Encyclopædia Britannica – uppslagsverkets historia, struktur och online

Många olika personer har ägt Britannica. Bland dem finns den skotska förläggaren A & C Black, Horace Everett Hooper, Sears Roebuck och William Benton. Encyclopædia Britannica, Inc. ägs av Jacqui Safra, en schweizisk miljardär och skådespelare. Informationstekniken har blivit bättre och fler elektroniska uppslagsverk som Microsoft Encarta och Wikipedia har gjort att folk inte längre vill köpa uppslagsverk i tryckt form. För att Encyclopædia Britannica, Inc. fortfarande ska kunna överleva har företaget fortsatt att tala om för folk att Britannica är bra och korrekt, gjort uppslagsverket billigare och gjort elektroniska versioner på cd-rom, dvd och World Wide Web. Sedan början av 1930-talet har företaget också främjat spin-off referensverk.

Editions

Det finns 15 officiella upplagor av encyklopedin, med vissa tillägg till den tredje och femte upplagan (se tabellen nedan). Egentligen kan man säga att den tionde upplagan bara var en utvidgning av den nionde upplagan, och att de tolfte och trettonde upplagorna var utvidgningar av den elfte upplagan. Den 15:e upplagan omorganiserades 1985, och den uppdaterade, aktuella versionen är den 15:e upplagan.

Under hela uppslagsverkets historia har Britannica velat vara en utmärkt uppslagsbok och tillhandahålla läromedel för dem som vill studera. År 1974 hade den 15:e upplagan en tredje önskan: att sammanställa allt som alla vet. Britannicas historia kan delas in i fem huvudsakliga epoker, eller tidsperioder.

Första epoken

Under sina första år (1-6:e upplagorna, 1768-1826) kontrollerades Britannica av de personer som först skrev den, Colin Macfarquhar och Andrew Bell, och av deras vänner och släktingar, såsom Thomas Bonar, George Gleig och Archibald Constable. Britannica publicerades först mellan 1768 och 1771 i Edinburgh, en stad i Skottland, med namnet Encyclopædia Britannica, eller, A dictionary of arts and sciences, compiled upon a new plan. Den skrevs för att ersätta den franska Encyclopédie. Dess logotyp, som är Skottlands blommiga emblem, visar att Britannica var en skotsk verksamhet. Att encyklopedin skapades är en av de mest kända händelserna som inträffade under den tid då Skottland började uppfinna många saker, eller upplysningstiden. Britannica började som en serie med tre böcker (i den första upplagan) som skrevs av en ung redaktör - William Smellie - Många människor ansåg att den första upplagan av uppslagsverket var mycket felaktig och hade många problem. Långsamt förändrades Britannica, i den första epoken, till en uppsättning med 20 böcker som skrevs av många människor. Även om några andra uppslagsverk hade kämpat med Britannica, som Rees Cyclopaedia och Coleridge Encyclopaedia Metropolitana, gick dessa uppslagsverk antingen i konkurs eller blev inte färdiga på grund av att de personer som skrev dem bråkade. När den första epoken nästan var över hade Britannica många personer som hjälpte till att skriva den, alla med olika typer av färdigheter. Encyklopedin lyckades få så många människor genom att bjuda in sina vänner att hjälpa till.

Andra epoken

Under den andra epoken (sjunde-9:e upplagan, 1827-1901) ägdes Britannica av företaget A & C Black från Edinburgh. Även om en del av de personer som hjälpte till att skriva Britannica hjälpte till eftersom de var vänner till de viktigaste redaktörerna, ville många andra personer hjälpa Britannica eftersom den började bli mycket framgångsrik. Dessa människor kom från många andra länder, och en del av dem var mycket kända för de saker de skrev om. Ett index över alla artiklar skrevs för att läggas till i den sjunde upplagan av uppslagsverket, och de fortsatte att göra ett index fram till 1974. Den första engelska chefredaktören var Thomas Spencer Baynes, som ledde arbetet med att göra den berömda 9:e upplagan, som också kallas "Scholar's Edition". Den 9:e upplagan anses vara den Britannica som är mest avsedd för studenter som någonsin skrivits. I slutet av 1800-talet var dock den 9:e upplagan redan för gammal och Britannica hade många ekonomiska problem.

Tredje epoken

Under den tredje epoken (10-14:e upplagan, 1901-1973) ägdes Britannica av amerikaner som började göra mycket reklam för att tjäna mer pengar. De amerikanska ägarna gjorde också långsamt Britannicas artiklar enklare, så att den kunde tjäna fler människor. Den 11:e upplagan anses av många vara den bästa upplagan av uppslagsverket. Dess ägare, Horace Hooper, arbetade oerhört hårt för att göra den 11:e upplagan perfekt. När Hooper fick ekonomiska problem förvaltades Britannica av Sears Roebuck i cirka 18 år (1920-1923, 1928-1943). År 1932 ägde Sears vice ordförande Elkan Harrison Powell Britannica.

År 1936 började han revidera uppslagsverket kontinuerligt och ofta (vilket han gör än idag), där varje artikel granskas minst två gånger vart tionde år. Detta var en stor skillnad mot tidigare, då artiklarna inte ändrades förrän man skrev en ny upplaga, ungefär vart 25:e år, och vissa artiklar användes igen utan att de reviderades. Han gjorde också snabbt en del pedagogiska produkter som gjorde uppslagsverket ännu mer känt av alla. År 1943 ledde William Benton Britannica fram till sin död 1973. Benton inrättade också Benton Foundation, som förvaltade Britannica fram till 1996. År 1968, nära slutet av denna epok, firade Britannica sitt 200-årsjubileum och 2014 publicerades den sista tryckta upplagan.

2007 tryckt version

Sedan 1985 har Britannica bestått av fyra delar: Micropædia, Macropædia, Propædia och ett index med två böcker. Britannicas artiklar finns i Micropædia och Macropædia, som innehåller 12 respektive 17 böcker, där varje bok har cirka tusen sidor. Macropædia från 2007 har 699 detaljerade artiklar, som kan vara så korta som 2 sidor och så långa som 310 sidor, och som har referenser och namngivna författare. Micropædia 2007 har cirka 65 000 artiklar, och cirka 97 % innehåller mindre än 750 ord, inga referenser och inga namngivna skribenter. Artiklarna i Micropædia är tänkta att vara till för snabb faktagranskning och för att hjälpa till att hitta mer information i Macropædia. Macropædia-artiklarna är tänkta att vara välskrivna artiklar om sina ämnen och artiklar med information som man inte kan hitta någon annanstans. Den längsta artikeln (310 sidor) handlar om USA och kom till genom att artiklarna om de enskilda staterna sammanställdes.

Information kan hittas i Britannica genom att följa noterna som talar om var man kan hitta mer information i Micropædia och Macropædia, men det finns mycket lite av detta, med ungefär en sådan per sida. Så läsarna uppmanas att försöka använda indexen eller Propædia, som organiserar det som finns i Britannica-volymerna efter ämne.

Propædia används för att ge en "översikt över kunskapen", som vill organisera allt det som människor vet. Outline är genomtänkt av Britannicas redaktörer för att avgöra vilka artiklar som ska ingå i Micropædia och Macropædia. Outline är också tänkt att vara en studiehandledning och att tala om för en student som vill lära sig ett ämne på djupet vilka artiklar han eller hon ska använda. Biblioteken säger dock att väldigt få människor använder den, och recensenterna rekommenderar uppslagsverken att inte trycka den längre. Propædia har också diagram utskrivna på genomskinligt papper över stora ämnen och ett avsnitt som listar de personer som arbetat tillsammans för att göra uppslagsverket.

Sammanlagt har Micropædia och Macropædia cirka 40 miljoner ord och 24 000 bilder. Indexet har 2 350 sidor och listar alla 228 274 ämnen som det skrivs om i Britannica. Britannica använder sig av de brittiska stavningarna och inte de amerikanska. Till exempel används färg (inte color), center (inte center) och encyclopaedia (inte encyclopedia). Denna regel följs dock inte alltid, till exempel försvar och inte försvar. De andra stavningarna av ordet visas ibland med en länk, till exempel "Färg: se Färg".

Sedan 1936 har artiklarna i Britannica reviderats ofta, och varje år skrivs cirka 10 % av artiklarna om. En Britannica-webbplats uppgav 2007 att 46 % av artiklarna hade reviderats under de senaste tre åren, men en annan Britannica-webbplats uppger att endast 35 % av artiklarna hade reviderats.

Det sätt på vilket artiklarna är ordnade (i alfabetisk ordning) i Micropædia och Macropædia är mycket korrekt. Icke-engelska bokstäver ignoreras och artiklar med siffror som "War of 1812" ordnas som om siffran hade skrivits ut ("War of Eighteen-twelve"). Om artiklarna har samma namn kommer artiklar om personer först, därefter följer platser och sedan saker. Personer med samma namn ordnas först i alfabetisk ordning efter land och sedan efter tid. På samma sätt ordnas platser som har samma namn alfabetiskt efter det land de ligger i.

Andra Britannicas

Tryckt

Det finns några mindre versioner av Britannicas uppslagsverk. Britannica Concise Encyclopædia, som är skriven i en enda bok, innehåller 28 000 kortare artiklar. Compton's by Britannica, utgiven 2007, med det gamla Compton's Encyclopedia, i den är skriven för tonåringar som är 10-17 år gamla och har 26 böcker och 11 000 sidor i den. En Children's Britannica publicerades av företaget 1960; den redigerades av John Armitage och skrevs för Hans Kungliga Höghet prinsen av Wales; författarna var nästan alla britter. Andra böcker är My First Britannica, skriven för barn som är sex till tolv år gamla, och Britannica Discovery Library, skriven för barn som är tre till sex år gamla (utgiven 1974-1991). Sedan 1938 har Encyclopædia Britannica, Inc. varje år gett ut en Book of the Year, med information om det gångna årets händelser, som skrivs online sedan 1994 års upplaga (med händelserna från 1993). Företaget ger också ut några böcker om speciella ämnen, till exempel Shakespeare: The Essential Guide to the Life and Works of the Bard (Wiley, 2006).

Elektronisk

Britannica Ultimate Reference Suite 2006 DVD innehåller över 55 miljoner ord och över 100 000 artiklar. Den innehåller 73 645 Britannica-artiklar, med övriga artiklar från Britannica Student Encyclopædia, Britannica Elementary Encyclopædia och Britannica Book of the Years (1993-2004), plus några gamla artiklar från gamla upplagor av uppslagsverket. Hela dvd:n innehåller också andra bonusverktyg, bland annat kartor, videor, ljudklipp, animationer och webblänkar. Den innehåller också studieverktyg och en ordbok och tesaurus från Merriam-Webster.

Encyclopædia Britannica Online är en webbplats med mer än 120 000 artiklar och uppdateras ofta. Den har funktioner, uppdateringar och länkar till nyhetsrapporter från New York Times och BBC varje dag. Man måste betala för att använda webbplatsen. Särskilda rabatter ges till skolor, högskolor och bibliotek eftersom dessa stora grupper av människor är viktiga för Britannicas verksamhet. Artiklar kan läsas gratis på nätet, men endast de första meningarna kan ses. Från och med början av 2007 låter Britannica människor läsa artiklarna gratis om de är länkade till en annan webbplats, eftersom dessa länkar gör att artiklarna visas oftare och lättare i sökmotorer.

Den 20 februari 2007 meddelade Encyclopædia Britannica, Inc. att man samarbetar med sökföretaget AskMeNow för mobiltelefoner för att göra en encyklopedi i telefoner. Användarna kan skicka en fråga via textmeddelande och AskMeNow söker i Britannicas 28 000 artiklar stora uppslagsverk för att besvara frågan.

Idén om att använda en wiki-Britannica tillkännagavs den 3 juni 2008. Många människor kommer att delta, och Britannicas personal kommer att redigera viktiga delar.

• 1911 Encyclopædia Britannica
• Encyclopædia Britannica, Inc.
• Makropædia, Mikropædia, Propædia