnen för att undvika att andas in små organismer).
  • Anekantavada — mångfald av synsätt: verkligheten är komplex och kan inte förstås helt från ett enda perspektiv; tolerans för olika uppfattningar uppmuntras.
  • Aparigraha — icke-ägande eller icke-begär: avhållsamhet från överdrivet ägande och fästande vid materiella ting.

Praktiker och livsstil

Jainismens religiösa praktik betonar asketism, självdisciplin och etisk renhet. Munkar och nunnor lever ett mycket strikt liv med celibat, fasta, meditation och studier. Lekmän följer gradvis åtaganden (vratas) som anpassas efter deras förmåga. Vanliga praktiker är nattlig recitation, tempelceremonier, pilgrimsvandringar och fasta, inklusive längre fastor vid viktiga högtider. En kontroversiell men traditionell praktik är sallekhana, en avsiktlig avslutning av livet genom gradvis avhållsamhet från mat och dryck i samband med döenden eller som en religiös handling.

Texter och läroskolor

Jainismen har ett rikt litterärt arv. För olika inriktningar finns skilda kanoniska samlingar: Svetambara accepterar en samling Agama-texter, medan Digambara-traditionen har sin egen uppsättning verk. Bland klassiska författare finns Umāsvāti (som skrev Tattvartha Sutra, ett verk som ofta ses som sammanfattande för jainisk doktrin) och Kundakunda, den senare tillskriven viktiga verk för särskilt digambara‑traditionen. En av de centrala texterna är Pravachansara, som behandlar själens rening och vägen mot befrielse.

Sektorer: Digambara och Svetambara

De två huvudgrupperna inom jainismen är Digambara ("de som bär himlen som mantel" — ofta tolkas som nakna asketer) och Svetambara ("de som bär vita kläder"). Skillnaderna rör bland annat munkars klädsel, synen på vissa texter och historiska traditioner. En annan skillnad gäller kvinnors möjlighet till befrielse: klassiska tolkningar inom vissa Digambara-grupper menar att fullständig frihet inte är möjlig i kvinnokroppen, medan Svetambara generellt är mer accepterande till kvinnors frälsning.

Kultur, högtider och nutida betydelse

Viktiga jainiska högtider är bland annat Paryushana (en period för botgöring och studie) och Diwali, som i jainisk tradition ofta markerar Mahaviras uppnåelse av moksha. Jainismen har stark social och kulturell närvaro i delar av Indien, särskilt i delstater som Gujarat och Rajasthan, och i dag finns ett globalt jainiskt samhälle genom migration. Antalet följare uppskattas till ungefär 4–6 miljoner globalt.

Etik och påverkan

Jainismens betoning på icke-våld, enkelhet och respekt för allt liv har påverkat indisk kultur stort — exempelvis inom vegetarianism, miljötänkande och affärsetik. Många jainiska ideal återfinns i samtida diskussioner om hållbarhet och medkänsla. Teologiskt erbjuder religionen ett systematiskt sätt att förstå karma, ansvar och personlig befrielse genom etisk handling och inre rening.

Sammanfattningsvis är jainismen en gammal indisk tradition med stark fokusering på själens befrielse genom icke-våld, självdisciplin och filosofisk pluralism. Dess praktiker varierar från sträng asketism till vardaglig moral för lekmän, men alla delar strävan att rena själen från karmiska föroreningar och uppnå frihet.



  Jainismens flagga  Zoom
Jainismens flagga  

Jainism punkt

  1. Varje levande varelse har en själ.
  2. Varje själ är potentiellt gudomlig, med inneboende egenskaper som oändlig kunskap, uppfattning, kraft och lycka (maskerade av dess karmas).
  3. Universum är självreglerat, alla händelser är självförorsakade, och varje själ har potential att uppnå gudomligt medvetande (siddha) genom sina egna ansträngningar.
  4. Det finns ingen gudomlig skapare, ägare, bevarare eller förstörare.
  5. Jainister ser därför alla levande varelser som sig själva, skadar ingen och är snälla mot alla levande varelser.
  6. Varje själ föds som en himmelskt, mänskligt, undermänskligt eller helvetesvarelse i enlighet med sin egen karmas.
  7. Varje själ är arkitekten av sitt eget liv, här och efteråt.
  8. När en själ befrias från karmas blir den fri och uppnår gudomligt medvetande och upplever oändlig kunskap, uppfattning, kraft och lycka.
  9. Rätt tro, rätt kunskap och rätt uppförande (jainismens trippelpärlor) är vägen till denna insikt.
  10. Navakar Mantra är den grundläggande bönen inom jainismen och kan reciteras när som helst på dagen. Genom att be genom att recitera detta mantra böjer sig den hängivne med respekt för befriade själar som fortfarande är i mänsklig form (Arihantas), fullt befriade själar (Siddhas), andliga ledare (Acharyas), lärare (Upadyayas) och alla munkar. Genom att hylla dem får Jains inspiration från dem att följa deras väg för att uppnå sann lycka och total frihet från de karmas som binder deras själar. I denna huvudbön ber Jains inte om några tjänster eller materiella fördelar. Detta mantra fungerar som en enkel gest av djup respekt för varelser som är mer andligt avancerade. Mantrat påminner också anhängarna om det yttersta målet, nirvana eller moksha.
  11. Jainismen betonar vikten av att kontrollera sinnena, inklusive sinnet, eftersom de kan dra en långt bort från själens sanna natur.
  12. Begränsa dina ägodelar och lev ett rent liv som är till nytta för dig själv och andra. Att äga ett föremål i sig är inte besatthet, men att fästa sig vid ett föremål är det. Icke-besittning är att balansera behov och önskningar samtidigt som man håller sig avskild från våra ägodelar.
  13. Njut av sällskapet med de heliga och mer kvalificerade, var barmhärtig mot de drabbade själarna och tolerera de perversa.
  14. Det är viktigt att inte slösa bort människoliv på onda sätt. Sträva hellre efter att stiga på den andliga utvecklingens stege.
  15. Jainismens mål är att befria själen från de negativa effekterna av oupplysta tankar, tal och handlingar. Detta mål uppnås genom att karmiska hinder avlägsnas genom att följa jainismens tredubbla pärlor.
  16. Jains dyrkar främst avgudar av Jinas, Arihants och Tirthankars, som har besegrat sina inre passioner och uppnått gudomligt medvetande. Jainismen erkänner existensen av mäktiga himmelska själar (Yaksha och Yakshini) som ser efter thirthankarernas välbefinnande. Vanligtvis återfinns de i par runt Jinas idoler som manliga (yaksha) och kvinnliga (yakshini) skyddsgudar. Även om de har övernaturliga krafter vandrar de också genom födelse- och dödscyklerna precis som de flesta andra själar.


 

Hänvisningar

  1. ↑ Jones 2005, s. 4764.
  2. ↑ "Dravya - Jainism", Encyclopedia Britannica
  3. ↑ Mehta, T.U (1993). "Arhats väg - en religiös demokrati" (DOC). Pujya Sohanalala Smaraka Parsvanatha Sodhapitha. Hämtad 2008-03-11.
  4. ↑ Fisher, Mary Pat och Bailey, Lee W. An Anthology of Living Religions. New Jersey: Pearson Education, 2008.
  5. ↑ Kastenbaum, Robert (2003) "Macmillan Encyclopedia of Death and Dying" s. 491.
  6. ↑ "Introduktion till tattvartha-sutra". Arkiverad från originalet 2011-05-14. Hämtad 2010-04-18.
  7. ↑ Jainism: Av Natubhai Shah Publicerad 1998 Sussex Academic Press
  8. ↑ Dulichand Jain (1998) Thus Spake Lord Mahavir, Sri Ramakrishna Math Chennai, ISBN 978-81-7120-825-8 Sidan 69
  9. ↑ Prof. S.A.Jain. Reality - engelsk översättning av Sarvarthasiddhi av Srimat Pujyapadacharya, andra upplagan, kapitel 7, sida 195.


 

Frågor och svar

Fråga: Vad är jainism?


S: Jainismen är en religion som ursprungligen kommer från Indien och som lär att alla händelser i universum är självförorsakade, slumpmässiga, fasta och oberoende av tidigare händelser eller externa orsaker eller gud.

F: Vad säger Jain-filosofin?


S: Jainfilosofin är den äldsta filosofin i Indien som helt skiljer kroppen (materia) från själen (medvetande). Den lär att universum är evigt och att varje levande varelse har en själ som har förmågan att bli allvetande (observatör av alla slumpmässiga händelser).

Fråga: Vad är en jina?


Svar: En själ som har vunnit över sina inre fiender som fasthållande, girighet, stolthet etc. kallas jina, vilket betyder erövrare eller segrare (över okunnighet).

Fråga: Vad är Pravachansara?


S: Jainismens heliga bok är Pravachansara.

F: Finns det ett evigt universum enligt jainismen?


S: Ja, enligt jainismen är universum evigt.

F: Har varje levande varelse en själ i denna religion?


Svar: Ja, varje levande varelse har en själ enligt denna religion.

F: Tror denna religion på yttre orsaker eller gudar?


Svar: Nej, denna religion tror inte på yttre orsaker eller gudar eftersom den hävdar att alla händelser är självförorsakade och slumpmässiga.


Sök
AlegsaOnline.com - 2020 / 2025 - License CC3